jag får inte ihop alla bitar. arb.pass ska flyttas hit & dit så att påsk & lillstrumpa ska kunna firas, flyttlass ska kunna köras...jag är stressad. orolig. nervös. irriterad. har ont i magen. jag är helt enkelt livrädd & panikig inför att flytta. jag är sur över att man gör sitt liv så in i helvetes komplicerat. att man på nått sätt blir skyldig alla andra mer saker & tid än sig själv. att man ska få ihop jobb och privatliv, inkomster och utgifter, vänner och släkt...allt detta inom ramen för de fjuttiga år vi får här på jorden. jag vill tillbaka till bondesamhället där de man bryr sig om bor &lever under samma tak som en själv. man arbetar sida vid sida. jag gillar mer idén om en liten och trygg värld. frågan är dock om jag inte vore en av de där sökande jävlarna som drog till amerikatt lr nått. som inte nöjde sig.