Färdighetsträning

I morgon har jag färdighetsträning i min kurs i Sexologi. Det låter ganska så skrämmande. Särskilt när denna färdighetsträning ska ske tillsammans med 3 manliga läkarstudenter och 3 kvinnliga studenter - en sjukgymnast, sjuksköterska och socionom. Det låter väl som en härlig grupp? ;)

Å det är det. Vi ska spela rollspel för att lära oss att naturligt samtala om sex med en patient eller någon annan människa utifrån våran proffessionella roll. Vi har alla känt varandra i en vecka nu. kalla mig konservativ, men det känns som om det är snabbt jobbat från första dejten. Samtidigt ser jag framemot det. Vi har haft sjukt öppna diskussioner om ALLT som har med sexualitet att göra, både utifrån vetenskaplig litteratur till subjektiva uppfattningar i ämnet. Helt fantastiskt att möta alla dessa människor som jag har sjukligt många fördomar om (och visst, vissa har konfirmerats) och upptäcka att vi alla bara är människor. Visst visste jag det egentligen, men vi lägger på människor så många egenskaper utifrån deras "roll" i samhället redan när vi möter dem för första gången, å det är så otroligt befriande att komma fram till att vi alla är lika.

Jag känner mig ganska så altruistisk idag. Det var längesedan. Bless! / missy

atjaölk

jag ville verkligen skriva något idag. jag ville ville ville men jag har varken goda eller onda tankar som kan ge mig inspiration. Kanske är inspiration överskattat? Man kanske bara ska göra.
Saker jag bara borde göra:

• skaffa fler vänner i Linköping
  
• skriva ner min greata bokidé jag har inom mig
• rädda världen
• ringa min farmor
• vara god
• börja fundera mera
• göra om köket
• hitta hagamannen och slå honom
• slå honom hårt
• och länge
• och sen lämna över honom till min soon to be polisvän
  

Ja det räcker väl så. En ganska jobbig lista att bara göra.

Nu säger killarna här att dem ska skaffa ett herrklubbsrum å jag är bara välkomen när jag städar. Gaaaahhhh. Jag tar ingen skit. Jag städar inte upp andras skit. Det tror jag dem vet men nu vill dem bara provocera. Var det roligt?

Kramar till er alla där ute, gå ut och bara gör! // missy

Till den som det berör....

"Jag har varit så duktig. Jag har varit så satans duktig. Jag var duktig på dagis. Jag var duktig i lågstadiet. Jag var duktig på melllanstadiet och på högstadiet. Jag studerade duktigt och fick en superduktig flickvän som jag gifte mig med på ett duktigt sätt bland duktiga vänner..."

Jag tror att alla som läser min blogg som tillhör min närmaste krets (och jag vill gärna tro att min närmaste krets är ganska så stor och underbar) känner igen sig. Duktiga barn leka bäst. Eller? För er som har lust att läsa mer om det jag skrivit, gå genast och köp "Doppler" av han som skrivit namnet på min blogg. Ja lite får ni checka upp själva. Ni är ju så duktiga! ;-)
För att göra lite mer reklam för boken, å för att få my godess i Malmö att känna sig träffad, så handlar boken om herr Doppler som är trött på att vara duktig, och som flyttar ut i skogen för att hitta sig själv igen. Jo ho, /s, det gör den visst det! Doppler propagerar för att vi alla ska bli jägare och samlare igen. Det är ganska så najsa tankar.

Så, en vänlig och älskvärd själ undrar hur mitt hjärta mår. Eller, hon undrade hur allas hjärta mår. Hon är god och duktig.
Jag mår duktigt. Jag har duktigt nog skrivit tenta idag trots sömnbrist och kunskapsbrist och jag tror att jag pulled it all together på ett väldigt duktigt sätt. Jag var duktig nog att ringa mina föräldrar att tala om det. Jag var duktig nog att söka 3 jobb till. (de som säger att folkhälsovetare inte har nån framtid, kiss my ass, jag har snart sökt över 10 jobb å jag är så nervös så jag mår illa. Om jag spyr så lovar jag att spy duktigt, i toaletten.)

