Vierge moderne.
Jag är ingen kvinna. Jag är ett neutrum.
Jag är ett barn, en page och ett djärvt beslut,
jag är en skrattande strimma av en sharlakanssol...
Jag är ett nät för alla glupska fiskar,
jag är en skål för alla kvinnors ära,
jag är ett steg mot slumpen och fördärvet,
jag är ett språng i friheten och självet...
Jag är blodets viskning i mannens öra,
jag är en själens frossa, köttets längtan och förvägran,
jag är en ingångsskylt till nya paradis.
Jag är en flamma, sökande och käck,
jag är ett vatten, djupt men dristigt upp till knäna,
jag är eld och vatten i ärligt sammanhang på fria villkor...
/Edith Södergran
Go Edith, den här texten känns lite som "Im a bitch - Im a lover"! ...ni vet?! Jag låg och läste massor och åter massor med lyrik i natt. Kunde inte sova. Ville hitta svar. Den diktrad som tilltalade mig mest var såklart den som jag skrivit i fetstil "jag är eld och vatten i ärligt sammanhang på fria villkor". Jag vet inte varför. Jag tror dock att den ger mig lite mer livsrum och andrum just nu. Man kan vara både och. Man kan vara det hur man vill. Allt är inte vett och sans och mening och verklighet och....
....jag tror inte jag löser det här på min blogg, just här och just nu. Jag ska tona ner, jag ska fundera, jag ska gråta många många tårar och jag ska komma tillbaka.
Mer Edith för den som har tid och lust:
Dagen svalnar...
Dagen svalnar mot kvällen...
Drick värmen ur min hand,
min hand har samma blod som våren.
Tag min hand, tag min vita arm,
tag mina smala axlars längtan...
Det vore underligt att känna,
en enda natt, en natt som denna
ditt tunga huvud mot mitt bröst.
Du kastade din kärleks röda ros
i mitt vita sköte -
jag håller fast i mina heta händer
din kärleks röda ros som vissnar snart...
O du härskare med kalla ögon,
jag tar emot den krona du räcker mig,
som böjer ned mitt huvud mot mitt hjärta...
Jag såg min herre för första gången i dag,
darrande kände jag genast igen honom.
Nu känner jag ren hans tunga hand på min lätta arm...
Vär är mitt klingande jungfruskratt,
min kvinnofrihet med högburet huvud?
Nu känner jag ren hans fasta grepp om min skälvande kropp,
nu hör jag verklighetens klang
mot mina sköra, sköra drömmar.
Du sökte en blomma
och fann en frukt.
Du sökte en källa
och fann ett hav.
Du sökte en kvinna
och fann en själ -
du är besviken.
fredag, december 29, 2006
onsdag, december 20, 2006
This won't be another shitty year.
Jag kände för att blogga just nu. Kanske för att jag precis satt mig för att skriva inlämningsuppgift. That's just the way the cookie crumbles, typ. Det är en ganska så seg missy som sitter i soffan å kollar på vacker vän på tv. Jag funderar på att skriva årsbokslut. Jag är lite ledsen för att jag fått ändra min presentation här på bloggen, där jag har haft empowering ord från miss marit "This is the year it all will happen." Jag tror inte att det har hänt det där jag ville. Jag ville ha jobb och känna mig som en i gänget. Som en av alla ni duktiga underbara vänner som åstadkommer så himla mycket bra hela tiden. Jag vill bli som ni. Fast å andra sidan, det här är kanske året det hände fastän jag inte vet det. Jag kanske gör något bra just nu, fastän jag inte fått se vad det leder till. Ja, jag måste skriva ett årsbokslut för 2006 och förhoppningar för 2007. Eller, förhoppningar är ett ganska dåligt ord. Det känns som ett ord som betyder att något bara ska ramla på mig, nått bra jag inte behövt kämpa för. Det är ju inte reality. Verkligheten är att man måste komma vidare av sig självt, att ingen annan gör jobbet åt en. Det är nog det som jag hatar. Att det ligger på mig själv om jag inte lyckas. Ja ja. Vi får se. Jag ska försöka att inte tänka som miss hello saferide "it's gonna be another shitty year" på nyårsafton.
Annars då. Antar att man ska blogga om julen också. Jag vet inte. Jag är lugn och jag längtar efter att komma hem å mysa. På spinningen i går så spelade instruktören "im driving hoooome för xmas" å jag dagdrömde om att jag satt i bilen hem å att jag lyssnade på den låten och det började pirra i magen. Nu är det ju inte så många mil hem till söndermarken men jag borde hinna lyssna på den i af. 6-7 ggr. :-) Och appropå spinningen, bra jobbat dubbeltänk! Och förlåt för att jag tvingade med dig på nått som du inte gillar. Hoppas du gillade att träffa mig iaf och du kanske fick dig ett gott skratt av att mina byxor sprack! ha ha.
Nu ska jag börja. Nu ska jag få nått gjort. Mindcontrol. Jag kan plugga. Jag kan flyga. Jag kan bli vad jag vill i den här världen, bara jag lyckas lista ut vad fan det är som jag vill bli. Jag förväntar mig att ett ljus ska gå upp för mig i kyrkan på fredag. Begravningar ger mig alltid en mystisk känsla av stark kärlek och framtidstro mitt i alla tårar. Shit, jag vill inte tänka på det. Jag har nog inte tagit in det. Det är som att möta en stor skräck det där med att gå på begravningar och se familjens sorg. Den här gången är det inte någon som stått mig nära, men pappan som ingått i en familj som varit nära mig hela livet har försvunnit och jag har inte ens börjat försöka ta in hur det känns för de som stannar kvar här, i livet.
Nu ska jag börja. Nu ska jag få nått gjort. Mindcontrol. Jag kan plugga. Jag kan flyga. Jag kan bli vad jag vill i den här världen, bara jag lyckas lista ut vad fan det är som jag vill bli.
Jag behöver verkligen ett Johanssons häng.
Annars då. Antar att man ska blogga om julen också. Jag vet inte. Jag är lugn och jag längtar efter att komma hem å mysa. På spinningen i går så spelade instruktören "im driving hoooome för xmas" å jag dagdrömde om att jag satt i bilen hem å att jag lyssnade på den låten och det började pirra i magen. Nu är det ju inte så många mil hem till söndermarken men jag borde hinna lyssna på den i af. 6-7 ggr. :-) Och appropå spinningen, bra jobbat dubbeltänk! Och förlåt för att jag tvingade med dig på nått som du inte gillar. Hoppas du gillade att träffa mig iaf och du kanske fick dig ett gott skratt av att mina byxor sprack! ha ha.
Nu ska jag börja. Nu ska jag få nått gjort. Mindcontrol. Jag kan plugga. Jag kan flyga. Jag kan bli vad jag vill i den här världen, bara jag lyckas lista ut vad fan det är som jag vill bli. Jag förväntar mig att ett ljus ska gå upp för mig i kyrkan på fredag. Begravningar ger mig alltid en mystisk känsla av stark kärlek och framtidstro mitt i alla tårar. Shit, jag vill inte tänka på det. Jag har nog inte tagit in det. Det är som att möta en stor skräck det där med att gå på begravningar och se familjens sorg. Den här gången är det inte någon som stått mig nära, men pappan som ingått i en familj som varit nära mig hela livet har försvunnit och jag har inte ens börjat försöka ta in hur det känns för de som stannar kvar här, i livet.
Nu ska jag börja. Nu ska jag få nått gjort. Mindcontrol. Jag kan plugga. Jag kan flyga. Jag kan bli vad jag vill i den här världen, bara jag lyckas lista ut vad fan det är som jag vill bli.
Jag behöver verkligen ett Johanssons häng.
fredag, december 15, 2006
mörker i december.
Jag har försökt att hämta mig den här veckan. Vilat. reflekterat. Strukturerat upp min mörka sida och försökt få in mer ljus i livet. jag räddar mig själv just nu.
Jag har också tagit 2 grav.test och funderat mycket på vad som skulle hända om jag var med barn. varit nervös tillsammans med kärleken. var inte gravid. åkte till uppsala å hävde i mig en massa rödvin och kände mig yngre än på länge. såg coola the knife-liknande band från staterna.
fick reda på att salaflicka i sundsvall tagit självmord, syster ringde å var ledsen. blir så arg på alla som säger att det är egoistiskt att ta livet av sig. det finns ingenting egoistiskt med det. vem kan förstå någon annan människas mörker. ingen. det är egoistiskt att säga att det är egoistiskt, för då tror man att man hade kunnat rädda nån å man är arg för att man inte fick sin ego-boost å kunde rädda världen. man kan bara känna sig själv och man kan bara rädda sig själv, å vissa gör det på det sättet. det är sorgligt men hon gjorde vad som kändes bäst för just henne. jag tycker att det bästa sättet att resonera kring självmord är som han i Farväl Falkenberg. R.I.P.
sen när jag i dag har hämtat mig lite efter helgens många timmar med gråt å veckans dåliga nyheter å massa annat krångel å jobbig saker, så går en vän till familjen bort. mamma och pappa var nyss här hos mig och vi satt och grät och mindes och jag sa till min mamma hur duktig hon är som tar hand om XX just nu. hon vågar ringa och hon vågar ställa upp för någon som har nattsvarta dagar. vad mer kan man göra. man kan inte hjälpa men man kan finnas där. det gör hon bra min mamma, jag är stolt. får se om det blir begravning nu innan jul. shit. den här månaden har verkligen varit så snarlika den här månaden för 5 år sen. grav.test, död och många många tårar.
ibland måste man gråta för att se livet lite klarare igen.
Jag har också tagit 2 grav.test och funderat mycket på vad som skulle hända om jag var med barn. varit nervös tillsammans med kärleken. var inte gravid. åkte till uppsala å hävde i mig en massa rödvin och kände mig yngre än på länge. såg coola the knife-liknande band från staterna.
fick reda på att salaflicka i sundsvall tagit självmord, syster ringde å var ledsen. blir så arg på alla som säger att det är egoistiskt att ta livet av sig. det finns ingenting egoistiskt med det. vem kan förstå någon annan människas mörker. ingen. det är egoistiskt att säga att det är egoistiskt, för då tror man att man hade kunnat rädda nån å man är arg för att man inte fick sin ego-boost å kunde rädda världen. man kan bara känna sig själv och man kan bara rädda sig själv, å vissa gör det på det sättet. det är sorgligt men hon gjorde vad som kändes bäst för just henne. jag tycker att det bästa sättet att resonera kring självmord är som han i Farväl Falkenberg. R.I.P.
sen när jag i dag har hämtat mig lite efter helgens många timmar med gråt å veckans dåliga nyheter å massa annat krångel å jobbig saker, så går en vän till familjen bort. mamma och pappa var nyss här hos mig och vi satt och grät och mindes och jag sa till min mamma hur duktig hon är som tar hand om XX just nu. hon vågar ringa och hon vågar ställa upp för någon som har nattsvarta dagar. vad mer kan man göra. man kan inte hjälpa men man kan finnas där. det gör hon bra min mamma, jag är stolt. får se om det blir begravning nu innan jul. shit. den här månaden har verkligen varit så snarlika den här månaden för 5 år sen. grav.test, död och många många tårar.
ibland måste man gråta för att se livet lite klarare igen.
torsdag, november 30, 2006
helga natt.
jag är ganska otroligt jävligt trött på mig själv i dag. fixar inte denna deadline. heller. sitter bara å stirrar.
dagens ljusglimt har varit stundande konsert med Anna Ternheim i kväll och så världens bästigaste låt....."oooohhh heeeelgaaa naaaaaaaatt". jag skämtar inte. det finns ingen annan låt som ger mig gåshud igen och igen...vågar inte räkna hur många ggr i rad jag lyssnat idag. det är inte texten som är särskilt speciell. det är känslan ända in i magen. varför spelar man den bara på julen? är det egentligen en jullåt? jag är tveksam.
för mig är det en väldigt speciell stund som gör att jag gråter. för 5 år sen satt jag å stortjöt i kyrkan på midnattsmässan, lutad mot min systers axel. morfar låg för döden. jag hade inte hunnit ta in det än, för jag hade varit så koncentrerad på andra händelser i mitt liv. men när jag satt där i kyrkan på julaftonsnatten så bara brast det, till just den här låten. det är nog ingen slump att det skedde just där och då, för jag får alltid ett enormt lugn i kroppen av att vara i kyrkan. vårlden känns lite närmre då, om det har med religion, andlighet eller nått annat att göra spelar ingen roll. jag kan andas där, jag kan tänka där. att gå till kyrkan den där kvällen var nog bland det viktigaste jag gjort i mitt liv, annars hade jag freakat ur ännu mer än vad jag gjorde den våren - oh helga natt!
dagens ljusglimt har varit stundande konsert med Anna Ternheim i kväll och så världens bästigaste låt....."oooohhh heeeelgaaa naaaaaaaatt". jag skämtar inte. det finns ingen annan låt som ger mig gåshud igen och igen...vågar inte räkna hur många ggr i rad jag lyssnat idag. det är inte texten som är särskilt speciell. det är känslan ända in i magen. varför spelar man den bara på julen? är det egentligen en jullåt? jag är tveksam.
för mig är det en väldigt speciell stund som gör att jag gråter. för 5 år sen satt jag å stortjöt i kyrkan på midnattsmässan, lutad mot min systers axel. morfar låg för döden. jag hade inte hunnit ta in det än, för jag hade varit så koncentrerad på andra händelser i mitt liv. men när jag satt där i kyrkan på julaftonsnatten så bara brast det, till just den här låten. det är nog ingen slump att det skedde just där och då, för jag får alltid ett enormt lugn i kroppen av att vara i kyrkan. vårlden känns lite närmre då, om det har med religion, andlighet eller nått annat att göra spelar ingen roll. jag kan andas där, jag kan tänka där. att gå till kyrkan den där kvällen var nog bland det viktigaste jag gjort i mitt liv, annars hade jag freakat ur ännu mer än vad jag gjorde den våren - oh helga natt!
måndag, november 20, 2006
stuvad spenat och tonfisk.
helgen har varit bra så här kommer en måndagsrapport:
. på fredagen hängde jag hos blameit i hennes snygga crib tillsammans med dubbeltänk. händer inte allt för ofta. snarare alltför sällan.
.på lördagskvällen fick jag ääääntligen ligga hemma själv. händer inte allt för ofta det heller. somnade alldels för tidigt, ville njuta länge. drömde mardrömmar hela natten lång.
.fick nog kl.07 å klev upp. åkte till sala på söndagsmorgonen, vidare till enköping för fika hos kusinen som fyllt år. i hennes hus. hon är lika gammal som jag. mormor var inte alltför elak, lillkusin gillar mig fortfarande, mamma å moster var sig lika. var på gospelkonsert i kyrkan. fick lite nya goda tankar om livet. halleluja moment.....kollade sen på kärleken som spelade bandy. jag älskar när han blir utvisad, grrrrrr...come on tiger! :-)
.ja jag vet egentligen inte vad jag ville med den här rapporten. jag e ganska tråkig idag, denna gråa dimmiga dag. ska äta lunch nu. stuvad spenat och tonfisk (det är viktigt med järn och protein he he). går nog under jorden denna vecka. mycket jobb och plugg.
måndag, november 13, 2006
ångestboll.
