I morgon fyller jag 25 år och 12 månader men jag har beslutat mig för att inte har ångest över det. Är bara nöjd för att jag kommer låta lite äldre och klokare och mer anställningsbar i mina CVs.
Vad sysslar jag med då, om jag inte är en liten ångestboll? Jo, jag håller sakta på att ta farväl av Linköping. Det känns. Det gör ont i magen när jag cyklar i solskenet längs ån i Berga, jag vill fånga varje vind och varje vattenstänk. Det är sorgligt när jag inser att jag inte kan det. Jag cyklar nya vägar hem varje dag i panik över att jag inte kan varje gatunamn och alla små stigar i den stad som format en del av mig. Jag vet att det inte är viktigt i det stora hela, men jag ser stan med nya ögon nu när jag är påväg härifrån. Jag sitter och ler trots att uppsatsarbetet e jobbigt, varje student som jag ser lutad över sina böcker med kaffet i handen gör mig lycklig. Jag vill inte glömma det här, jag vill alltid komma ihåg hur biblioteket luktar, hur tentaångesten känns och tillfredsställelsen över att ha klarat den. Minns man? ni som har gjort det här förut.
Det här är staden som var så förvirrande när jag kom hit i början. Jag förstod inte universitetslivet, jag förstod inte personen som jag då gillade....jag förstod ingenting av Linköping. Jag vet inte om så mycket har ändrats...jag förstår fortfarande inte. Men jag har känslan i magen över att det har hänt många viktiga saker för mig här, och jag hoppas jag kan beskriva denna känsla när jag sitter på hemmet med ett glas whiskey i handen å röker vattenpipa.
Inlägg
3 kommentarer:
GRATTIS love. du är inte gammal bara en dag äldre än igår. och fortfarande lika loveable (stavas det så??) Massa ballonger, godis, paket och sånt till dig i tankarna, får ta en vinskål i helgen till din ära! massa pussar!
grattis kära vän! hoppas du har en superdag! du ska få största kramen när du kommer i helgen!
tentaångesten glömmer man snabbt. men nostalgin kring studentlivet ger tiden lite rosenskimmer. och man saknar ofta när man är uppbokad fem dagar i veckan mellan 7 på morgonen och halv sex på kvällen. :) så njut av lite frihet.
ses snart! kramar!
Stjärnan! Det har hänt mycket saker för dig i ditt liv i gamla Linkan... förstår att det är med blandade känslor du sakta tar adjö. Men du kommer att minnas allt bra med staden, allt det vackra och sköna. Promise. Studentlivet saknar man på många sätt och man saknar att känna studentkänslan... Att bara glida runt och vara student, det liksom kändes så jävla legitimt och asbra. Jag romantiserar nog hela den biten av livet en del... men jag gör det med gädje och det ska vi göra när vi dricker whiskey, tar en prilla och snackar om gamla tider på hemmet också! VI SES SNART!! mad misses!
Skicka en kommentar