Nu sitter jag med ett glas rödvin, det andra i raden, å längtar ut i världen. Jag undrar vad alla ni andra gör i kväll, å jag skulle så gärna vara med just dig i kväll. Min själ behöver utmanas. Intellektet vill vila.

Skriv i min blogg. Jag tycker sånt är duktigt. Love you all! // Lina

ps- mitt hjärta mår bra

Tenta

Jag kan verkligen inte komma på nått att skriva som inte rör ordet tenta. So, lets get it out of my system... (åtminstone för en kvart eller så) Vetenskapsteori. Deduktiv. Induktiv. Abduktiv. Vem fan var Popper å vad hade han för relation till Kuhn?
Hur vet man att men egentligen förstår något? Och finns det någon objektiv sanning?
Ändamålsförklaringar, orsaksförklaringar och det finns en tredje men min hjärna är blockad. Jag vill inte. Jag vill verkligen inte. Vore så najs att lära sig saker utan krav på prestation.

Men som någon klok sagt "ta inte dig själv så jävla allvarligt"....

okej. won't do.

jag ska bara...

Har haft sjysst sovmorgon idag, frukost i soffan å skidor på TV. En riktig vintermorgon. Drömt sjuka drömmar hela natten mellan hostattackerna, antagligen inspirerade av Narnia igår. Narnia. Kan det bli mer jullovsmorgon? Åååhhh mysa med lillasyster i fotöljen med brasan som sprakar å mitt hjärta som nästan går sönder när man tror att Aslan avrättas helt brutalt. Jag vet förresten var Aslan bor. I Hallonbergen, Rissneleden 47, 5 trappor upp. Jag lovar. Det står så på dörren, jag har bott granne med honom många somrar. Jag ringde aldrig på. Varför tar man inte lite fler chanser?

Hmmm kan det vara så att man är en människa som antagligen tar risker eller chanser? Då menar jag att risker är nått jävla dumt man gör å det kan sluta hur som helst, medan chanser är bara positiva vägar som man hakar på. Typ som några sjyssta vänner till mig gör, bäst bäst bäst bäst allt på det dem gör, för dem har ett mål. Jag har inget mål. Jag tar inga chanser, inga bra utbytesår med japansk-filosofisk-teknisk-media inriktning som garanterar ger mig jobb å status. Nu vet jag två andra goda vänner som blir upprörda när jag skriver det här, eftersom dem inte kan förstå att pengar betyder mycket för mig. Är det så fel?

Jag har garanterat valt fel väg i livet. Det här känns inte som jag. Den riktiga missy ligger god knows where å bara väntar (kanske bakom stenarna i skogen hon också?) Äsch det är nog bara typiska 25års tankar, nytt vägskäl bara. Å de andra vägarna har ju lett framåt så varför oroa sig. Jag tänker sätt mig och vänta på att min Mr Darcy ska bli rik så jag kan få vara mammaledig å fika i timmar å slippa tänka på mig själv hela tiden. Fy fan vad skönt!

Jag gillar inte att blogga. Jag blir arg och deprimerad. Lovar att skriva något o-ångestigt och positivt nästa gång. Kanske positiv ångest?

Nu tillbaka till min orginaltanke när jag skrev titeln alldeles nyss...jag ska bara.
Kollade på Alfons Åberg i morse. Är det någon mer än jag som undrar om Alfons är utvecklingsstörd?

Så börjar då Expedition L

Jag sitter och skriver på min första blogg samtidigt som jag sitter och skriver på mitt första CV. Det känns ganska farligt att göra det en dag som denna, dubbelsjuk och tentaångestig. Men va fan, mitt år har redan börjat lite farligt då jag på nyårsafton trashade två par skor inom loppet av någon timme. Askungen på bal.

Jag är insyltad i det här bloggandet på grund av två gudinnelika vänner och vad kan jag göra mer än att gå samma väg tillmötes som dem. Som vanligt. Jag låter visst som en sån som bara hakar på. Men att gå sin egen väg behöver inte betyda att man går ensam.

//L