Ibland är det för många regntunga moln på ens privata lilla himmel å man känner verkligen att det är dags att dra till sahara å hänga på ett baduingäng å bara vandra. där ingen kan nå en. där ingen kan stressa en. där ingen kan komma åt ens lycka. ibland är det väldigt skönt när den som man delar tak med känner likadant. att man vill fly ihop. det är det som gör mig glad just nu. att vi är två ångestbollar under samma lilla tak.
var å kollade på lägenhet i går. båda föll pladask å tog ut segern i förskott. här skulle vi bo och jävlar vilka grillfester vi skulle ha i sommar på våran 22 kvadrats terass. men nej då, det var ett annat par före oss i kön, som lghtanten inte berättat för oss. å dem är ju bara dumma om dem inte tar den. den är perfekt. vi får bo kvar här å jag å kärleken har bestämt att vi ska kasta ägg på deras jävla terass i sommar. så det så. ägg ska dem ha, dem jävlarna som står i kön före oss till lyckan. grrrrrr.
och don't get me started när det gäller plugg. jag är helt slut. jag haaaaaaaatar det just nu. ser inget ljus i slutet på tunneln. det är uppgift efter uppgift och 17 uppgifter parallellt. det är okay med svåra uppgifter, det är ju därför man pluggar, för att bli smartare. men jag har alltid haft svårt för att få nått gjort när det är så många saker som ska vara gjorda i olika ämnen. det stressar min själ och mage och tar bort lusten. allt blir bara ett nödvändigt ont. ska det vara så? hur kan det bli så, när det egentligen är jävligt roligt allting? jag haaaaatar.
jag är också arg på min farmor. en ganska förbjuden känsla eftersom hon alltid var kvinnan med stort K i mitt liv. min farmis. hon gör det igen och igen och jag vill liksom inte prata med henne längre. hon mår dåligt över sin egen vikt. jag mår alltid dåligt över min egen vikt. jag tänker på det alla timmar på dygnet som jag är vaken och det tär, men jag är van och jag får leva med min egen dumhet. men när någon man älskar, och som ska älska en för vem man är, kritiserar....då blir livet ganska tungt. och jag kan inte säga i från. för jag tycker att hon har rätt. och jag behövde inte det där just nu, när allt annat är så jävla tungt. då behövde jag bara höra att jag är duktig och älskad villkorslöst.
jag vill faktiskt bara sova. alternativt vistas i närheten av min lilla älskade kusin. hon gillar mig, näe hon älskar mig, bara för att jag är jag. för att jag är kusin-Lina som lär henne dumma saker och hon lyser upp när jag kommer in i rummet. jag älskar att se hennes små vantar på vårat element och höra henne komma springande och det ljusa håret flyger som en aura runt henne och hon bara strålar. hon är så oförstörd och det är fint. det är så många trasiga människor runt omkring mig just nu, och det ger en massa massa hopp att se någon så carefree.
jaja. det var min lägesrapport för idag. nu ska jag ta i tu med fågeln som sitter fast under mitt fönster och skriker hjärtskärande. fattar inte vad dem har där att göra. fågelpolaren sitter på min fönsterkarm och tittar på mig nu "ska du inte göra något???" jag känner faktiskt för att dra ner persiennen och sätta på hög musik. till och med fåglarna är trasiga...kan dem inte bara kvittra?
var å kollade på lägenhet i går. båda föll pladask å tog ut segern i förskott. här skulle vi bo och jävlar vilka grillfester vi skulle ha i sommar på våran 22 kvadrats terass. men nej då, det var ett annat par före oss i kön, som lghtanten inte berättat för oss. å dem är ju bara dumma om dem inte tar den. den är perfekt. vi får bo kvar här å jag å kärleken har bestämt att vi ska kasta ägg på deras jävla terass i sommar. så det så. ägg ska dem ha, dem jävlarna som står i kön före oss till lyckan. grrrrrr.
och don't get me started när det gäller plugg. jag är helt slut. jag haaaaaaaatar det just nu. ser inget ljus i slutet på tunneln. det är uppgift efter uppgift och 17 uppgifter parallellt. det är okay med svåra uppgifter, det är ju därför man pluggar, för att bli smartare. men jag har alltid haft svårt för att få nått gjort när det är så många saker som ska vara gjorda i olika ämnen. det stressar min själ och mage och tar bort lusten. allt blir bara ett nödvändigt ont. ska det vara så? hur kan det bli så, när det egentligen är jävligt roligt allting? jag haaaaatar.
jag är också arg på min farmor. en ganska förbjuden känsla eftersom hon alltid var kvinnan med stort K i mitt liv. min farmis. hon gör det igen och igen och jag vill liksom inte prata med henne längre. hon mår dåligt över sin egen vikt. jag mår alltid dåligt över min egen vikt. jag tänker på det alla timmar på dygnet som jag är vaken och det tär, men jag är van och jag får leva med min egen dumhet. men när någon man älskar, och som ska älska en för vem man är, kritiserar....då blir livet ganska tungt. och jag kan inte säga i från. för jag tycker att hon har rätt. och jag behövde inte det där just nu, när allt annat är så jävla tungt. då behövde jag bara höra att jag är duktig och älskad villkorslöst.
jag vill faktiskt bara sova. alternativt vistas i närheten av min lilla älskade kusin. hon gillar mig, näe hon älskar mig, bara för att jag är jag. för att jag är kusin-Lina som lär henne dumma saker och hon lyser upp när jag kommer in i rummet. jag älskar att se hennes små vantar på vårat element och höra henne komma springande och det ljusa håret flyger som en aura runt henne och hon bara strålar. hon är så oförstörd och det är fint. det är så många trasiga människor runt omkring mig just nu, och det ger en massa massa hopp att se någon så carefree.
jaja. det var min lägesrapport för idag. nu ska jag ta i tu med fågeln som sitter fast under mitt fönster och skriker hjärtskärande. fattar inte vad dem har där att göra. fågelpolaren sitter på min fönsterkarm och tittar på mig nu "ska du inte göra något???" jag känner faktiskt för att dra ner persiennen och sätta på hög musik. till och med fåglarna är trasiga...kan dem inte bara kvittra?
måndag, november 06, 2006
brudar, bio och brev.
brudar. i helgen har jag hängt med flera sköna brudar i en stad som jag eg aldrig har gillat, göteborg. som tur är har jag ändrat mig. har ätit god mat och druckit lagom med mängder vin. panikshoppat ("Åhléns stänger om 3 minuter") eftersom stadshänget innebar presentletning, fika och lunch mer än att leta efter kläder till oss själva. pratat relationer och tack och lov inte pratat om framtiden. såååå skönt. jag behövde det. det var bara nuet eller dået. kollat in så att nyblivna singelbruden funnit sin plats i nya staden, och man kan väl bara konstatera att hon har intagit den med storm. bravo! pluggtjejen verkar trivas som fisken i vattnet och en stor eloge till henne som orkar bo i korridor. födelsedagstjejen har sina issues men jag tror att hon mådde ganska bra på sin alldeles egen dag, men pannkakor på sängen och middag med vänner på en grek. helgen slutade på överfullt SJ tåg där konduktören plötsligt utbrast "ja kära resenärer, som ni märker är det jävligt trångt på det här tåget, om ni vill vara så vänliga att tränga i hop er lite till, eftersom det står folk på perrongen som inte ens kommer in på tåget." pust. ibland är det sjukligt skönt att komma hem. ettan kändes ganska stor i går kväll även när vi låg pussel i soffan och kollade film.
bio. i kväll e det movietime. haft biocheckar sen i våras som jag inte lyckats använda. ska hålla kärleken i handen och drömma mig bort i en annan värld ett tag. varför är inte bio gratis???
brev. jag stod precis i hallen när posten singlade ner från brevinkastet. ett brev från min stjärnsyster ramlade på mina fötter. sånt som kan få en så underbart lycklig en vanlig måndag. nästa mission är huvudstaden så jag får krama om henne live. jag längtar verkligen efter det.
ny vecka, mina kära vänner. vad ska vi göra med den?!
bio. i kväll e det movietime. haft biocheckar sen i våras som jag inte lyckats använda. ska hålla kärleken i handen och drömma mig bort i en annan värld ett tag. varför är inte bio gratis???
brev. jag stod precis i hallen när posten singlade ner från brevinkastet. ett brev från min stjärnsyster ramlade på mina fötter. sånt som kan få en så underbart lycklig en vanlig måndag. nästa mission är huvudstaden så jag får krama om henne live. jag längtar verkligen efter det.
ny vecka, mina kära vänner. vad ska vi göra med den?!
onsdag, november 01, 2006
yrsel.
jag borde kanske inte gnälla över att jag har yrsel i dag. en dag av många dagar i mitt liv. finns dem i min närhet som har fler yrseldagar än vanliga dagar nästan. men jag är inte van och jag ursäktar mig med det. jag vill gå ut och gå men vågar inte ut riktigt än. solen skiner, vinden blåser och jag skulle verkligen behöva solsken för sinnet och blåst rakt genom huvudet. ut med förra veckan och måndag och tisdag. bort med stressen. såg ett program på UR (japp bara sånt som går på förmiddagarna när man verkligen inte har ngt val...suck) om en tjej som blivit utbränd vid 23 års ålder. hon hade flyttat ut i bergslagens skog till ett mäktigt å vackert rött hus mitt ute i ingenstans. där det var tyst och skönt. hon sa att första varningsteckenen för henne hade varit 1) trött i muskler utan anledning 2) hade yrsel 3) hade hjärtklappning.
check check check.
jag ska verkligen vara snäll mot mig själv idag. låta kropp och sinne hinna i fatt. försöka låta bli att få dåligt samvete. det här är ju prevention om nått, å det är verkligen dags att leva som man lär. KI borde vara stolt över mig idag. så det så.
check check check.
jag ska verkligen vara snäll mot mig själv idag. låta kropp och sinne hinna i fatt. försöka låta bli att få dåligt samvete. det här är ju prevention om nått, å det är verkligen dags att leva som man lär. KI borde vara stolt över mig idag. så det så.
lördag, oktober 28, 2006
magkänsla.
jaha. jag har haft en sån där levande dag idag (och gårdagen var inte dålig den heller...)... vet ni vad jag menar? En sån där dag när man har så många känslor i kroppen samtidigt att man bara vill skrika rakt ut, sova eller prata oavbrutet i timmar med någon som kan förstå. Har varit på utbildning med Brottsofferjouren...krishantering handlade det om. 5 timmar en lördag. Låter ganska jobbigt men shit, killen (ja, egentligen en man i 60års åldern med grått skägg) kunde snacka. Kändes som att jag var där i en kvart å jag ville att han skulle fortsätta prata forever. Jag grät, jag skrattade, jag funderade, jag var livrädd, jag var hoppfull...jag levde. Å sen kom jag därifrån helt fylld av en massa känslor och tankar...som har blivit kuvade efter 4 timmars pluggande. En jobbig lördag jag inte vill vara utan. Den här metodkursen is killing me softly kan jag lova. Att man ska behöva slita såhär mycket för 1 poäng. EN poäng. Har läst 11 vetenskapliga artiklar (mååååånga sidor styck) å svarat på 15 frågor (10 sidor text just no, going for more) å sliter just nu mitt hår för ett 3-sidigt PM. är det vettigt?!?!?
När jag satt på föreläsningen väcktes en massa drömmar och planer och jag visste vad jag ville göra med mitt liv. It was pretty shitty good stuff....nu kan jag inte minnas dem. Men känslan ligger kvar i magen. jag hoppas den kommer upp i hjärnan igen.
Nu känner jag att jag kan svamla i timmar om saker jag lärt mig idag. jag tar dem när stormen har lagt sig. nu ska jag fortsätta dricka vin, plugga....å njuta av att "plötsligt händer det"...att man blir bekräftad and my god, det känns underbart.
godnatt till er därute, alla som festar på i den kyliga natten å värmer er med alkohol och varandra. Snart är jag där med er. Ge mig ett år. ;-)
När jag satt på föreläsningen väcktes en massa drömmar och planer och jag visste vad jag ville göra med mitt liv. It was pretty shitty good stuff....nu kan jag inte minnas dem. Men känslan ligger kvar i magen. jag hoppas den kommer upp i hjärnan igen.
Nu känner jag att jag kan svamla i timmar om saker jag lärt mig idag. jag tar dem när stormen har lagt sig. nu ska jag fortsätta dricka vin, plugga....å njuta av att "plötsligt händer det"...att man blir bekräftad and my god, det känns underbart.
godnatt till er därute, alla som festar på i den kyliga natten å värmer er med alkohol och varandra. Snart är jag där med er. Ge mig ett år. ;-)
onsdag, oktober 25, 2006
det mörker du ser gör att stjärnorna märks lite mer.
nu är det höst. jag märker det på träden, på regnet, på den underbara krispiga luften, på löven under mina fötter å på alla människor runt omkring mig. jag märker det på morgonen när det är sjukt jobbigt att lämna det varma täcket i sängen å på kärleken som snoozar oftare än vanligt.
and i lööööööööööööv it.
i går när jag begav mig till bussen för att åka på föreläsning regnade det brutalt mycket. genomblöt och kall. blötaste skorna ever. frös. längtade efter varm filt å tv-häng. var underbart att komma hem igen.
det är det som är bäst med hösten. att kura in sig. att längta hem. att hänga i bortrest väns lgh med underbar vän å bara snacka bort oss. längta bort oss. skratta åt misären. promenera hem och sen ändå må rätt så bra.
det är så vackert.
sinnena är skärpta efter en lång sommar då framtiden oftast är ganska diffus under de varma sommarkvällarna. sommaren är nuet. hösten är framtiden. det blir en perfekt balans.
å så får man längta efter vintern å att åka bräda. efter att gå hem från stan å höra knarret under skorna å släpa på julklappar i trevliga påsar.
man får tid att tänka, sova.....mysa, hinna i fatt sig själv å längta i från sig själv. det är sånt vi människor behöver. så le i höstregnet mina vänner. å se till att ni har te i helgen när stormen kommer. det ska bli helt fantastiskt.
glöggmys på onsdag e spikat.
and i lööööööööööööv it.
i går när jag begav mig till bussen för att åka på föreläsning regnade det brutalt mycket. genomblöt och kall. blötaste skorna ever. frös. längtade efter varm filt å tv-häng. var underbart att komma hem igen.
det är det som är bäst med hösten. att kura in sig. att längta hem. att hänga i bortrest väns lgh med underbar vän å bara snacka bort oss. längta bort oss. skratta åt misären. promenera hem och sen ändå må rätt så bra.
det är så vackert.
sinnena är skärpta efter en lång sommar då framtiden oftast är ganska diffus under de varma sommarkvällarna. sommaren är nuet. hösten är framtiden. det blir en perfekt balans.
å så får man längta efter vintern å att åka bräda. efter att gå hem från stan å höra knarret under skorna å släpa på julklappar i trevliga påsar.
man får tid att tänka, sova.....mysa, hinna i fatt sig själv å längta i från sig själv. det är sånt vi människor behöver. så le i höstregnet mina vänner. å se till att ni har te i helgen när stormen kommer. det ska bli helt fantastiskt.
glöggmys på onsdag e spikat.
torsdag, oktober 19, 2006
det är ett märkligt liv.
märkligt 1: att jag har gått från att vara vegetarian till att äta massa kött. Å från att vara skiträdd för att äta fett till att äta massa fett. stavas GI mina vänner. G-I.
märkligt 2: jag har ont i magen pga märkligt 1.
märkligt 3: jag har spenderat många timmar den senaste veckan på jobbet. har vakat vid en underbar mans sida. han får dropp, blod, blodplättar, morfin...å jag kan inte låta bli att undra varför? jag har gråtit, jag har haft ångest, jag har samtidigt suttit å pluggat medan jag vakat vid den döende mannen. hela situationen har varit bisarr. jag vet inte hur det har gått för honom nu. jag orkade inte ta fler sånna pass. de får mig att må märkligt.
märkligt 4: att jag bor i Västerås.
märkligt 5: reunion på lördag med förfest som börjar kl.16. Å jag ska jobba natt å vaknar antagligen ganska sent, ska på lghvisning i stan, å sen ska jag dricka rödvin...eeehh till frukost? å träffa kompisar från förr.
märkligt 6: att min kära vän har tagit steget å blivit singel efter 4,5 år å flyttat till göteborg. det är sabla märkligt.
märkligt 7: att jag bloggar när jag borde studera.
märkligt 2: jag har ont i magen pga märkligt 1.
märkligt 3: jag har spenderat många timmar den senaste veckan på jobbet. har vakat vid en underbar mans sida. han får dropp, blod, blodplättar, morfin...å jag kan inte låta bli att undra varför? jag har gråtit, jag har haft ångest, jag har samtidigt suttit å pluggat medan jag vakat vid den döende mannen. hela situationen har varit bisarr. jag vet inte hur det har gått för honom nu. jag orkade inte ta fler sånna pass. de får mig att må märkligt.
märkligt 4: att jag bor i Västerås.
märkligt 5: reunion på lördag med förfest som börjar kl.16. Å jag ska jobba natt å vaknar antagligen ganska sent, ska på lghvisning i stan, å sen ska jag dricka rödvin...eeehh till frukost? å träffa kompisar från förr.
märkligt 6: att min kära vän har tagit steget å blivit singel efter 4,5 år å flyttat till göteborg. det är sabla märkligt.
märkligt 7: att jag bloggar när jag borde studera.
fredag, oktober 13, 2006
ja ha, å vad gör du nu för tiden då?
Alltså det är skräckblandad förtjusning jag känner inför nästa helg. Det är dags, nu har det gått 10 år sen vi gick ut nian och det är dags att samlas igen och skylta med vad (och vem) man tillslut blev. 10 års reunion helt enkelt. De flesta av mina gamla klasskompisar som jag pratat med verkar också vara smått rädda inför denna helgen...det blir tid för självutvärdering - har jag blivit någon bra? något bra? har jag blivit fulare? snyggare? smalare? fetare? Har jag blivit precis så pretto som alla trodde att jag skulle bli eller blir folk förvånade över att jag flyttat till Knutby?
Ärligt talat. Jag tror inte att någon har förändrats i mina ögon. Jag tror att alla har förändrats i sina egna ögon.
Min självutvärdering har varit ganska hård å skoningslös, å dem som känner mig är väl inte förvånade över det. Ja, jag har blivit fetare. Ja, jag är nog ganska pretto fortfarande. Nej, jag har inte lyckats bli så lyckad som jag drömde om när vi skrev i det där häftet på avslutningen "vad gör du om 10 år". Men jag vill fortfarande.
Hittade en vacker mening när jag läste Gardell i går kväll "Jag har alltid hållit mina drömmar i handen"
Det var huvudsaken för mig i 9an, det är huvudsaken för mig nu. Jag tänker inte släppa dem. Jag har äntligen kommit på vilka drömmar jag har, helt konkret har jag skrivit ner dem i min dagbok. Jag är nöjd med dem. Det är vackra och sunda drömmar och den som lever får se.
