Nu har jag städat bort spåren av mitt linkan liv. Jag hade ett sånt där riktigt film-moment i dag när jag stod och putsade badrumsspegeln. Jag stod och funderade på min linköpingstid till "där elden falnar men fortfarande glöder" och de 3 åren passerade revy. Tittade mig själv noga i spegeln och tänkte tillbaka på vem jag var när jag flyttade till stan och vem jag är nu. Båda frågorna är lika svåra att svara på. Jag kom till stan sjukligt ostabil och lämnar stan sjukligt ostabil. Där emellan var jag stundtals ganska så lugn. Jag gillade inte tjejen jag såg i spegeln idag...å samtidigt sjöng Lars så där som bara han kan göra. Så det gick rakt in i hjärtat. Jag tror att det kan ha varit ett av de ögonblick som man som människa behöver. När man bryter i hop och går vidare. Jag tror L.W förklarar det bättre än jag;
"Jag har blanka golv, luften går och andas jag har städat och lagt undan, slängt och sorterat det är rent nu, det är rent nu
Jag har nya skor, jag har duschat och bytt lakan putsat fönster hela våren, och nu ser jag dammet yra här utanför, här utanför
Jag har skurat rent, jag har vattnat mina blommor shasat ut varenda råtta, druckit litervis med vatten det känns skönt nu, det känns skönt nu
Inga rester kvar, alla minnena i pärmar alla planerna på banken, alla drömmarna i huvet det blir bäst så, det blir bäst så
Jag kan sova nu, jag har diskat och torkat jag har slipat mina knivar, och ute blåser dammet Låt det blåsa, låt det blåsa..."
jag tänker låta det blåsa girls. det tänker. jag längtar efter samma flow som några av er varit inne i. let it blow my mind, jag är redo!
Inlägg
4 kommentarer:
Baby, I think it will! Om det är något vi lärt oss de senaste tre åren så är det väl att det blåser. Hela jävla tiden. Blir vi någonsin nöjda? Blir vi någonsin rofyllda med de vi är? I don't know. Små små stunder av ro, lycka, glädje, kärlek förgyller det här livet. Och just i de sekunderna vet vi inte men i efterhand konstaterar vi att vi känt "det". Lika snabbt försvinner känslan och man kommer inte riktigt ihåg hur det var. Men vi jagar vidare, vi söker och vi ropar. Och jag tror att vi tar oss någonstans. Vi kanske inte vet själva vart det bär, men det bär ju. För precis som du skrev, för tre år sedan var det inte exakt samma person i spegeln. Det händer saker, vi utvecklas. Och vart du än bär på din resa kommer jag att tycka du är vacker i det du gör och det du är! Lovar dessutom att du ska få flytta in till blanka golv! ;)
Aha, äntligen har jag funnit ditt tillhåll i världen! Usch vad du verkar låg vännen, det måste vara för att dui inte bor kvar i Linköping! Finns bara en sak å göra-flytta tebax! Solen skiner här å det regnar i Sala, har smygspanat på vädret så it´s a fact! Så vädret är bättre här å det finns fler uteställen. Men framför allt måste du komma tebax å fylla tomrummet i min värld som du lämnade efter dej! känner mej tokisolerad i den här stan utan dej ju! Pensionärerna är inte samma sak....Jag har ju för 17 tillåmed börjat baka bröd-detär påväg utför med den här världen....funderar på å skaffa en fet gul hamster å köra den i en vitvarupress för att liva upp....
En lite kommentar till förra inlägget: Fick det här messet från dej för ett bra tag sen men jag sparade det var så träffande! "du är vacker som du r hotstuff! å du är snygg trots att jag lärt känna dej!" =)
Sammanfattningsvis hoppas jag att mitt budskap gått fram. Miss you missy!
By the way, fatta hur lång tid det tog att skriva det här inlägget, låt säga att mellanslagsknappen inte samarbetar...
jag ler brett nu efter att jag läst ditt senaste inlägg efter det jag precis skrivit själv på dubbeltänk. jag är glad att du finns i mitt liv. och jag blir glad av barrets comment här bredvid också. och jag är glad att vi ses imorgon! det ska bli härligt! jag är glad att ni finns!
missy, nu var det för länge sen. jobbar morgon hela veckan och hinner leka på eftermiddagarna...du ledig? kisses
Skicka en kommentar