darling.

jag har gråtit mig igenom halva filmen nu. behövde en paus. den rör mig för djupt in. vet inte riktigt varför. jag hatar att tänka på all olycka & sorg som finns i världen. jag vill bara gråta. för vad ska man göra? jag hoppas & tror att jag sprider glädje lite här & lite där. usch nu börjar jag tänka på den där friendstrailern om mobbing. hur ska man få alla mindre olyckliga, besvikna, svikna?!??!?! jag tror inte på att människan är ämnad att leva i ett konstant lyckorus...det är för naivt. men ändå. jag hatar filmen darling & det fantastiska porträttet av den äldre mannen. krossar mitt hjärta.