Så, reunion. Jag har en vecka på mig att samla kraft. Att fila på svaret till frågan - ja ha, å vad gör du nu för tiden då? (en god vän till mig har funderat mkt på vad hon ska svara på frågan för att inte bli placerad i ett fack....å har bestämt sig för att ljuga. Hon ska helt enkelt säga att hon körat bakom Carola. Fråga mig inte varför men det är sjukt kul)
Jag har dessutom en minireunion att se fram emot på tisdag, då jag ska träffa mina två bästa och käraste gymnasiepolare. Övning ger färdighet.
Ärligt talat. Jag tror inte att någon har förändrats i mina ögon. Jag tror att alla har förändrats i sina egna ögon.
Min självutvärdering har varit ganska hård å skoningslös, å dem som känner mig är väl inte förvånade över det. Ja, jag har blivit fetare. Ja, jag är nog ganska pretto fortfarande. Nej, jag har inte lyckats bli så lyckad som jag drömde om när vi skrev i det där häftet på avslutningen "vad gör du om 10 år". Men jag vill fortfarande.
Hittade en vacker mening när jag läste Gardell i går kväll "Jag har alltid hållit mina drömmar i handen"
Det var huvudsaken för mig i 9an, det är huvudsaken för mig nu. Jag tänker inte släppa dem. Jag har äntligen kommit på vilka drömmar jag har, helt konkret har jag skrivit ner dem i min dagbok. Jag är nöjd med dem. Det är vackra och sunda drömmar och den som lever får se.
Så, reunion. Jag har en vecka på mig att samla kraft. Att fila på svaret till frågan - ja ha, å vad gör du nu för tiden då? (en god vän till mig har funderat mkt på vad hon ska svara på frågan för att inte bli placerad i ett fack....å har bestämt sig för att ljuga. Hon ska helt enkelt säga att hon körat bakom Carola. Fråga mig inte varför men det är sjukt kul)
Jag har dessutom en minireunion att se fram emot på tisdag, då jag ska träffa mina två bästa och käraste gymnasiepolare. Övning ger färdighet.
måndag, oktober 09, 2006
can one know without knowing that one knows?
när denna vackra måndag är över, har jag tagit mina första fem poäng av min magister. steg för steg ska det nog gå. just nu sitter jag dock och funderar över denna rubrik. japp, kursen som började idag är så klart vetenskapsteori. detta ämne som jag fått för mig att jag hatar men som ändå får mig att sitta och tänka, får mig att bli arg, får mig att bli frustrerad... jag antar att någonting i min hjärna provoceras/tilltalas av denna vetenskapernas vetenskap. jag orkar nog inte ge det mer än en timme till idag. sen blir det träning, där slipper jag tänka alls.
(det där var ett ganska falskt påstående, eftersom förra veckans bodystep verkligen var svår att fatta...)
Fotbollen var grym i lördags. Regnade hela dagen så jag och kärleken cruisade mest runt i traktorn...hälsade på johnny å sprang ett litet tag runt i city. sen hängde vi på hotellt...god bless vänner som jobbar på hotell å som kan göra så att man får skitfint rum för 250:- I like! Vi gjorde oss vackra och åkte i väg på en gratis middag med gratis alkohol. Sen tog vi en gratis taxi till råsunda där vi satt på tredje raden, vid mittlinjen nästa, gratis. vi satt en rad framför ingvar carlsson m. barnbarn. framför! det är svåra tider för sossarna.
vi fick också jubla över våra svenska lirare som skötte sig grymt utan zlatan. numera finns det en ny sång: "I said Shabaan, Shabaan. I LOVED you, Ich liebe dichED, zlatan ibrahimovich."
(ja, jag fick i mig för många avslagna folköl under matchen....)
sen drog vi till söder å drack billig öl med J. sen tog vi gratis taxi till hotellet. sen var helgen slut.
nu börjar en ny vecka och jag arbetar medvetet med att inte drabbas av ännu en sjuk ångest-attack. mest för min egen skull, mycket för kärlekens skull. han kan ju inte orka plocka i hop bitarna av mig hur många gånger som helst.
i natt ska jag INTE fundera på om man kan veta något utan att man vet att man vet det.
(det där var ett ganska falskt påstående, eftersom förra veckans bodystep verkligen var svår att fatta...)
Fotbollen var grym i lördags. Regnade hela dagen så jag och kärleken cruisade mest runt i traktorn...hälsade på johnny å sprang ett litet tag runt i city. sen hängde vi på hotellt...god bless vänner som jobbar på hotell å som kan göra så att man får skitfint rum för 250:- I like! Vi gjorde oss vackra och åkte i väg på en gratis middag med gratis alkohol. Sen tog vi en gratis taxi till råsunda där vi satt på tredje raden, vid mittlinjen nästa, gratis. vi satt en rad framför ingvar carlsson m. barnbarn. framför! det är svåra tider för sossarna.
vi fick också jubla över våra svenska lirare som skötte sig grymt utan zlatan. numera finns det en ny sång: "I said Shabaan, Shabaan. I LOVED you, Ich liebe dichED, zlatan ibrahimovich."
(ja, jag fick i mig för många avslagna folköl under matchen....)
sen drog vi till söder å drack billig öl med J. sen tog vi gratis taxi till hotellet. sen var helgen slut.
nu börjar en ny vecka och jag arbetar medvetet med att inte drabbas av ännu en sjuk ångest-attack. mest för min egen skull, mycket för kärlekens skull. han kan ju inte orka plocka i hop bitarna av mig hur många gånger som helst.
i natt ska jag INTE fundera på om man kan veta något utan att man vet att man vet det.
torsdag, oktober 05, 2006
jag är faktiskt ganska grym.
Jag kände mig verkligen inte redo för en ny vecka i söndags. Helt slut efter förberedelser till festen, dippar, snacks, bära stolar, kirra bål och städa. När jag var klar ville jag bara gå och lägga mig. Men nej, då var det dags att fylla cribben med 35 stycken underbara (and thank god - smala!) vänner och placera ut dem på varsin kvadratmeter. Det var lite trångt. det var lite svettigt. men det var värt all möda i världen för att få se leende, uppklädda vänner och känna deras kärlek. Det regnade ute. Värmen blir mer värd i storm.
Jag avsäger mig dock från att arrangera nästa fest. Nästa gång vill jag vara gäst!
Jag var alltså inte redo för en ny vecka. Jag var ganska tärd och ville bara sova. Hade förträngt inlämningsuppgift på 6 sidor...om scientific papers...på engelska....som skulle godkännas av cool KI professor. PANIK! Å så skulle jag hinna jobba natt i Sala, gå på föreläsning i Uppsala samt gå på utbildning i västerås. Sånt man kan få ont i magen av. PANIK!
Inlämningsuppgiften blev klar och godkänd. Jag har verkligen skickat in en uppgift till någon jag beundrat i 3-4 år och blivit godkänd. Klapp på axeln.
Jag åkte på föreläsning i Uppsala. Klapp på axeln.
Jag kom i tid till jobbet och jag var vaken hela natten. Klapp på axeln.
Jag sov i 4 timmar (efter att ha varit vaken i 28 timmar) vakande, och fixade saker jag behövde i Sala. Klapp på axeln. Där möttes jag av ett riktigt rejält regn, blev dyblöt, vred på värmen i bilen på väg till Västerås. Och blev sjukligt trött. Jag åkte hem, inte på utbildning. Jag har en gräns för vad jag orkar med, men ärligt talat så orkade jag mer än vad jag tror om mig själv. Så jag får en klapp på axeln för det med.
Nu sitter jag här och ska göra mitt slutprov på första kursen. Det är svårt. har också fått i uppgift av min handledare i uppsatsen om "Elder abuse"...ska leta på TJUGO vetenskapliga artiklar och sammanfatta, har nån vecka på mig. Hon är hård och hon är den coolaste som finns.
Ödet var på mig i igår också, ganska häftigt faktiskt.
när jag jobbade där på natten så var det "reklam" för EM-kvalet på lördag typ 79 ggr och ja, jag blev hjärntvättad. Loggade in på blocket.se för att se om det fanns biljetter så jag kunde överraska Kärleken. Det fanns det! Mejlade en kille. Hade fått svar dagen efter att biljetterna fanns kvar, skulle precis mejla över mitt telefonnummer till honom, då crashar internet. Helvete! I samma sekund får jag ett sms från kär vän där hon frågar om jag och kärleken vill följa med henne och kärleken på fotboll på lördag. Hennes kärlek hade 2 gratisbiljetter över och dessutom undrade de om vi ville bo på hotell som de skulle fixa. Hallå?!
JAAAAAAAAAAAAAAAAAAA TACK!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Jag har faktiskt riktigt grymma vänner. Jag är också en riktigt grym flickvän.
Klapp på axeln.
Jag avsäger mig dock från att arrangera nästa fest. Nästa gång vill jag vara gäst!
Jag var alltså inte redo för en ny vecka. Jag var ganska tärd och ville bara sova. Hade förträngt inlämningsuppgift på 6 sidor...om scientific papers...på engelska....som skulle godkännas av cool KI professor. PANIK! Å så skulle jag hinna jobba natt i Sala, gå på föreläsning i Uppsala samt gå på utbildning i västerås. Sånt man kan få ont i magen av. PANIK!
Inlämningsuppgiften blev klar och godkänd. Jag har verkligen skickat in en uppgift till någon jag beundrat i 3-4 år och blivit godkänd. Klapp på axeln.
Jag åkte på föreläsning i Uppsala. Klapp på axeln.
Jag kom i tid till jobbet och jag var vaken hela natten. Klapp på axeln.
Jag sov i 4 timmar (efter att ha varit vaken i 28 timmar) vakande, och fixade saker jag behövde i Sala. Klapp på axeln. Där möttes jag av ett riktigt rejält regn, blev dyblöt, vred på värmen i bilen på väg till Västerås. Och blev sjukligt trött. Jag åkte hem, inte på utbildning. Jag har en gräns för vad jag orkar med, men ärligt talat så orkade jag mer än vad jag tror om mig själv. Så jag får en klapp på axeln för det med.
Nu sitter jag här och ska göra mitt slutprov på första kursen. Det är svårt. har också fått i uppgift av min handledare i uppsatsen om "Elder abuse"...ska leta på TJUGO vetenskapliga artiklar och sammanfatta, har nån vecka på mig. Hon är hård och hon är den coolaste som finns.
Ödet var på mig i igår också, ganska häftigt faktiskt.
när jag jobbade där på natten så var det "reklam" för EM-kvalet på lördag typ 79 ggr och ja, jag blev hjärntvättad. Loggade in på blocket.se för att se om det fanns biljetter så jag kunde överraska Kärleken. Det fanns det! Mejlade en kille. Hade fått svar dagen efter att biljetterna fanns kvar, skulle precis mejla över mitt telefonnummer till honom, då crashar internet. Helvete! I samma sekund får jag ett sms från kär vän där hon frågar om jag och kärleken vill följa med henne och kärleken på fotboll på lördag. Hennes kärlek hade 2 gratisbiljetter över och dessutom undrade de om vi ville bo på hotell som de skulle fixa. Hallå?!
JAAAAAAAAAAAAAAAAAAA TACK!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Jag har faktiskt riktigt grymma vänner. Jag är också en riktigt grym flickvän.
Klapp på axeln.
fredag, september 29, 2006
kan vara tryggt att veta vem man är.
I dag har jag fått reda på att jag är lik Lena PH . Detta innebär att jag har en trygghetsfaktor på 50% (man fick inte reda på macho-talet tyvärr). Vidare innbär det att jag vill veta vad jag får och föredrar överraskningar som är planerade. Jag blir ofta elakt kallad ”typiskt svensk”, men det gillar jag. Ambitiös och engagerad. Jag tänker själv, för det har magistern sagt att jag ska.
Lämpliga yrken: Projektledare, forskare, bensinmacksföreståndare.
Vem är du?!
http://user.bahnhof.se/%7Ereaper/test/index.html
Lämpliga yrken: Projektledare, forskare, bensinmacksföreståndare.
Vem är du?!
http://user.bahnhof.se/%7Ereaper/test/index.html
tisdag, september 26, 2006
komplexitetströskel.
tja tja. fick nyss ett mejl av sambon som gjorde mig ganska skrattig:
"Hej Kärleken. Jag hittade på en artikel i expressen som jag kände mig lite träffad av. Särskild vissa delar av den, som tillexempel
"Många känner säkert igen att det blir den med lägst komplexitetströskel som får ta hand om klädhögarna.Vetenskapliga studier, både svenska och utländska, har visat att 15-20 procent av en persons irritation kan bero på komplexitet i den fysiska miljön."
Jag ska skärpa mig.
För hela artikeln följ länken; http://www.expressen.se/index.jsp?a=697057
LÖÖÖVE JO MISSY! "
å tydligen är det så att de med låg komplexitetströskel är ganska inåtvända personer som läser av mycket i sin närmiljö, å då störs av dessa klädhögar och detta kan ge ångest. Check. Nu vet jag varför jag inte kan plugga hemma. Kärleken röjer till lägenheten på morgonen (ja, med viss hjälp från mig kvällen innan så klart) å jag ägnar hela min dag åt att finna ordning i detta kaos. Omöjlig uppgift visar alltså "vetenskapen".
I morgon ska jag sitta på mdh å plugga. Det finns vetenskapliga bevis på att jag kommer att lyckas då. Fan vad skönt.
"Hej Kärleken. Jag hittade på en artikel i expressen som jag kände mig lite träffad av. Särskild vissa delar av den, som tillexempel
"Många känner säkert igen att det blir den med lägst komplexitetströskel som får ta hand om klädhögarna.Vetenskapliga studier, både svenska och utländska, har visat att 15-20 procent av en persons irritation kan bero på komplexitet i den fysiska miljön."
Jag ska skärpa mig.
För hela artikeln följ länken; http://www.expressen.se/index.jsp?a=697057
LÖÖÖVE JO MISSY! "
å tydligen är det så att de med låg komplexitetströskel är ganska inåtvända personer som läser av mycket i sin närmiljö, å då störs av dessa klädhögar och detta kan ge ångest. Check. Nu vet jag varför jag inte kan plugga hemma. Kärleken röjer till lägenheten på morgonen (ja, med viss hjälp från mig kvällen innan så klart) å jag ägnar hela min dag åt att finna ordning i detta kaos. Omöjlig uppgift visar alltså "vetenskapen".
I morgon ska jag sitta på mdh å plugga. Det finns vetenskapliga bevis på att jag kommer att lyckas då. Fan vad skönt.
fredag, september 22, 2006
fanfanfan.
just det. fanfanfan. världsalltet samarbetar inte. jag åker hem till mamma å sover där. så tar jag i tu med vissa saker i morgon. andra tar jag inte i tu med alls.
önskar Eder en skön helg kamrater!
önskar Eder en skön helg kamrater!
torsdag, september 14, 2006
blessed.
Jag är välsignad med de bästa vännerna i världen.
Hur kan man annars må så bra trots allt.
Tack för att ni lyfter mig upp ur små svackor och djuuuuupa hål.
Tack för att ni vågar säga i från och för att vi kan fortsätta älska varandra efter det även om det inte alltid är så flashigt(i dubbel bemärkelse, he he) att bli "sams" som i t ex Oslo.
Tack för att ni bara är ett telefonsamtal i från mig (och jag har testat att det gäller alla tider på dygnet).
Tack för att ni är så inspirerande, reflekterande och vackra i allt ni står för.
Tack för att jag får skratta så sjukt mycket. Älta så sjukt mycket. Bara var jag så sjukt mycket.
Älskar er runt hela jorden och tillbaks igen (det har jag också testat)
Hur kan man annars må så bra trots allt.
Tack för att ni lyfter mig upp ur små svackor och djuuuuupa hål.
Tack för att ni vågar säga i från och för att vi kan fortsätta älska varandra efter det även om det inte alltid är så flashigt(i dubbel bemärkelse, he he) att bli "sams" som i t ex Oslo.
Tack för att ni bara är ett telefonsamtal i från mig (och jag har testat att det gäller alla tider på dygnet).
Tack för att ni är så inspirerande, reflekterande och vackra i allt ni står för.
Tack för att jag får skratta så sjukt mycket. Älta så sjukt mycket. Bara var jag så sjukt mycket.
Älskar er runt hela jorden och tillbaks igen (det har jag också testat)
tisdag, september 12, 2006
visions.
jag bara står och trampar och trampar. å jag kommer ingen vart. försöker resonera med mig själv om hur jag vill leva mitt liv. vad jag egentligen strävar efter, vad jag behöver...och jag blir helt mörkrädd när jag inte vet. inte så att man behöver veta klockrent, men ändå känner jag att man måste ha en riktning.
jag och kärleken har redan börjat prata om när och var vi ska flytta nästa gång. varför det? har båda haft panik när vi ska signa comhem-abonnemang för 12 månader. det är ganska sjukt. jag tror att det är ohälsosamt tänkande samtidigt som det är något som är bra.
jag behöver visioner
jag behöver utmanas, av både mig själv och andra
det här jag gör nu känns bara på låtsas.
om jag ska göra det här året på det här sättet så måste jag säga till mig själv att jag VÄLJER att chilla det här året. jag VÄLJER att sitta hemma, hänga på gymmet och plugga i lagom mängd.
men jag vet inte om jag väljer det. jag tror att jag bara är lat. att jag inte gör mitt bästa.
när blev jag så här?
har funderat mycket på om det är för att jag har valt fel inriktning. jag vet att jag kommer att halka in på något bananskal någon gång jag också, att det löser sig, att jag inte har några riktiga problem. jag söker liksom inte sympatier och klappar på axeln. det är mer nödvändig reflektion för min själ. för att jag ska må bra själv. känner bara att jag någonstans på vägen har tappat bort vad jag vill, vad jag älskar, vad jag är bra på.
läste någon gång att för att veta vad man vill ska man tänka på
1) saker andra gör som man blir avundsjuk på att man inte gör själv
2) de saker man hade en naturlig fallenhet för när man var liten
såå...på fråga ett svarar jag - det mesta.
på fråga två svarar jag att jag....var en jävel på att klippa och klistra.
...tyckte det var skojigt att skriva sagor och rita bilder samt att få beröm för detta
....gärna ville ta hand om djur
....älskade att dansa.
jag har slutat med alla dessa grejer. hur tolkar man detta?
Du sa "Vänta lite grann, behåll poserna på
Vart vill du komma nånstans? Vart ska vi gå, vart ska vi gå?"
Jag sa "Det finns inga mål, men det finns sätt att ta sig dit
Vill inte komma nånstans, vill bara ta mig lite längre än hit" / Lars Winnerbäck
jag och kärleken har redan börjat prata om när och var vi ska flytta nästa gång. varför det? har båda haft panik när vi ska signa comhem-abonnemang för 12 månader. det är ganska sjukt. jag tror att det är ohälsosamt tänkande samtidigt som det är något som är bra.
jag behöver visioner
jag behöver utmanas, av både mig själv och andra
det här jag gör nu känns bara på låtsas.
om jag ska göra det här året på det här sättet så måste jag säga till mig själv att jag VÄLJER att chilla det här året. jag VÄLJER att sitta hemma, hänga på gymmet och plugga i lagom mängd.
men jag vet inte om jag väljer det. jag tror att jag bara är lat. att jag inte gör mitt bästa.
när blev jag så här?
har funderat mycket på om det är för att jag har valt fel inriktning. jag vet att jag kommer att halka in på något bananskal någon gång jag också, att det löser sig, att jag inte har några riktiga problem. jag söker liksom inte sympatier och klappar på axeln. det är mer nödvändig reflektion för min själ. för att jag ska må bra själv. känner bara att jag någonstans på vägen har tappat bort vad jag vill, vad jag älskar, vad jag är bra på.
läste någon gång att för att veta vad man vill ska man tänka på
1) saker andra gör som man blir avundsjuk på att man inte gör själv
2) de saker man hade en naturlig fallenhet för när man var liten
såå...på fråga ett svarar jag - det mesta.
på fråga två svarar jag att jag....var en jävel på att klippa och klistra.
...tyckte det var skojigt att skriva sagor och rita bilder samt att få beröm för detta
....gärna ville ta hand om djur
....älskade att dansa.
jag har slutat med alla dessa grejer. hur tolkar man detta?
Du sa "Vänta lite grann, behåll poserna på
Vart vill du komma nånstans? Vart ska vi gå, vart ska vi gå?"
Jag sa "Det finns inga mål, men det finns sätt att ta sig dit
Vill inte komma nånstans, vill bara ta mig lite längre än hit" / Lars Winnerbäck
tisdag, augusti 29, 2006
You live, you learn ?????????
Jag trodde verkligen att jag hade gjort det för sista gången. Första gången var man 7 bast. Nu är jag nästan 27. Så, nästan 20 år av terminsstarter....man kan ju räkna bort....eeehhh? Jo, en höst efter studenten och en höst på Irland. Men fan i mig, det är galet, totalt 18 år av terminsstarter. Räknar jag rätt nu, det låter hysteriskt å galet. (och om jag har räknat rätt, hur är det möjligt att jag inte får nått jobb????)
Ja, i allafall. Om det stämmer med de dära 18 åren, 18 höstarna, 18 känslorna av att "jag vill inte att sommaren ska vara slut"......då borde jag ju ha lärt mig hur det går till. Näe då, jag står helt oförstående inför det faktum att jag måste hoja ner på stan å casha ut för kollegieblock (å dem hade inte ens sånna med blanka sidor....jävla low-life stad), jag har dessutom förträngt hur det är man går till väga med CSN - vaddå studieförsäkran? -vaddå betala kåravgiften först? å hur var det man kom underfund med det där pretto ordet studiedisciplin?
Nu vet jag att typ alla jag vet som läser den här bloggen...också har förträngt dessa livsnödvändiga fakta å ni är så sjukt nöjda över det. Grattis! :-)
Jag sitter å kollar in mina kursare. Några vet jag hur dem ser ut. Andra vet jag bara vad dem bor. Det är 60 klassisar. Jag är klassis med en tjej i HongKong, en tjej i Australien, en barnläkare i Bangladesh å en snubbe i Kamerun som forskar fram AIDS mediciner. Ja och så är det jag då. Jag och 58 sjukligt högutbildad människor världen runt. Vän av ordning märker att 58 + 1 = 59. Den sista klassisen känner jag å hon är som jag. Hon e inte heller forskare eller läkare eller arbetar i nån koll NGO eller på SIDA eller på WHO. Näe, hon e bara som jag. THANK GOD FOR THAT!
I slutet av nästa vecka måste jag ha bestämt ämne för min magisteruppsats. Hoppsan hejsan.
Skönt att jag fick balla ur lite i helgen som var :-) Tack för att jag får ringa och härja om märkliga saker, tack för att jag får beröm för att jag faktiskt lyssnar när någon annan sitter inlåst på badrum nere i söder. Jag älskar er alla.
Tack för att jag fått hänga med så sjukt coola småbarn - Calle, Olle och Nova samt en liten biroll av Dexter. You rule!
Tack för att jag fått hänga med så sjukt coola småbarnsföräldrar - ni är ju precis som ni var innan, vilket gör er om möjligt ännu coolare.
Nu ska jag lämna in min första uppgift. Jag ska nämligen bli en sjukligt högutbildad i mängden.//missy magister
I´ve been thinking about it a lot,
and I realise that I didn't go into that café by chance;
really important meetings are planned by the souls
long before the bodys see eachother
- Paulo Coelho
:-)
Ja, i allafall. Om det stämmer med de dära 18 åren, 18 höstarna, 18 känslorna av att "jag vill inte att sommaren ska vara slut"......då borde jag ju ha lärt mig hur det går till. Näe då, jag står helt oförstående inför det faktum att jag måste hoja ner på stan å casha ut för kollegieblock (å dem hade inte ens sånna med blanka sidor....jävla low-life stad), jag har dessutom förträngt hur det är man går till väga med CSN - vaddå studieförsäkran? -vaddå betala kåravgiften först? å hur var det man kom underfund med det där pretto ordet studiedisciplin?
Nu vet jag att typ alla jag vet som läser den här bloggen...också har förträngt dessa livsnödvändiga fakta å ni är så sjukt nöjda över det. Grattis! :-)
Jag sitter å kollar in mina kursare. Några vet jag hur dem ser ut. Andra vet jag bara vad dem bor. Det är 60 klassisar. Jag är klassis med en tjej i HongKong, en tjej i Australien, en barnläkare i Bangladesh å en snubbe i Kamerun som forskar fram AIDS mediciner. Ja och så är det jag då. Jag och 58 sjukligt högutbildad människor världen runt. Vän av ordning märker att 58 + 1 = 59. Den sista klassisen känner jag å hon är som jag. Hon e inte heller forskare eller läkare eller arbetar i nån koll NGO eller på SIDA eller på WHO. Näe, hon e bara som jag. THANK GOD FOR THAT!
I slutet av nästa vecka måste jag ha bestämt ämne för min magisteruppsats. Hoppsan hejsan.
Skönt att jag fick balla ur lite i helgen som var :-) Tack för att jag får ringa och härja om märkliga saker, tack för att jag får beröm för att jag faktiskt lyssnar när någon annan sitter inlåst på badrum nere i söder. Jag älskar er alla.
Tack för att jag fått hänga med så sjukt coola småbarn - Calle, Olle och Nova samt en liten biroll av Dexter. You rule!
Tack för att jag fått hänga med så sjukt coola småbarnsföräldrar - ni är ju precis som ni var innan, vilket gör er om möjligt ännu coolare.
Nu ska jag lämna in min första uppgift. Jag ska nämligen bli en sjukligt högutbildad i mängden.//missy magister
I´ve been thinking about it a lot,
and I realise that I didn't go into that café by chance;
really important meetings are planned by the souls
long before the bodys see eachother
- Paulo Coelho
:-)
fredag, augusti 25, 2006
fuckin' familjesidor
Alltså jag blir galen av det här. Trots att jag bara är 26 år så känner jag igen folk som dör, gifter sig, förlovar sig och skaffar barn på de där förbannade familjesidorna. Sidorna som hela stan lägger störst vikt vid. Där kan man få sina 15 minutes of fame om man inte lyckats med det tidigare....T ex så kvalar man in bland skvallereliten som "metarmästare" (hur svårt kan det va?) eller under rubriken födda.....där två bröder fått barn samma dag, varav en av dem, ja - det var en kort historia -men va fan!?!??!?!?!??!??! ....och det är det som fick mig att freaka ut (Samt att mitt stenålders-ex stod som marskalk på ett bröllop).
Nu sitter jag här med panik i magen. Jag som redan har panik i magen. Det snurrar fan i huvudet. VAD SKA DET BLI AV MIG? Volvo-kittet eller alfakassa? Forskare eller vårdbiträde? Gifta mig eller psyk?
Nu ringde kärleken precis...jag fick flippade ur totalt....han skrattade....
Nu läste jag på samma sidor från helvetet om god väns examen från highclass universitet i USA å hans lyckade framtid...det som fick bägaren att rinna över var att kompis hade namnsdag. Hur mycket ska jag orka med på en dag?! Nu ska jag sätta mig på tåget å åka till sthlm för att hänga med tre lyckliga barnfamiljer samt ett lyckligt, nygift par som väntar barn.
Yeah, alright.
Nu sitter jag här med panik i magen. Jag som redan har panik i magen. Det snurrar fan i huvudet. VAD SKA DET BLI AV MIG? Volvo-kittet eller alfakassa? Forskare eller vårdbiträde? Gifta mig eller psyk?
Nu ringde kärleken precis...jag fick flippade ur totalt....han skrattade....
Nu läste jag på samma sidor från helvetet om god väns examen från highclass universitet i USA å hans lyckade framtid...det som fick bägaren att rinna över var att kompis hade namnsdag. Hur mycket ska jag orka med på en dag?! Nu ska jag sätta mig på tåget å åka till sthlm för att hänga med tre lyckliga barnfamiljer samt ett lyckligt, nygift par som väntar barn.
Yeah, alright.
tisdag, augusti 08, 2006
vad vet missy.
Kommer jag vara en brud en dag?
Vill jag vara en brud en dag?
Är jag inte en brud jämt? Babe.
Jag vet inte. Fialin får dålig smak i munnen av kyrken.
Jag undrar om religion kan vara bra för mig.
Äsch jag vet inte alls.
Den som lever får se.
Det här är i alla fall en (enligt mig) gudomlig bild på bruden som jag fotograferade.
Nu ska jag posta alla bilderna till bridezillan,
sen drar jag utomlands lagom tills de dimper ner i hennes brevlåda. he he he. då hinner hon räkna till tio många gånger, om hon behöver.
Nu ska jag boka resa. Adios amigos (I'm not staying here another day)
söndag, juli 02, 2006
blanka golv.
Nu har jag städat bort spåren av mitt linkan liv. Jag hade ett sånt där riktigt film-moment i dag när jag stod och putsade badrumsspegeln. Jag stod och funderade på min linköpingstid till "där elden falnar men fortfarande glöder" och de 3 åren passerade revy. Tittade mig själv noga i spegeln och tänkte tillbaka på vem jag var när jag flyttade till stan och vem jag är nu. Båda frågorna är lika svåra att svara på. Jag kom till stan sjukligt ostabil och lämnar stan sjukligt ostabil. Där emellan var jag stundtals ganska så lugn. Jag gillade inte tjejen jag såg i spegeln idag...å samtidigt sjöng Lars så där som bara han kan göra. Så det gick rakt in i hjärtat. Jag tror att det kan ha varit ett av de ögonblick som man som människa behöver. När man bryter i hop och går vidare. Jag tror L.W förklarar det bättre än jag;
"Jag har blanka golv, luften går och andas jag har städat och lagt undan, slängt och sorterat det är rent nu, det är rent nu
Jag har nya skor, jag har duschat och bytt lakan putsat fönster hela våren, och nu ser jag dammet yra här utanför, här utanför
Jag har skurat rent, jag har vattnat mina blommor shasat ut varenda råtta, druckit litervis med vatten det känns skönt nu, det känns skönt nu
Inga rester kvar, alla minnena i pärmar alla planerna på banken, alla drömmarna i huvet det blir bäst så, det blir bäst så
Jag kan sova nu, jag har diskat och torkat jag har slipat mina knivar, och ute blåser dammet Låt det blåsa, låt det blåsa..."
jag tänker låta det blåsa girls. det tänker. jag längtar efter samma flow som några av er varit inne i. let it blow my mind, jag är redo!
"Jag har blanka golv, luften går och andas jag har städat och lagt undan, slängt och sorterat det är rent nu, det är rent nu
Jag har nya skor, jag har duschat och bytt lakan putsat fönster hela våren, och nu ser jag dammet yra här utanför, här utanför
Jag har skurat rent, jag har vattnat mina blommor shasat ut varenda råtta, druckit litervis med vatten det känns skönt nu, det känns skönt nu
Inga rester kvar, alla minnena i pärmar alla planerna på banken, alla drömmarna i huvet det blir bäst så, det blir bäst så
Jag kan sova nu, jag har diskat och torkat jag har slipat mina knivar, och ute blåser dammet Låt det blåsa, låt det blåsa..."
jag tänker låta det blåsa girls. det tänker. jag längtar efter samma flow som några av er varit inne i. let it blow my mind, jag är redo!
onsdag, juni 28, 2006
don't get missy started.
...arg å ledsen. kan folk sluta lägga sig i hur man ser ut? kan jag sluta lägga mig i hur jag ser ut? kan vi inte alla bara vara. kan jag inte bara få vara i fred med min kropp. har andra rätt att kommentera den? god damn it vad arg jag är så här på nattkvisten. men som rubriken säger: don't get missy started....
Jag lägger ner. Är ganska så sugen på att dra från stan till nått fettoläger, så man kommer tillbaka så vacker som alla tror man ska vara. så de blir nöjda. så jag får vara i fred.
kan jag få ha min kropp i fred tack?!
Jag lägger ner. Är ganska så sugen på att dra från stan till nått fettoläger, så man kommer tillbaka så vacker som alla tror man ska vara. så de blir nöjda. så jag får vara i fred.
kan jag få ha min kropp i fred tack?!
don't get missy started.
...arg å ledsen. kan folk sluta lägga sig i hur man ser ut? kan jag sluta lägga mig i hur jag ser ut? kan vi inte alla bara vara. kan jag inte bara få vara i fred med min kropp. har andra rätt att kommentera den? god damn it vad arg jag är så här på nattkvisten. men som rubriken säger: don't get missy started....
Jag lägger ner. Är ganska så sugen på att dra från stan till nått fettoläger, så man kommer tillbaka så vacker som alla tror man ska vara. så de blir nöjda. så jag får vara i fred.
kan jag få ha min kropp i fred tack?!
Jag lägger ner. Är ganska så sugen på att dra från stan till nått fettoläger, så man kommer tillbaka så vacker som alla tror man ska vara. så de blir nöjda. så jag får vara i fred.
kan jag få ha min kropp i fred tack?!
fredag, juni 23, 2006
zZzzzzzzZzZzzzzz.
Här kommer några trötta tankar från vårdhemmet...klockan är 02:45...hela huset verkar sova så sött, så sött. Vi äter jordgubbar å ska kolla på nån cheesy film som jag antagligen inte kommer minnas att jag någonsin sett. Hjärnan går på lågvarv...gud vad jag är avundsjuk på er andra som ligger och sover gott i era sängar. Sweet dreams!
Men tröttheten till trots, ibland känns det här med att vara vårdbiträde som ett av de bästa jobben man kan ha. I allafall när någon kallar en för "ängel utan vingar" så där i fyra-snåret. Man kan bara le och stryka på kinden.
Man kan bara hoppas på att de är trygga.
Jag vet inte vad jag skulle skriva egentligen. I dag är det midsommarafton. Ja, vad säger man om det. Jag har inte funderat så mycket på det i år. När jag inte är ledig över midsommar känns det alltid som en katastrof. Nu när jag är ledig har jag inte lust att göra något speciellt. Jo iofs...sova.
För allas information så tog jag ingen lemur. Jag är djupt upprörd över att alla Sveriges lemurer har flyttat till huvudstaden. Jag får kanske flytta efter.
Efter denna besvikelse har jag nu sälarna blivit mina nya idoler. God damn it, de är sjukligt söta när de ligger och sover i solen och snarkar. Väldigt meditativt ljud, vi satt där i 20 min och bara njöt. Sen vara vi bara "vi" och det var den bästa par-dagen på länge. Fick mig att tänka på Lou Reed "what a perfect day." Så därför slutar jag min blogg med den.
God morgon Världen!
"Just a perfect day
Drink sangria in the park
And then later
when it gets dark,
We go home.
Just a perfect day
Feed animals in the zoo
Then later, a movie, too
And then home.
Just a perfect day
Problems all left alone
Weekenders on our own
Its such fun.
Just a perfect day
You made me forget myself
I thought I was someone else
Someone good
Oh its such a perfect day
Im glad I spent it with you
Oh such a perfect day
You just keep me hanging on
You just keep me hanging on
Youre going to reap just what you sow,Youre going to reap just what you sow..."
Men tröttheten till trots, ibland känns det här med att vara vårdbiträde som ett av de bästa jobben man kan ha. I allafall när någon kallar en för "ängel utan vingar" så där i fyra-snåret. Man kan bara le och stryka på kinden.
Man kan bara hoppas på att de är trygga.
Jag vet inte vad jag skulle skriva egentligen. I dag är det midsommarafton. Ja, vad säger man om det. Jag har inte funderat så mycket på det i år. När jag inte är ledig över midsommar känns det alltid som en katastrof. Nu när jag är ledig har jag inte lust att göra något speciellt. Jo iofs...sova.
För allas information så tog jag ingen lemur. Jag är djupt upprörd över att alla Sveriges lemurer har flyttat till huvudstaden. Jag får kanske flytta efter.
Efter denna besvikelse har jag nu sälarna blivit mina nya idoler. God damn it, de är sjukligt söta när de ligger och sover i solen och snarkar. Väldigt meditativt ljud, vi satt där i 20 min och bara njöt. Sen vara vi bara "vi" och det var den bästa par-dagen på länge. Fick mig att tänka på Lou Reed "what a perfect day." Så därför slutar jag min blogg med den.
God morgon Världen!
"Just a perfect day
Drink sangria in the park
And then later
when it gets dark,
We go home.
Just a perfect day
Feed animals in the zoo
Then later, a movie, too
And then home.
Just a perfect day
Problems all left alone
Weekenders on our own
Its such fun.
Just a perfect day
You made me forget myself
I thought I was someone else
Someone good
Oh its such a perfect day
Im glad I spent it with you
Oh such a perfect day
You just keep me hanging on
You just keep me hanging on
Youre going to reap just what you sow,Youre going to reap just what you sow..."
onsdag, juni 14, 2006
klar kandidat å kolmården.
Jaha. Nu var jag klar då. Vad ska man tycka om det? Jag bestämde mig i helgen för att det är väldigt få av mina klassisar som jag kommer att sakna. Jävla pretto a-barn med noll djup. Grrrrr. Sittningen var lame, men jag satt vid Lisa den första och Lisa den andre och Fia den första vilket gjorde allting....ja, uthärdligt.
Examenscermonin var underbar. Helt lagom med snittar, skumpa å mingel. Ett grymt bra tal av Lisa den tredje om universitetet, livet och feminism. Sång. Jag ogillar låten "ta mig till havet" men just denna dag....my god vad jag grät. Det är så sorgligt. Sen kom "den blomstertid nu kommer" å den är ju speciell. mer tårar. Satt och funderade på hur det skulle gå för alla, hur glad jag var över att ha klarat mig igenom hela utbildningen utan en enda omtenta...hur mycket jag kommer att sakna Hälsouniversitetet. Sen fick vi diplom å jag var fan i mig den enda som visade ett uns av glädje när jag studsade iväg med mitt diplom å mina stolta föräldrar tog kort. Jävla pretto A-barn.
Sen fick jag en cykel och en cykelhjälm av familjen, tjohoooooooooooooooooo! Å vackra örhängen av syster å kärleken. Å fotboll å middag å mer fotboll. Tack för den dagen. Forever in my heart.
Nu sitter jag å tittar på min arm...p-staven plockades ut idag. Jag mår redan bättre. Förutom att jag vill bli ssk igen. darn.
På fredag ska jag å kärleken bege oss till Kolmården å spana in nykläckta djurkids och jag ska försöka sno en Lemur. Jag har ju redan en lemur hemma, men han är i plast. Han heter Lenny. Jag vill ha en till. Kärleken har redan insett att det kommer att bli tufft att hänga med mig i en djurpark. Men han ställer upp som alltid. God bless.
Nu ska jag gå å krama om honom å lugna hans nerver inför tenta i morgon åtta noll noll. Sen så ska jag drömma sött om lemurer, dvärgsilkesapor, enzo, delfiner och grodor. Ibland är det tryggt att ha saker att tänka på som inte ger en panik, utan bara en vidunderlig kärlek för allt och alla som vandrar och simmar och kryper och växer på denna jord.
Examenscermonin var underbar. Helt lagom med snittar, skumpa å mingel. Ett grymt bra tal av Lisa den tredje om universitetet, livet och feminism. Sång. Jag ogillar låten "ta mig till havet" men just denna dag....my god vad jag grät. Det är så sorgligt. Sen kom "den blomstertid nu kommer" å den är ju speciell. mer tårar. Satt och funderade på hur det skulle gå för alla, hur glad jag var över att ha klarat mig igenom hela utbildningen utan en enda omtenta...hur mycket jag kommer att sakna Hälsouniversitetet. Sen fick vi diplom å jag var fan i mig den enda som visade ett uns av glädje när jag studsade iväg med mitt diplom å mina stolta föräldrar tog kort. Jävla pretto A-barn.
Sen fick jag en cykel och en cykelhjälm av familjen, tjohoooooooooooooooooo! Å vackra örhängen av syster å kärleken. Å fotboll å middag å mer fotboll. Tack för den dagen. Forever in my heart.
Nu sitter jag å tittar på min arm...p-staven plockades ut idag. Jag mår redan bättre. Förutom att jag vill bli ssk igen. darn.
På fredag ska jag å kärleken bege oss till Kolmården å spana in nykläckta djurkids och jag ska försöka sno en Lemur. Jag har ju redan en lemur hemma, men han är i plast. Han heter Lenny. Jag vill ha en till. Kärleken har redan insett att det kommer att bli tufft att hänga med mig i en djurpark. Men han ställer upp som alltid. God bless.
Nu ska jag gå å krama om honom å lugna hans nerver inför tenta i morgon åtta noll noll. Sen så ska jag drömma sött om lemurer, dvärgsilkesapor, enzo, delfiner och grodor. Ibland är det tryggt att ha saker att tänka på som inte ger en panik, utan bara en vidunderlig kärlek för allt och alla som vandrar och simmar och kryper och växer på denna jord.
tisdag, juni 06, 2006
anti-jante å schizofreni.
jag hatar vuxenvärlden. jag hatar att skriva personliga brev när jante fjanten hoppar på min axel å skriker i mitt öra att jag inte kan någonting alls. ingenting är jag bra på. jag hatar att betala räkningar. jag hatar att säga hej då till studentlivet å alla vänner. jag hatar att fundera över skatten nästa år efter lghköpet. jag hatar att bestämma mig. jag hatar myggor. verkligen.
jag älskar vuxenvärlden. jag älskar vänner jag kan ringa å beklaga mig för, som orkar lyssna och som ger mig råd och som ställer krav och får mig att skräpa mig. jag älskar att jag tar examen på fredag å har åstadkommit något med mitt liv. jag älskar att jag är självständig å kan betala mina egna räkningar. jag älskar vänner som ger en avskedspresenter å jag vet att dem alltid kommer att finnas där, bara lite mer sällan. jag älskar att jag fått pengar för lägenheten. jag älskar att jag har olika valalternativ. jag älskar att sommaren är på väg. verkligen.
"I'm addicted to things that are good for me, I'm addicted to things that are bad for me. Therefore my life is in balance."
Typ.
jag älskar vuxenvärlden. jag älskar vänner jag kan ringa å beklaga mig för, som orkar lyssna och som ger mig råd och som ställer krav och får mig att skräpa mig. jag älskar att jag tar examen på fredag å har åstadkommit något med mitt liv. jag älskar att jag är självständig å kan betala mina egna räkningar. jag älskar vänner som ger en avskedspresenter å jag vet att dem alltid kommer att finnas där, bara lite mer sällan. jag älskar att jag fått pengar för lägenheten. jag älskar att jag har olika valalternativ. jag älskar att sommaren är på väg. verkligen.
"I'm addicted to things that are good for me, I'm addicted to things that are bad for me. Therefore my life is in balance."
Typ.
fredag, juni 02, 2006
kom ihåg att leka efter varje storm.
Tja! Min sociala misär har idag bytts till någon slags social klimax å jag har helt plötsligt vänner på orten som jag kan umgås med hela dagen. Jag ska leka. Först ska jag söka jobb. Sen ska jag leka. Jag ska leka sommar.
Jag har för övrigt hittat ett sjysst sätt att bränna extra kalorier på som jag funderar att ta patent på och promota på tv-shop (inte vidare smart att gå ut offentligt med denna idé i ett så kritiskt skede av uppfinnandet, men,men). När jag gick till uni. i morse (för övrigt helt frivilligt, jag vill suga ur varje sekund som är kvar av mitt csn-iga low life) så var det varmt och svettigt och jag power walkade duktigt. Sen så kom en hel rad med låtar från Buena Vista Social Club och det är där hemligheten ligger. Hela mitt inre dansade, samtidigt som jag fördes framåt av mina kesolår och blåmärksvader. Själen dansade salsa, samba, chacha, pasodoble...den gick inte att stoppa. Jag förstod inte ett enda ord men min kropp å själ hajade tydligen rytmen och jag gick runt med ett stoooort leende på läpparna. Så många söta obekanta pensionärer med rullatorer har aldrig förr hejat på mig så där glatt. Så, min vänner, på med sjyssta rytmer i ipodsarna, sätt på solsken och promenera - beach 2006 formen blir kirrad på nolltid.
You're heart will never grow old and your mind will never ever get bitter - if you remember how to play.
ps- såg att jag stavat fel i förra inlägget. det ska stå att "OM jag flyttar till..." inte "OCH"...men det är för övrigt ett ganska så hoppfullt OM.
Jag har för övrigt hittat ett sjysst sätt att bränna extra kalorier på som jag funderar att ta patent på och promota på tv-shop (inte vidare smart att gå ut offentligt med denna idé i ett så kritiskt skede av uppfinnandet, men,men). När jag gick till uni. i morse (för övrigt helt frivilligt, jag vill suga ur varje sekund som är kvar av mitt csn-iga low life) så var det varmt och svettigt och jag power walkade duktigt. Sen så kom en hel rad med låtar från Buena Vista Social Club och det är där hemligheten ligger. Hela mitt inre dansade, samtidigt som jag fördes framåt av mina kesolår och blåmärksvader. Själen dansade salsa, samba, chacha, pasodoble...den gick inte att stoppa. Jag förstod inte ett enda ord men min kropp å själ hajade tydligen rytmen och jag gick runt med ett stoooort leende på läpparna. Så många söta obekanta pensionärer med rullatorer har aldrig förr hejat på mig så där glatt. Så, min vänner, på med sjyssta rytmer i ipodsarna, sätt på solsken och promenera - beach 2006 formen blir kirrad på nolltid.
You're heart will never grow old and your mind will never ever get bitter - if you remember how to play.
ps- såg att jag stavat fel i förra inlägget. det ska stå att "OM jag flyttar till..." inte "OCH"...men det är för övrigt ett ganska så hoppfullt OM.
torsdag, juni 01, 2006
calleth I, cometh you?
Det är sjukligt vackert väder. Sjukligt och vackert kanske inte passar ihop i samma mening...men det är det, sjukligt vackert väder. Jag känner mig också sjukligt ensam i detta sjukligt vackra väder. Jag har varit ute och promenerat läääänge, njutit av doften av syrén, tittat på den klarblå skyn, känt doften av grillar....längtat efter att ta en öl i sällskap med goda vänner. Ja ja. Den tiden kommer också.
Just nu koncentrerar jag mig på att inte må illa....inte känna efter. Åt lite gammal mat men Tvistevägen sa det borde vara lugnt (här skulle jag gärna skriva att hon lovade, men det kunde hon inte göra givetvis. hade dock känts mycket bättre med ett löfte).
Ja visst ja. Uppsatsseminariet gick finfint. Lite lustigt nog, appropå det jag skrev om att man ska göra en sak varje dag man är rädd för, så beskrev scary-examinator vår uppsats som väldigt modig. :-)
Å hon gillade modiga uppsatser och hon gillade vår modiga uppsats.
Jag är modig, för jag gjorde en sak jag var rädd för.
Jag är modig, för jag å my partner in crime skrev nått som tydligen var modigt.
Jag är inne i ett Oprah-mode - vilket innebär att ovanstående klokheter får mig att tänka på 20års jubilerande kvinnans klokheter. Här kommer präktighet i stora mått (dock tänkvärd präktighet)
"It's because its hard its special"
"It isnt brave if it isnt hard"
Ja vad ska jag skriva mera. Jo, t.ex. att a blast from the past dök upp på framsidan av DN På Stan idag. Nu vet jag var jag kan hänga med alla mina sköna gudinnor i huvudstaden. Jag tror att Älgjakten också kan accepteras på detta ställe, vi är nämligen accepterande bönder från byn.
Så sammanfattningsvis (ja det är uppsatssjukan):
- jag är ensam
- det är vackert väder
- sjukligt vackert väder
- illa, jag mår illa
- jag är modig
- jag har en fast punkt och jag flyttar till huvudstaden
onsdag, maj 31, 2006
stor dag.
Det här kanske blir en alldeles alldeles förskräcklig dag med tunghäfta, paniksvettningar och många kompletteringar.
Det här kanske blir en alldeles alldeles underbar dag med svar på tal, sjyssta förklaringar och lite beröm.
Do one thing everyday that scares you.
Jag är livrädd för vår examinator, antagligen för att jag ser henne som sjukt kompetent och granskande. Hon har själv sagt att hon kommer att hugga mycket om uppsatsen är bra = jobbigt. Hugger hon inte, dvs. uppsatsen är medelmåttig i bästa fall = jobbigt.
Jag ska rapportera utfallet. Nu ska jag gå och göra saker jag är rädd för. Kanske växa, kanske vilja gömma mig under täcket.
Nu ska jag proppa mig full av koffein och nikotin. Nån som har valium?! ;-)
Det här kanske blir en alldeles alldeles underbar dag med svar på tal, sjyssta förklaringar och lite beröm.
Do one thing everyday that scares you.
Jag är livrädd för vår examinator, antagligen för att jag ser henne som sjukt kompetent och granskande. Hon har själv sagt att hon kommer att hugga mycket om uppsatsen är bra = jobbigt. Hugger hon inte, dvs. uppsatsen är medelmåttig i bästa fall = jobbigt.
Jag ska rapportera utfallet. Nu ska jag gå och göra saker jag är rädd för. Kanske växa, kanske vilja gömma mig under täcket.
Nu ska jag proppa mig full av koffein och nikotin. Nån som har valium?! ;-)
tisdag, maj 23, 2006
ultreia.
För ett år sedan upplevde jag den bästa dagen i mitt liv. Sånna dagar är värda att minnas och firas och berätta om. Min dag i Spanien:
"Hamnade hos den erkänt galna spanjoren Thomas som är Tempelriddare och lever simpelt i en öde by. Vi och 15 andra pilgrimmer delar en liten stuga - vi sover på loftet! Ville aldrig att kvällen skulle ta slut. Vi lapade sol, jämförde blåsor, lekte med hundar och skrattade åt den galna gåsen. Det isländska tv-teamet kom å vi pratade med dem. Alla pratade. På svenska, norska, isländska, franska, engelska och tyska. En fransman sjöng en sång om vandringen, "Ulteria", och folk stämde in på valfritt språk och i valfritt tonläge. Gåshud över hela kroppen. Delade på en flaska vin som vi fick av filmteamet. Åt spartansk middag tillsammans, cermoni med vackra spanska välsingnelser (fick jag berättat för mig!) och sen skolläger stämning på loftet. En natt med fullmåne. Vaknade till tuppen. Jag älskar människor."
Jag vill vandra igen. Jag vill bli påmind om vad livet handlar om. Hur vackra människor är. Hur skönt det är att bara gå och gå, aldrig komma till dörren, och förstå att det är the beauty of it all. Jag hatar mig själv för att jag glömmer bort det ibland. Men när livet känns kaos å upp och ner så tänker jag på den här dagen. Jag hör "ultreia", jag ser utsikten från den öde byn, jag känner kärleken från människor jag känt en eftermiddag. Och jag minns.
missy is confused.
jaha, efter många turer fram och tillbaka så verkar min kära, kära lägenhet bli såld. Till en hyvens kille från Köping. Jag är lite chockad. Lite omtumlad och osäker. Självklart att lägenheten behöver säljas....men nu innebär det liksom slutet. Å att lite av studielånet kan betalas tillbaka med det som blir över efter mäklarens pengar, skattepengar och bla bla bla.
öööööööööööööh vad jobbigt. jag vet inte varför. det är bara mycket nu. jag drar på kryssning å skålar för att det snart är dags för att bryta i hop och resa sig igen. jag halvstår nu. jag ligger inte. jag är ganska så stabil. men sånt här mitt i allt. vuxenbeslut.
när jag var liten trodde jag att jag skulle vara stor nu.
öööööööööööööh vad jobbigt. jag vet inte varför. det är bara mycket nu. jag drar på kryssning å skålar för att det snart är dags för att bryta i hop och resa sig igen. jag halvstår nu. jag ligger inte. jag är ganska så stabil. men sånt här mitt i allt. vuxenbeslut.
när jag var liten trodde jag att jag skulle vara stor nu.
fredag, maj 19, 2006
.jpg)
After Uppsats.
"Today is a supergood day" som killen i "The curious incident of the dog at nightime" (läs boken ni som inte gjort det, Mark Haddon) skulle ha sagt. Supersupersupersupergoodgoodgoodgooooooooood day!
Vi har väntat och våndats på handledarens kommentarer på uppsatsen sedan typ i måndags. Han har lagt fram sin avhandling idagarna och har såklart varit sjukligt busy. Nu damp det ner kommentarer min inbox. Vi som förberett oss för en helg med mycket arbete innan uppsatsen ska in på måndaglunch...är fan i mig klara efter idag! Helt galet. Vi är helt galet bra. Jag, panikångestflickan, har varit lugn under hela uppsatsperioden och vi har t o m lyckats bli klara 3 dagar i förväg. Woooooooooohooo! Lägligt nog hade jag å partnern redan gjort upp om att gå på after work (studies) i dag och samla oss in för helgen. Nu jävlar är det after uppsats som gäller, och gissa om jag känner mig värd ett glas vin.
Ja, opponeringen är ju kvar. Men det tar vi när det kommer. Kanske allt blir sågat. Kanske det duger. Kanske det är kanon. Det spelar ingen roll idag. Jag ska bara njuta av den här känslan och kan äntligen börja glädjas åt kryssningen som jag å min superbästiga uppsatspartner ska på om mindre än en vecka. Brika Paradise, bubbel och bad! Oh yeah. Sen kommer jag nog hem och gör Sala osäkert över helgen.
Ska också fatta jobbiga beslut. Eventuellt blir jag kvar här ett år till. Jag ska i lugn och ro försöka lokalisera magkänslan å tyda vilken riktning den styr mig i. Alternativ:
Vi har väntat och våndats på handledarens kommentarer på uppsatsen sedan typ i måndags. Han har lagt fram sin avhandling idagarna och har såklart varit sjukligt busy. Nu damp det ner kommentarer min inbox. Vi som förberett oss för en helg med mycket arbete innan uppsatsen ska in på måndaglunch...är fan i mig klara efter idag! Helt galet. Vi är helt galet bra. Jag, panikångestflickan, har varit lugn under hela uppsatsperioden och vi har t o m lyckats bli klara 3 dagar i förväg. Woooooooooohooo! Lägligt nog hade jag å partnern redan gjort upp om att gå på after work (studies) i dag och samla oss in för helgen. Nu jävlar är det after uppsats som gäller, och gissa om jag känner mig värd ett glas vin.
Ja, opponeringen är ju kvar. Men det tar vi när det kommer. Kanske allt blir sågat. Kanske det duger. Kanske det är kanon. Det spelar ingen roll idag. Jag ska bara njuta av den här känslan och kan äntligen börja glädjas åt kryssningen som jag å min superbästiga uppsatspartner ska på om mindre än en vecka. Brika Paradise, bubbel och bad! Oh yeah. Sen kommer jag nog hem och gör Sala osäkert över helgen.
Ska också fatta jobbiga beslut. Eventuellt blir jag kvar här ett år till. Jag ska i lugn och ro försöka lokalisera magkänslan å tyda vilken riktning den styr mig i. Alternativ:
- Flytta hem till mor och far och vänta på att livet ska hända
- Flytta till Västerås med Martin och plugga där, i Uppsala eller i Stockholm
- Flytta till Stockholm och plugga där, i Uppsala eller i Västerås
- Bo kvar i Linköping och plugga här (ett alternativ som visat sig i dagarna)
- Flytta var som helst och göra vad som helst
- Dra till Asien och läsa magistern på distans med CSN som finansiär (känner dock att sällskap vore guld)
- Skaffa kids, vänta på att jag blir 30 år och anställningsbar.
Ja, det räcker väl. Jag tänker i allafall inte bara finna mig i att bli en i mängden av arbetslösa akademiker.
"does that make me craaaaaaaaazy? Probably." En låt som gör mig varm efter Oslohelgen och som gör att jag saknar mina tjejer.
(måste dock säga att den onda kärnan i mig mest gillar textraden "ha ha ha bless your soul" dunno why)
Kärlek till alla och ett tjog med kramar till en handledare som är värd sitt namn.
onsdag, maj 03, 2006
till mina vänner.
"You call me up in the mornings
We’ll stay on the phone until dawning
You tell me secrets I actually keep
You call me up around noon and
Bring me all the good gossip
You hold my head when I throw up
I hold your hand when you weep
And we talk about friends and we talk about records,
talk about life and we’ll talk about death,
and we dance in the living room, dance on the sidewalks,
dance in the movies, dance at the festivals, dance, dance
No men ever really dance like this
Damn! I wish I was a lesbian
Damn! I wish I was a lesbian
Damn! I wish I was, and that you were, too
So I could fall in love with you
You call me up in the evenings
And tell me what they did this time
No matter what, I’m by your side
When it’s raining, we’ll go to the video store
We even like the same movies
No damn jedis or hobbits this time
And you laugh at my jokes and I laugh at your jokes
and I even like the birthday presents you get me,
and we dance in the living room, dance on the sidewalks,
dance in the movies, dance at the festivals, let’s dance, dance.
No men ever really dance like this
Why don’t, why don’t I fall
Why don’t I just fall in love with you"
- Hello Saferide
Det här är till alla mina vackra vänner. Det här är vi. Love you all like sisters.
We’ll stay on the phone until dawning
You tell me secrets I actually keep
You call me up around noon and
Bring me all the good gossip
You hold my head when I throw up
I hold your hand when you weep
And we talk about friends and we talk about records,
talk about life and we’ll talk about death,
and we dance in the living room, dance on the sidewalks,
dance in the movies, dance at the festivals, dance, dance
No men ever really dance like this
Damn! I wish I was a lesbian
Damn! I wish I was a lesbian
Damn! I wish I was, and that you were, too
So I could fall in love with you
You call me up in the evenings
And tell me what they did this time
No matter what, I’m by your side
When it’s raining, we’ll go to the video store
We even like the same movies
No damn jedis or hobbits this time
And you laugh at my jokes and I laugh at your jokes
and I even like the birthday presents you get me,
and we dance in the living room, dance on the sidewalks,
dance in the movies, dance at the festivals, let’s dance, dance.
No men ever really dance like this
Why don’t, why don’t I fall
Why don’t I just fall in love with you"
- Hello Saferide
Det här är till alla mina vackra vänner. Det här är vi. Love you all like sisters.
tisdag, april 11, 2006
missy gets older.
I morgon fyller jag 25 år och 12 månader men jag har beslutat mig för att inte har ångest över det. Är bara nöjd för att jag kommer låta lite äldre och klokare och mer anställningsbar i mina CVs.
Vad sysslar jag med då, om jag inte är en liten ångestboll? Jo, jag håller sakta på att ta farväl av Linköping. Det känns. Det gör ont i magen när jag cyklar i solskenet längs ån i Berga, jag vill fånga varje vind och varje vattenstänk. Det är sorgligt när jag inser att jag inte kan det. Jag cyklar nya vägar hem varje dag i panik över att jag inte kan varje gatunamn och alla små stigar i den stad som format en del av mig. Jag vet att det inte är viktigt i det stora hela, men jag ser stan med nya ögon nu när jag är påväg härifrån. Jag sitter och ler trots att uppsatsarbetet e jobbigt, varje student som jag ser lutad över sina böcker med kaffet i handen gör mig lycklig. Jag vill inte glömma det här, jag vill alltid komma ihåg hur biblioteket luktar, hur tentaångesten känns och tillfredsställelsen över att ha klarat den. Minns man? ni som har gjort det här förut.
Det här är staden som var så förvirrande när jag kom hit i början. Jag förstod inte universitetslivet, jag förstod inte personen som jag då gillade....jag förstod ingenting av Linköping. Jag vet inte om så mycket har ändrats...jag förstår fortfarande inte. Men jag har känslan i magen över att det har hänt många viktiga saker för mig här, och jag hoppas jag kan beskriva denna känsla när jag sitter på hemmet med ett glas whiskey i handen å röker vattenpipa.
Vad sysslar jag med då, om jag inte är en liten ångestboll? Jo, jag håller sakta på att ta farväl av Linköping. Det känns. Det gör ont i magen när jag cyklar i solskenet längs ån i Berga, jag vill fånga varje vind och varje vattenstänk. Det är sorgligt när jag inser att jag inte kan det. Jag cyklar nya vägar hem varje dag i panik över att jag inte kan varje gatunamn och alla små stigar i den stad som format en del av mig. Jag vet att det inte är viktigt i det stora hela, men jag ser stan med nya ögon nu när jag är påväg härifrån. Jag sitter och ler trots att uppsatsarbetet e jobbigt, varje student som jag ser lutad över sina böcker med kaffet i handen gör mig lycklig. Jag vill inte glömma det här, jag vill alltid komma ihåg hur biblioteket luktar, hur tentaångesten känns och tillfredsställelsen över att ha klarat den. Minns man? ni som har gjort det här förut.
Det här är staden som var så förvirrande när jag kom hit i början. Jag förstod inte universitetslivet, jag förstod inte personen som jag då gillade....jag förstod ingenting av Linköping. Jag vet inte om så mycket har ändrats...jag förstår fortfarande inte. Men jag har känslan i magen över att det har hänt många viktiga saker för mig här, och jag hoppas jag kan beskriva denna känsla när jag sitter på hemmet med ett glas whiskey i handen å röker vattenpipa.
fredag, april 07, 2006
casual friday.
Jag skulle få skäll just nu om L vet att jag bloggar i stället för att söka böcker i libris ;-)
jag hade tänkt skriva om saker som gör mig irriterad idag, men väljer att spara dem tankarna tills senare. Idag skiner vårsolen och jag å L har skrivit fetmycket på uppsatsen och kan ni tro - Jag tycker att det är kul! Anledningen till detta kan vara att L gräver i social marketing teorier medan jag får gotta mig i statliga utredning, regerings pm och sånt som får mig att gå i gång.... Ha ha jag låter som en tråkig tjej, å det trivs jag med. Alter egot missy får ta över i helgen istället, tror inte hon skulle göra så mkt nytta.
Som sagt solen skiner å jag är utvilad efter en sjysst helg i London. Promenerade, hoppade på och av bussar, turistade, shoppade, drack pints, umgicks med min extended family och träffade min gamla roomie Hanna. Det var fem år sedan vi sågs men det kunde nog ha varit i går ( Hej Hanna! Martins mamma tycker du var såååå vacker å det har hon rätt i, var kul att se dig igen, lite av mitt gamla liv började krypa i kroppen å london lockar fortfarande. blir det så, så vet jag var du bor! Kramkram!)
Nej nu kom det dåliga samvetet å satte sig på axeln. Synd. Men a girls gotta do.....
Dagens låt som konstigt nog får mig att le mot alla människor;
Ordinary people - Johnny Legend
Ikväll kommer kaviar, det kanske är därför!
jag hade tänkt skriva om saker som gör mig irriterad idag, men väljer att spara dem tankarna tills senare. Idag skiner vårsolen och jag å L har skrivit fetmycket på uppsatsen och kan ni tro - Jag tycker att det är kul! Anledningen till detta kan vara att L gräver i social marketing teorier medan jag får gotta mig i statliga utredning, regerings pm och sånt som får mig att gå i gång.... Ha ha jag låter som en tråkig tjej, å det trivs jag med. Alter egot missy får ta över i helgen istället, tror inte hon skulle göra så mkt nytta.
Som sagt solen skiner å jag är utvilad efter en sjysst helg i London. Promenerade, hoppade på och av bussar, turistade, shoppade, drack pints, umgicks med min extended family och träffade min gamla roomie Hanna. Det var fem år sedan vi sågs men det kunde nog ha varit i går ( Hej Hanna! Martins mamma tycker du var såååå vacker å det har hon rätt i, var kul att se dig igen, lite av mitt gamla liv började krypa i kroppen å london lockar fortfarande. blir det så, så vet jag var du bor! Kramkram!)
Nej nu kom det dåliga samvetet å satte sig på axeln. Synd. Men a girls gotta do.....
Dagens låt som konstigt nog får mig att le mot alla människor;
Ordinary people - Johnny Legend
Ikväll kommer kaviar, det kanske är därför!
fredag, mars 31, 2006
missy goes london.
Yes! Nu är jag på väg. Till London, den gamla hemorten där man skrattat, jobbbat häcken av sig, spenderat sjukliga summor pengar och längtat efter helgens clubbing. Nu ska jag dit å turista med svärföräldrar å kärleken. Lite annorlunda upplägg denna gång. Men ska bli sjukligt najs. Jag är värd detta innan jag sätter igång med uppsatsen. Träffade nyss handledaren som jag redan älskar....för hans kunskaper, timida framtoning och bra idéer. Detta blir nog bra.
Nu orkar jag inte bry mig, LONDON's CALLING!
Ha en trevlig helg mina stjärnor, njut av Lars, livet å kärleken åt mig med.
Jag vill vara med å leka snart. Ni fattas mig så det skäääääär i bröstet, som mattis skulle ha sagt.
Nu orkar jag inte bry mig, LONDON's CALLING!
Ha en trevlig helg mina stjärnor, njut av Lars, livet å kärleken åt mig med.
Jag vill vara med å leka snart. Ni fattas mig så det skäääääär i bröstet, som mattis skulle ha sagt.
torsdag, mars 30, 2006
missy vågar inte räkna...
...hur många snus hon har stoppat under läppen under denna helvetes hemtenta-vecka.
...hur många gånger hon har tvivlat på sig själv och sin intelligens
...hur många gånger hon sagt att hon har ångest till mr.love
...hur många gånger hon ringt Lisa å sagt "jag förståååååååååååår inte"
...hur många liter påskmust-light hon druckit
...hur många gånger hon funderat på att ringa nån kär vän men inte orkat
...hur många gånger hon längtat uuuuuut!
Så jag tänker inte räkna. Vem mår bra av det? Nån tokig jävel där ute i världen skulle säkert vilja dra några statistiskt signifikanta slutsatser av dessa fakta, med jag orkar (och kan) bara konstatera att jag ser ett mönster å att det är ganska så sorgligt, men alltid kan man ju dra lärdom av nått. Another one bites the dust å går vidare. Kanske Hagamannen skulle åta sig detta uppdrag när han sitter bakom lås och bom?
I morgon åker jag till London å det känns jävligt najs. Sen vägrar jag att planera något mer för denna vår. Jag har inte hunnit bara vara jag på länge och trots att jag ofta ogillar mig själv, så längtar jag efter mig själv. Jag ogillar ångest-ångest-missy mer än jag ogillar ångest-missy. ;-)
Jag ska nu ta en promenad i vårsolen, sända många tankar till kärleken som sitter å skriver tenta (statistik han med ;-) ) samt många tankar till kära lillstrumpa som inte har det allt för braå inte har talat om det för mig förrens nu (fy! eller har jag lyssnat dåligt?). Äsch, jag ska tänka på hela världen, jag har tid nu, jag har lust nu!
"I know god won't give me anything I can't handle, I just wish he didn't trust me so much" sa en klok moder theresa å missy håller med.
...hur många gånger hon har tvivlat på sig själv och sin intelligens
...hur många gånger hon sagt att hon har ångest till mr.love
...hur många gånger hon ringt Lisa å sagt "jag förståååååååååååår inte"
...hur många liter påskmust-light hon druckit
...hur många gånger hon funderat på att ringa nån kär vän men inte orkat
...hur många gånger hon längtat uuuuuut!
