Skulle behöva sätta dropp på mig själv efter kvällens vätskeförluster i form av många stora salta tårar. Gråtattack nr 1: Så äckligt dåligt samvete över att ha gjort någon besviken. Hatar hatar hatar. Gråtattack nr 2: 'Himlen kan vänta' på svt. Började gråta innan programmet ens börjat. Älskade fina människor.
Det skär i hjärtat i bland. Så mycket att man inte vet vart man ska ta vägen eller varför man ska ta den vägen. Då är det en stor lycka att mannen som sitter bredvid i soffan håller mig tryggt i handen medan tårarna rinner. Jag måste välja att fokusera på det. Det jag har. Det jag inte vill förändra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar