Jag hade tänkt blogga om vilken bra dag jag har haft. Nu är jag bara arg. Fan. Fan för farmor. Just nu känns det som om jag aldrig vill träffa henne igen. Fan fan fan. Jag visste att hon skulle ha många åsikter om the break up. Det var ganska självklart efter vad lillstrumpa fick stå ut med efter sitt break up. Jag har dragit mig från att gå dit, det har jag. I över 3 veckor. Det är kanske dåligt av mig. För nu har farmor (titta, jag skriver till och med farmor och inte farmis...så arg är jag. inga kära smeknamn här inte) laddat för denna diskussion.
Hon ringde när vi satt och åt idag. Detta är lite av vad jag fått höra:
"nu har jag väntat varje dag på att du ska höra av dig till mig och berätta vad du har gjort och hur du tänker. Jag har inte kunnat sova på nätterna"
"Du vet inte vad du vill, det märker jag uppenbart."
"Och X som varit så snäll mot dig, det här kommer du ångra många gånger om du lever lika länge som jag"
"nu har du gjort ditt livs misstag"
"Och X som flyttade till dig i lkpg för att du skulle få billigare hyra"
"X har gjort så många uppoffringar för din skull"
"X har försörjt dig sen ni flyttat till västerås, det är ju han som tjänat pengarna."
"Jaha, så det är stockholm du vill till. Ja, där lär du inte få nått jobb."
osv osv osv osv osv.....det är bara några små smakprov. Jag blev för en gångs skull inte stum av all kritik. Jag blev skitförbannad. Pappa såg det på mig och kom med en stol för att som han sa "snart svimmar du nog av chocken"....och "be henne dra åt helvete"... Mamma sa att jag skulle lägga på. Nej då. Jag tog skiten. Jag sa emot. Jag sa att jag skulle komma över någon dag, när jag blivit frisk, var på hon säger "ja du behöver ju inte berätta nu, det kan du göra om fem år när du ångrat dig, om jag lever då." The final guilt trip liksom.
Fick klapp på axeln efteråt av både mor och far som sa att jag inte skulle ta åt mig. Men det gör jag till viss del. Inte av det hon säger, för jag vet att hon har fel och jag har rätt. Men ATT hon säger det. Men att HON säger det. Hon ska älska mig no matter what. Hon ska vara ett stöd. Hon ska vilja se mig lycklig. Hon ska vara min farmis. Det är hon inte just nu. Jag vill inte gå dit. Jag vill inte se henne. Jävla skitkärring.
Som jag inledde denna text med, så har jag haft en väldigt bra dag. Jag minns inte ens vad det var som var så jävla bra.
Inlägg
4 kommentarer:
Min prinsessa! Det är svårt att bli orättvist kritiserad, speciellt av dem som man älskar! Hon har en annan bild av verkligheten och hon vet inte så himla mycket om din vardag och dina tankar... Det värsta med vissa äldre människor är just att de inte väljer sina ord så väl, det bara kör på. Som om de vill säga "sanningen" innan livet tar slut. Kan känna igen det där... Men dina föräldrar har rätt, du ska inte ta åt dig! Du ska vara glad, för du vet vad du känner. Det kan ingen ta ifrån dig. Tycker att du ska tala om för henne hur arg, ledsen och besviken du blir. Jag älskar dig vilka val du än gör! Och jag lovar att du har ALLA möjligheter att lyckas i Stockholm. Hälsa från mig. PUSS!
been there, done that... x som varit så snäll mot dig, så trevlig och väluppfostrad...bla bla bla... mmm du vet vad skit jag fick ta... till och med när jag träffat någon ny så var det juh - han är för snygg för att du ska få ha han kvar... vem fan säger det till sitt barnbarn. ska inte farmödrar tycka att deras barnbarn är de mest underbara människorna som finns å tycka att andra ska vara lyckliga för att det får vara med oss... I don't get it. men mor å far har rätt, å dessutom typ 50 år av farmis-kunskap, shake it off... hon kommer aldrig någonsin bli nöjd över någonting vi gör. love you sis.
Darling! Det tar extra hårt när det är någon man står nära som säger elaka saker.. Det låter mycket som en generations-krock-grej. Våra far-&morföräldrar har levt ett såånt annorlunda liv i jmf. med oss. De är helt enkelt inte vana att "man kan göra så"..göra slut så där, det gjorde man ju inte förr. Man var kvar, bet ihop. Av det citerade så tycker jag det är mycket gammaldagsa tankar; att kvinnan ska vara tacksam och glad, inte tänka på sig själv utan på mannen. Skuld. Det skulle man inte ha. Men det är ju precis det man får om man inte är sann mot själv! Varför kan inte alla bara förstå det!? Men som du skrev: att hon ens säger så - förstår att det gör dig arg och ledsen! Kan du inte säga det till henne? Du mår dåligt av det och har allt att vinna om hon får veta vad hennes ord sätter för spår. Jag vet iaf att du även om fem år vet att ditt beslut var rätt! Det kommer hon oxå inse, ditt leende går inte att ta miste på! Puss på dig och ta ingen skit!!
vännen. vill du att jag ska komma över och ge dig en kram? lyssna inte på nån som vill ge dig skuldkänslor. lyssna på dem som säger att du är bra. du är bra. du är modig. och DU vet vad som är bäst för dig, ingen annan. så det så.
kärlek!
Skicka en kommentar