Så jag tänker inte räkna. Vem mår bra av det? Nån tokig jävel där ute i världen skulle säkert vilja dra några statistiskt signifikanta slutsatser av dessa fakta, med jag orkar (och kan) bara konstatera att jag ser ett mönster å att det är ganska så sorgligt, men alltid kan man ju dra lärdom av nått. Another one bites the dust å går vidare. Kanske Hagamannen skulle åta sig detta uppdrag när han sitter bakom lås och bom?
I morgon åker jag till London å det känns jävligt najs. Sen vägrar jag att planera något mer för denna vår. Jag har inte hunnit bara vara jag på länge och trots att jag ofta ogillar mig själv, så längtar jag efter mig själv. Jag ogillar ångest-ångest-missy mer än jag ogillar ångest-missy. ;-)
Jag ska nu ta en promenad i vårsolen, sända många tankar till kärleken som sitter å skriver tenta (statistik han med ;-) ) samt många tankar till kära lillstrumpa som inte har det allt för braå inte har talat om det för mig förrens nu (fy! eller har jag lyssnat dåligt?). Äsch, jag ska tänka på hela världen, jag har tid nu, jag har lust nu!
"I know god won't give me anything I can't handle, I just wish he didn't trust me so much" sa en klok moder theresa å missy håller med.
torsdag, mars 23, 2006
missys insights.
Först å främst vill jag meddela att jag sänder massa kärlek å tankar å litervis med glass till er stackars sjuklingar i V-trakten. Kall puss på pannan å må ni uppleva bättre dagar. Så, nu var det sagt.
Så här är det. Jag har post krock -ångest å samtidigt publicerar blameitonthestones sina tankar om sliding doors alternativet. Saker som får en att fundera. Jag känner att jag levt antingen i dået (läs: ältat gamla händelser å vägval) eller i framtiden (läs: vad fan ska det bli av mig?). Å hur klyschigt det än låter så får några galna älgar (läs:älgjävlar) framför en bil en tjej i Linkeboda att ta tag i nuet.
Å hur yttrade sig detta undrar säkert alla mina vänner av ordning? Jo - Missy goes crazy i sälenbackarna. Hon som alltid varit lite rädd för allt som går fort och har med snö att göra å innebär att man kan skada sig...kastar sig våghalsat upp i varenda liten lift, ner för varenda omöjlig backe...utan att oroa sig över svårighetsgrad. Hon klagar när det går för sakta, biter i hop när det gör ont att krascha, vill lära sig allt, allt, allt. Efter några (läs: "några" med tvivelaktighet) vinglas å en galen taxifärd där hon ger mer dricks än vad CSN gillar, efter roliga diskussioner med Kärleken å dans med vänner....så kommer hon på vägen hem på att hon aldrig rullat naken i en snödriva, så det måste hon göra. Hon har aldrig blivit slickad på ögat, så det måste hon be någon om. Hon har aldrig röjt helvetet ur en husvagn, så det måste hon göra.
Å nu när hon har kommit hem, så har hon aldrig låtit bli att bli stressad å grining, så det måste hon göra.
Krockar å älgar å bloggar kan få en liten Linkeboda tös att bara ta för sig å ge järnet. Var grymt längesen så här mycket energi rann omkring i kroppen. Är det här som en andra chans, eller "andra sidan" i robinson? Då man kan vet att allt kan ta slut å är grymt förgängligt...å man bara kör på. Jag tror det. Vad tror ni? Lever ni nu, då eller i morgon?
Bless all, missy.
Så här är det. Jag har post krock -ångest å samtidigt publicerar blameitonthestones sina tankar om sliding doors alternativet. Saker som får en att fundera. Jag känner att jag levt antingen i dået (läs: ältat gamla händelser å vägval) eller i framtiden (läs: vad fan ska det bli av mig?). Å hur klyschigt det än låter så får några galna älgar (läs:älgjävlar) framför en bil en tjej i Linkeboda att ta tag i nuet.
Å hur yttrade sig detta undrar säkert alla mina vänner av ordning? Jo - Missy goes crazy i sälenbackarna. Hon som alltid varit lite rädd för allt som går fort och har med snö att göra å innebär att man kan skada sig...kastar sig våghalsat upp i varenda liten lift, ner för varenda omöjlig backe...utan att oroa sig över svårighetsgrad. Hon klagar när det går för sakta, biter i hop när det gör ont att krascha, vill lära sig allt, allt, allt. Efter några (läs: "några" med tvivelaktighet) vinglas å en galen taxifärd där hon ger mer dricks än vad CSN gillar, efter roliga diskussioner med Kärleken å dans med vänner....så kommer hon på vägen hem på att hon aldrig rullat naken i en snödriva, så det måste hon göra. Hon har aldrig blivit slickad på ögat, så det måste hon be någon om. Hon har aldrig röjt helvetet ur en husvagn, så det måste hon göra.
Å nu när hon har kommit hem, så har hon aldrig låtit bli att bli stressad å grining, så det måste hon göra.
Krockar å älgar å bloggar kan få en liten Linkeboda tös att bara ta för sig å ge järnet. Var grymt längesen så här mycket energi rann omkring i kroppen. Är det här som en andra chans, eller "andra sidan" i robinson? Då man kan vet att allt kan ta slut å är grymt förgängligt...å man bara kör på. Jag tror det. Vad tror ni? Lever ni nu, då eller i morgon?
Bless all, missy.
söndag, mars 19, 2006
missys nära-döden upplevelse.
My god vilken helg! Två timmar sena från Linkeboda, stressad förare som dessutom körde fel....å så BANG så hade vi krockat med en bil som bromsat in för 3 älgar. En minut innan hade jag inget bälte på mig, men rättade precis till det. Crazy! Dem där älgjävlarna höll på att göra mig å mina vänner riktigt riktigt illa. Jag såg inte mitt liv passera i revy å det är jag lite besviken över, men har bestämt mig för att tolka det som om det inte var my time to go, å att revyn är bara till för att se en enda gång å det är the final show. så måste det vara. Däremot så gick allt i slowmotion, från att vi såg älgarna tills vi smashade in i bilen framför... tur att vi alla klarade oss. Jag har haft lite ont i nacke och rygg (vilket inte har blivit bättre av allt för många vurpor i backen) å engelsmannen har ont i knäet.
Jag hade riktig ångest ett par timmar efteråt, å började så klart stortjuta när jag ringde till mamma å sa "mamma, vi har krockat...." Mamma var great, hällde i mig en whiskey bums när jag kom hem, å tog dessutom en själv. Sen skickade hon med mig hela flaskan när vi fortsatte upp till sälen. Var framme efter 02.00, var en pärs att åka bil igen kan jag säga, särskilt som vi höll på att krocka igen med ett rådjur. Jag ska ta jägarexamen å skjuta odjuren. Jag skäms inte alls för att jag äter viltkött längre. Mmmmmmmmmmmmmmmm vad gott. Det ska dem ha.
Hände massa mer i helgen, men jag orkar inte mera nu - skadat finger å mr.misters mamma har blivit inlagd på lass. vi får ta resten sen. jag tror jag har fått nya insikter att dela med mig av ;-)
Jag hade riktig ångest ett par timmar efteråt, å började så klart stortjuta när jag ringde till mamma å sa "mamma, vi har krockat...." Mamma var great, hällde i mig en whiskey bums när jag kom hem, å tog dessutom en själv. Sen skickade hon med mig hela flaskan när vi fortsatte upp till sälen. Var framme efter 02.00, var en pärs att åka bil igen kan jag säga, särskilt som vi höll på att krocka igen med ett rådjur. Jag ska ta jägarexamen å skjuta odjuren. Jag skäms inte alls för att jag äter viltkött längre. Mmmmmmmmmmmmmmmm vad gott. Det ska dem ha.
Hände massa mer i helgen, men jag orkar inte mera nu - skadat finger å mr.misters mamma har blivit inlagd på lass. vi får ta resten sen. jag tror jag har fått nya insikter att dela med mig av ;-)
onsdag, mars 15, 2006
missy goes sälen.
Här sitter jag i mitt skunkiga kök å funderar på vad jag ska ta mig till med all denna oreda? Sälja lägenhet är ångestframkallande på många sätt. Fixa till skavanker. Hålla kontakt med mäklare samtidigt som dagarna tills uppsatsen ska vara inlämnad blir färre och färre. Säga "hejdå" till dessa väggar som hållit så många hemligheter, så många skratt, så många panikattacker, några få men bästiga fester, matos i massor, os av äckliga träningskläder i massor med.... kärlek i massor! Massa liv helt enkelt.
Här sitter jag i mitt skunkiga kök å funderar på om jag verkligen borde ha köpt ett par snowboardskor för mina sista pengar? Inte vet jag, men dem gör mig i allafall glad. Å jag har haft dem på mig varje dag i en vecka snart, för att dem ska sitta perfekt tills i helgen. Massa vänner ska upp till Sälen, ska bo med fyra av dem i en husvagn, de andra ska dela på en liten liten liten lägenhet. Sju stycken. Det ska bli varmt och soligt och jag har ringt runt å kollat vilka som är stabila i liften å har efter det gjort en lista på vänner jag ska hålla nära.
1) Martin. 2) Lisa. 3) Ljungberg. Sounds like a plan.
Här sitter jag i mitt skunkiga kök å funderar på hur faaaan jag ska se snyggare ut än Martins ex på Cissi å Rickards bröllop i slutet av April. Det tål att funderas mer på å jag har lite tid tills dess. Jag tror inte jag ska fundera nå mer. Jag skulle kunna göra en lång utläggning om "Den bästa av mödrar". Det får vänta.
Frukostsmoothie redo å jag ska försöka ta itu med det roligaste ordet jag hört på länge, nämligen hur man gör en ortagonal varimax-rotation. Nån som vet?
Här sitter jag i mitt skunkiga kök å funderar på om jag verkligen borde ha köpt ett par snowboardskor för mina sista pengar? Inte vet jag, men dem gör mig i allafall glad. Å jag har haft dem på mig varje dag i en vecka snart, för att dem ska sitta perfekt tills i helgen. Massa vänner ska upp till Sälen, ska bo med fyra av dem i en husvagn, de andra ska dela på en liten liten liten lägenhet. Sju stycken. Det ska bli varmt och soligt och jag har ringt runt å kollat vilka som är stabila i liften å har efter det gjort en lista på vänner jag ska hålla nära.
1) Martin. 2) Lisa. 3) Ljungberg. Sounds like a plan.
Här sitter jag i mitt skunkiga kök å funderar på hur faaaan jag ska se snyggare ut än Martins ex på Cissi å Rickards bröllop i slutet av April. Det tål att funderas mer på å jag har lite tid tills dess. Jag tror inte jag ska fundera nå mer. Jag skulle kunna göra en lång utläggning om "Den bästa av mödrar". Det får vänta.
Frukostsmoothie redo å jag ska försöka ta itu med det roligaste ordet jag hört på länge, nämligen hur man gör en ortagonal varimax-rotation. Nån som vet?
torsdag, mars 09, 2006
missy goes ambitious.
Det här är helt galet, jag har varit på bibblan sen två timmar tillbaka å det är sju timmar kvar tills jag "får" åka hem. Jag är fan värd en paus nu!
ööööhhh....
ööööh...
har jag inget att skriva????
ööööh.....
öööööööööööööööööööööh....ööööööh......
näe det har jag inte. hjärnan e full av sånt som doesnt matter in the long run, bara fram till hemtentan. ja ja. får finna mig i denna status å köra på. later!/m.
ööööhhh....
ööööh...
har jag inget att skriva????
ööööh.....
öööööööööööööööööööööh....ööööööh......
näe det har jag inte. hjärnan e full av sånt som doesnt matter in the long run, bara fram till hemtentan. ja ja. får finna mig i denna status å köra på. later!/m.
fredag, mars 03, 2006
Daniel Boyacioglu
är mannen med stort H. Kanske jag borde tillagt i natt men hjärnan var frusen efter promenad hem i -10 grader... i vårjacka...
Värme
Jag ska sova nu, men jag måste bara få säga några snälla ord om denne man (med stort H ;-) ) som förgyllt min kväll. Han med begynnande ölkagge, långa polisonger, en röst som når min benmärg och frambringar ett leende på allas läppar. Han som sveper 3 cider under sin alldeles för korta spelning å frågar gitarristen "hur går det för dig?" Han som pratar om själen, som sjunger om hat och lidande och gör det med ett bisarrt leende på läpparna. Han som drar av "blinka lilla stjärna" klinkande på gitarr som extra nummer My god, jag var förälskad i kväll, tillsammans med resten av publiken. Varma hjärtan. Kanske någon tog med sig lite värme därifrån...till resten av den kalla världen, till resten av kalla mars...å kanske kan missy behålla lite av värmen. Ja ja ja! det kan hon. Å nu har hon precis märkt att det sänds repriser av "Heja Björn" på nätterna, my god, vilken lycklig kväll!
Dags att krypa ned bredvid kall älskling efter iskall promenad hem från HG.
Dags att krypa ned bredvid kall älskling efter iskall promenad hem från HG.
måndag, februari 27, 2006
Lost in translation
Ibland funkar inte kommunikationen mellan hjärna, själ och hjärta. Jag visste att jag behövde åka hem i helgen, men jag förstod inte varför. Nu när jag är på väg hem till en kall och tom lägenhet utan brandvarnare förstår jag. Jag behövde få liv i glöden. Och hur går man då tillväga?
- Vattenpipa, whiskey och spännande samtal med pappa och kärleken till efter midnatt.
- Stå för att man inte har lust att dricka alkohol och komma hem tidigt för att vara lördagkväll med tjejerna....krypa ner i sängen och gå vilse i w.szymborskas tankevärld.
- Leka i snön med min lilla kusin å se hennes tindrande ögon.
- Fika uppe vid måns-ols, titta ut över snöovädret och diskutera kaos å kärlek å karriär med nyblivna småbarnsföräldrar som har en imponernade sund inställning till livet.
- Äta lunch uppe vid måns-ols med farmis och lillstrumpa, titta ut över solen som blänker över isen på sjön.
- Få uppmärksamhet utan att behöva höja rösten och känna att vissa jag pratar med verkligen lyssnar. God damn it, människor lyssnar för sällan på varandra. På riktigt.
Tack till er som lyssnade. Tack till mitt hjärta å min själ som skriker högt och får mig att förstå när det är dags att blåsa på glöden.
Nu längtar jag efter elden.
lördag, februari 18, 2006
Umeå-häng
Nu är jag så långt norrut jag någonsin varit....det är kallt i luften men kärleken från vännerna värmer. Två underbara tjejer bor här och lever här och andas här. Jag och C lånar deras luft ett tag - and we like! God mat, vin och vänskap. Inget mer kräver jag just nu. Jag har dock fastnat i cyberspace för att jag letat efter en viss låt, med en viss text som jag bara behövde höra i kväll.
"Gud om du hör mig, jag kommer som jag är, gör nånting vackert, av allt som är sönder här"
Om det finns en "gud", i vilken form som helst, så hoppas jag att han hör mig. Annars vet jag en låt som är jag. Av the Ark. Vi får se. Jag röstar dock på ovanstående bidrag. Pliiiiz.
Love, Light, Laughter/missy
"Gud om du hör mig, jag kommer som jag är, gör nånting vackert, av allt som är sönder här"
Om det finns en "gud", i vilken form som helst, så hoppas jag att han hör mig. Annars vet jag en låt som är jag. Av the Ark. Vi får se. Jag röstar dock på ovanstående bidrag. Pliiiiz.
Love, Light, Laughter/missy
onsdag, februari 15, 2006
Love and all that
Jag tycker faktiskt att vi som i USA borde ha Thanksgiving....jag menar, skapa vi apa av så kan vi väl apa av nått bra. Alla hjärtans dag, vad är det för skit egentligen? Kul för några, shitty för så jävla många. Å jag glömde skicka kort till farmis och mormor och familjen som jag gjort, typ alltid. Ni ser, det skapar bara ångest. Fick som tur var ett våffeljärn av mrmister å för några minuter så var det lättare att andas. Bless.
Ja just det. Thanksgiving. Jag gillar tanken med att säga "tack" för allt man har....skippa alla hjärtans som krossar hjärtan, jag vill ha mer av sånt som bygger upp starka och vackra hjärtan. Hjärtan som vet vad dem står för, vad dem har och genuint älskar.
Nu passar det sig väl att jag ska försöka säga tack för något, komma på några saker som kan få mig att le, locka ur mig själv ur det nattsvarta ett litet tag.
Jag är tacksam för (absolut ingen rangordning):
Ja just det. Thanksgiving. Jag gillar tanken med att säga "tack" för allt man har....skippa alla hjärtans som krossar hjärtan, jag vill ha mer av sånt som bygger upp starka och vackra hjärtan. Hjärtan som vet vad dem står för, vad dem har och genuint älskar.
Nu passar det sig väl att jag ska försöka säga tack för något, komma på några saker som kan få mig att le, locka ur mig själv ur det nattsvarta ett litet tag.
Jag är tacksam för (absolut ingen rangordning):
- Martin som kämpar med att få mig att le, hur hopplöst det än må vara. Å för kärleken som känns bra ända in i minsta cell...
- Vännerna som finns någonstanns där ute å lever å andas å älskar å tänker precis som jag.
- Familjen å släkten som är det finaste en människa kan ha. Genuint stöd och vägledning och unconditional love.
- Filmer som inspirerar och ger en legitim anledning till att fälla tårar på allmän plats. (såg precis "såsom i himlen" igen å blev påmind om tankens kraft)
- Löpbandet på gymmet
- Vinter-OS
- CSN
- att kunna andas
fredag, februari 10, 2006
Vare sig du tror att du kan eller inte kan....har du rätt
Först och främst, big misstake av mig. My bad. Jag skulle skrivit att texten nedan var av Lars Winnerbäck. Jag glömde. Eller tog förgivet. Lika illa vilket.
Men som sagt till annan flitig bloggare, en dag, då ska jag skriva något ännu bättre.
Å som en ytterligare najsig bloggare skrev, så identifierar jag mig med hans texter. När jag såg det innelägget kände jag mig lite fjantig. Men det är sant. Å för mig är det nog en livsnödvändighet. Särskilt just nu.
För där jag befinner mig just nu, i min inre resa, där behövs all själslig guidning och support som finns att tillgå. Det är mitt jag utvecklas finns ett extremt mörker och samtidigt ett extremt bländande ljus. Å det är det bländande ljuset som jag är mest irriterad på, för mörkret dealar jag med var endaste dag. Det kan jag tyda om än inte förstå. Men det där ljuset, det skulle hjälpa om det inte vara bländande. Det skulle kunna vara mer som en lanterna som visar rätt väg, inte bara vara så där elakt. Jag vill se min väg klart, om så bara för en sekund. Men vem vill inte det?
Jag skulle vilja sluta tänka. Jag är säker på att jag med mina tankar skulle kunna få mitt hjärta att sluta slå. Mind control. Det låter drastiskt å allvarligt men jag menar bara att så mycket ligger i tanken, å hur mkt tanken formar våra liv. Good or bad. Jag letar efter det goda.
Jag letar för fan överallt.
Men som sagt till annan flitig bloggare, en dag, då ska jag skriva något ännu bättre.
Å som en ytterligare najsig bloggare skrev, så identifierar jag mig med hans texter. När jag såg det innelägget kände jag mig lite fjantig. Men det är sant. Å för mig är det nog en livsnödvändighet. Särskilt just nu.
För där jag befinner mig just nu, i min inre resa, där behövs all själslig guidning och support som finns att tillgå. Det är mitt jag utvecklas finns ett extremt mörker och samtidigt ett extremt bländande ljus. Å det är det bländande ljuset som jag är mest irriterad på, för mörkret dealar jag med var endaste dag. Det kan jag tyda om än inte förstå. Men det där ljuset, det skulle hjälpa om det inte vara bländande. Det skulle kunna vara mer som en lanterna som visar rätt väg, inte bara vara så där elakt. Jag vill se min väg klart, om så bara för en sekund. Men vem vill inte det?
Jag skulle vilja sluta tänka. Jag är säker på att jag med mina tankar skulle kunna få mitt hjärta att sluta slå. Mind control. Det låter drastiskt å allvarligt men jag menar bara att så mycket ligger i tanken, å hur mkt tanken formar våra liv. Good or bad. Jag letar efter det goda.
Jag letar för fan överallt.
torsdag, februari 09, 2006
Var är hon som ska ta min hand???? å va fan ska man göra ända fram till maj?
I februari var det bottenfryst i Tinnerbäcken
Johannelundsvägen 43 var grå och kall av seklets värsta vinter
Det var tungt att gå
Linköping verkade full av långa svarta labyrinter
Jag var virrig och trött, jag var sliten och nött
Allting runt omkring mig gick i ultrarapid
Jag hade inga veckor, inga dar
Bara en röra av en massa tid
Jag ville hitta en bra paroll
Nånting att tro på, nåt som tog mig upp en bit över noll
Hon mötte mig med sitt leende
Hon sa: Ta min hand, jag följer dig
Vi ska åt samma håll
Båtarna låg inne vid stadsgårdens kaj
Jag var beredd att dra till Åbo, men hon räddade mig precis
Vad ska man göra ända fram till maj
Mörkret är så tungt och alla mänskor är som is
Men hon tyngdes inte ner
Hon sa: Vad spelar det för roll
Här, ta min hand, jag följer dig
Vi ska åt samma håll
HG hade öppet och vi slog oss ner i baren
Hon var hemma efter veckor runt på resor och jag lyssnade
När hon sa: Jag kanske stannar här ett tag
Vi kanske hittar nåt att bygga upp en vacker dag
Jag måste bara hitta en roll
Jag sa: Ta min hand, jag följer dig
Vi ska åt samma håll
Vi ramlade runt på alla ställen som var öppna den natten
Vi var konstnärer, och dom bästa i sitt slag
Vi skulle ta oss långt, vi två
Hon sa: En dag står vi över februari, du och jag
Natten var så kall, vi höll hårt om varann
Nu stängde dom i Linkan och mänskorna försvann
Men vi hade lusten i behåll
Hon sa: Ta min hand, jag följer dig
Vi ska åt samma håll
Jag ger min själ till händerna som ger och inte rycker
Jag sällar mig till hjältarna som gör och inte tycker
Hon var allt, hon var sin
Hon var den vackraste person jag hade träffat någonsin
Bli kvar här med mig, bli kvar här med mig
Vi behöver ingenting om vi kan starta på noll
Men jag har ett rum några kvarter härifrån
Hon sa: Ta min hand, jag följer dig
Vi ska åt samma håll, härifrån
Ta min hand, jag följer dig
Vi ska åt samma håll
Johannelundsvägen 43 var grå och kall av seklets värsta vinter
Det var tungt att gå
Linköping verkade full av långa svarta labyrinter
Jag var virrig och trött, jag var sliten och nött
Allting runt omkring mig gick i ultrarapid
Jag hade inga veckor, inga dar
Bara en röra av en massa tid
Jag ville hitta en bra paroll
Nånting att tro på, nåt som tog mig upp en bit över noll
Hon mötte mig med sitt leende
Hon sa: Ta min hand, jag följer dig
Vi ska åt samma håll
Båtarna låg inne vid stadsgårdens kaj
Jag var beredd att dra till Åbo, men hon räddade mig precis
Vad ska man göra ända fram till maj
Mörkret är så tungt och alla mänskor är som is
Men hon tyngdes inte ner
Hon sa: Vad spelar det för roll
Här, ta min hand, jag följer dig
Vi ska åt samma håll
HG hade öppet och vi slog oss ner i baren
Hon var hemma efter veckor runt på resor och jag lyssnade
När hon sa: Jag kanske stannar här ett tag
Vi kanske hittar nåt att bygga upp en vacker dag
Jag måste bara hitta en roll
Jag sa: Ta min hand, jag följer dig
Vi ska åt samma håll
Vi ramlade runt på alla ställen som var öppna den natten
Vi var konstnärer, och dom bästa i sitt slag
Vi skulle ta oss långt, vi två
Hon sa: En dag står vi över februari, du och jag
Natten var så kall, vi höll hårt om varann
Nu stängde dom i Linkan och mänskorna försvann
Men vi hade lusten i behåll
Hon sa: Ta min hand, jag följer dig
Vi ska åt samma håll
Jag ger min själ till händerna som ger och inte rycker
Jag sällar mig till hjältarna som gör och inte tycker
Hon var allt, hon var sin
Hon var den vackraste person jag hade träffat någonsin
Bli kvar här med mig, bli kvar här med mig
Vi behöver ingenting om vi kan starta på noll
Men jag har ett rum några kvarter härifrån
Hon sa: Ta min hand, jag följer dig
Vi ska åt samma håll, härifrån
Ta min hand, jag följer dig
Vi ska åt samma håll
jag tror inte min nya mobil fungerar...
....det är nämligen ingen som ringer. ring ring bara nån slog en signal. typ.
Fin är den i allafall. röd och blommig. en riktig missy mobile.
Fin är den i allafall. röd och blommig. en riktig missy mobile.
tisdag, februari 07, 2006
Bränd lax- och spenatpaj :-(
Jag är så inne i mina livskval och min ångest att jag inte hörde när äggklockan ringde å pajen var klar. Den är mycket bränd. Jag är mycket orolig. Inte för pajen utan för framtiden. Jag hatar och älskar den. Framtiden. Ovisshet har sin charm, jag vet. Men vissa dagar får den mig att må illa. Sambon ska flytta till Västerås å det blir en allmänt strulig vår. Och dyr.
Jag vet inte vart jag ska ta vägen efter den här terminen. Hade tänkt bo och sommarjobba här tills jag kom på nått som kändes bra. Men nu då, blir jag också västeråsare? Vill jag ströjobba ett år och söka "riktiga" jobb, eller vill jag läsa min magister på KI direkt? Eller vill jag läsa den i Västerås? Eller vill jag läsa till lite praktiska saker på friskvårdsutbildningen i Tärna? Är den för ovetenskaplig för mig eller är det precis vad jag behöver?
VILL JAG BLI FOLKHÄLSOVETARE ÖVERHUVUD TAGET?
Vi har precis börja läsa en etikkurs. Och den liksom bekräftar min känsla av att folk kommer se på mig som en hälsopolis...och det blir jag ju. Vem är jag att säga vad någon annan mår bra av? Vill jag egentligen bli läkare eller sjuksköterska? Om det är så, när ska jag orka ta det massiva beslutet.....
Ringde mr.sambo och sa att jag behövde en riktig älta ångestkväll. Jag vet inte om han fungerar som substitut för min ältarproffs....och temporärt substitut....aldrig permanent. Jag är bara "vi" med mr.sambo i vissa avseenden. I andra avseenden är jag "vi" med alla mina underbara sisters spridda över hela Sverige. Gud vad jag saknar er!
Välbefinnande till alla /missy
Jag vet inte vart jag ska ta vägen efter den här terminen. Hade tänkt bo och sommarjobba här tills jag kom på nått som kändes bra. Men nu då, blir jag också västeråsare? Vill jag ströjobba ett år och söka "riktiga" jobb, eller vill jag läsa min magister på KI direkt? Eller vill jag läsa den i Västerås? Eller vill jag läsa till lite praktiska saker på friskvårdsutbildningen i Tärna? Är den för ovetenskaplig för mig eller är det precis vad jag behöver?
VILL JAG BLI FOLKHÄLSOVETARE ÖVERHUVUD TAGET?
Vi har precis börja läsa en etikkurs. Och den liksom bekräftar min känsla av att folk kommer se på mig som en hälsopolis...och det blir jag ju. Vem är jag att säga vad någon annan mår bra av? Vill jag egentligen bli läkare eller sjuksköterska? Om det är så, när ska jag orka ta det massiva beslutet.....
Ringde mr.sambo och sa att jag behövde en riktig älta ångestkväll. Jag vet inte om han fungerar som substitut för min ältarproffs....och temporärt substitut....aldrig permanent. Jag är bara "vi" med mr.sambo i vissa avseenden. I andra avseenden är jag "vi" med alla mina underbara sisters spridda över hela Sverige. Gud vad jag saknar er!
Välbefinnande till alla /missy
torsdag, februari 02, 2006
Do one thing everyday that scares you....
Ååååh det är så mycket som skrämmer mig. Men jag gjorde det värsta jag vet igår...jag har stagefright å jag hatar att improvisera. Jag gjorde två saker som skrämde mig alltså. Åh det var en sån enorm lättnade efteråt. Det gick bra. Färdighetsträningen pratar jag om alltså.
Jag fick spela en impotent 60-årig man som ville ha viagra och ingen jävla sexualterapi. Innan jag gick det sa jag till Mr. loverboy att det var det värsta tänkbara scenariot. Åh ja ja män, när det var snart färdigutbildade läkarens tur, spänner han ögonen i mig och säger "jag skulle vilja spela emot en impotent folkhälsovetare"....jag vet inte vad som hade varit värst, att han kallat mig impotent eller inkompetent.... Men med tanke på att jag fick total inlevelse i rollen som impotent så vill jag här med inte kalla mig inkompetent. Så det så!
Vad skrämmer er?
Här kommer ett citat å ni ska gissa vilket underbart ord detta handlar om. Tävling!
Pris? Samma ord som är svaret på frågan....
"ett tillstånd som kännetecknas av att vara engagerad, att vara i världen, att vara med sina medmänniskor och vänner, att vara aktivt och fruktbart engagerad i sina vardagliga sysslor"
Ledtråd: ett ord på tretton bokstäver.
Give it a go! Bless all, Missy
Jag fick spela en impotent 60-årig man som ville ha viagra och ingen jävla sexualterapi. Innan jag gick det sa jag till Mr. loverboy att det var det värsta tänkbara scenariot. Åh ja ja män, när det var snart färdigutbildade läkarens tur, spänner han ögonen i mig och säger "jag skulle vilja spela emot en impotent folkhälsovetare"....jag vet inte vad som hade varit värst, att han kallat mig impotent eller inkompetent.... Men med tanke på att jag fick total inlevelse i rollen som impotent så vill jag här med inte kalla mig inkompetent. Så det så!
Vad skrämmer er?
Här kommer ett citat å ni ska gissa vilket underbart ord detta handlar om. Tävling!
Pris? Samma ord som är svaret på frågan....
"ett tillstånd som kännetecknas av att vara engagerad, att vara i världen, att vara med sina medmänniskor och vänner, att vara aktivt och fruktbart engagerad i sina vardagliga sysslor"
Ledtråd: ett ord på tretton bokstäver.
Give it a go! Bless all, Missy
tisdag, januari 31, 2006
Färdighetsträning
I morgon har jag färdighetsträning i min kurs i Sexologi. Det låter ganska så skrämmande. Särskilt när denna färdighetsträning ska ske tillsammans med 3 manliga läkarstudenter och 3 kvinnliga studenter - en sjukgymnast, sjuksköterska och socionom. Det låter väl som en härlig grupp? ;)
Å det är det. Vi ska spela rollspel för att lära oss att naturligt samtala om sex med en patient eller någon annan människa utifrån våran proffessionella roll. Vi har alla känt varandra i en vecka nu. kalla mig konservativ, men det känns som om det är snabbt jobbat från första dejten. Samtidigt ser jag framemot det. Vi har haft sjukt öppna diskussioner om ALLT som har med sexualitet att göra, både utifrån vetenskaplig litteratur till subjektiva uppfattningar i ämnet. Helt fantastiskt att möta alla dessa människor som jag har sjukligt många fördomar om (och visst, vissa har konfirmerats) och upptäcka att vi alla bara är människor. Visst visste jag det egentligen, men vi lägger på människor så många egenskaper utifrån deras "roll" i samhället redan när vi möter dem för första gången, å det är så otroligt befriande att komma fram till att vi alla är lika.
Jag känner mig ganska så altruistisk idag. Det var längesedan. Bless! / missy
Å det är det. Vi ska spela rollspel för att lära oss att naturligt samtala om sex med en patient eller någon annan människa utifrån våran proffessionella roll. Vi har alla känt varandra i en vecka nu. kalla mig konservativ, men det känns som om det är snabbt jobbat från första dejten. Samtidigt ser jag framemot det. Vi har haft sjukt öppna diskussioner om ALLT som har med sexualitet att göra, både utifrån vetenskaplig litteratur till subjektiva uppfattningar i ämnet. Helt fantastiskt att möta alla dessa människor som jag har sjukligt många fördomar om (och visst, vissa har konfirmerats) och upptäcka att vi alla bara är människor. Visst visste jag det egentligen, men vi lägger på människor så många egenskaper utifrån deras "roll" i samhället redan när vi möter dem för första gången, å det är så otroligt befriande att komma fram till att vi alla är lika.
Jag känner mig ganska så altruistisk idag. Det var längesedan. Bless! / missy
onsdag, januari 18, 2006
atjaölk
jag ville verkligen skriva något idag. jag ville ville ville men jag har varken goda eller onda tankar som kan ge mig inspiration. Kanske är inspiration överskattat? Man kanske bara ska göra.
Saker jag bara borde göra:
Nu säger killarna här att dem ska skaffa ett herrklubbsrum å jag är bara välkomen när jag städar. Gaaaahhhh. Jag tar ingen skit. Jag städar inte upp andras skit. Det tror jag dem vet men nu vill dem bara provocera. Var det roligt?
Kramar till er alla där ute, gå ut och bara gör! // missy
Saker jag bara borde göra:
- skaffa fler vänner i Linköping
- skriva ner min greata bokidé jag har inom mig
- rädda världen
- ringa min farmor
- vara god
- börja fundera mera
- göra om köket
- hitta hagamannen och slå honom
- slå honom hårt
- och länge
- och sen lämna över honom till min soon to be polisvän
Nu säger killarna här att dem ska skaffa ett herrklubbsrum å jag är bara välkomen när jag städar. Gaaaahhhh. Jag tar ingen skit. Jag städar inte upp andras skit. Det tror jag dem vet men nu vill dem bara provocera. Var det roligt?
Kramar till er alla där ute, gå ut och bara gör! // missy
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Bloggtoppen
Prenumerera på
Inlägg
Alla kommentarer