You live, you learn ?????????

Jag trodde verkligen att jag hade gjort det för sista gången. Första gången var man 7 bast. Nu är jag nästan 27. Så, nästan 20 år av terminsstarter....man kan ju räkna bort....eeehhh? Jo, en höst efter studenten och en höst på Irland. Men fan i mig, det är galet, totalt 18 år av terminsstarter. Räknar jag rätt nu, det låter hysteriskt å galet. (och om jag har räknat rätt, hur är det möjligt att jag inte får nått jobb????)

Ja, i allafall. Om det stämmer med de dära 18 åren, 18 höstarna, 18 känslorna av att "jag vill inte att sommaren ska vara slut"......då borde jag ju ha lärt mig hur det går till. Näe då, jag står helt oförstående inför det faktum att jag måste hoja ner på stan å casha ut för kollegieblock (å dem hade inte ens sånna med blanka sidor....jävla low-life stad), jag har dessutom förträngt hur det är man går till väga med CSN - vaddå studieförsäkran? -vaddå betala kåravgiften först? å hur var det man kom underfund med det där pretto ordet studiedisciplin?

Nu vet jag att typ alla jag vet som läser den här bloggen...också har förträngt dessa livsnödvändiga fakta å ni är så sjukt nöjda över det. Grattis! :-)

Jag sitter å kollar in mina kursare. Några vet jag hur dem ser ut. Andra vet jag bara vad dem bor. Det är 60 klassisar. Jag är klassis med en tjej i HongKong, en tjej i Australien, en barnläkare i Bangladesh å en snubbe i Kamerun som forskar fram AIDS mediciner. Ja och så är det jag då. Jag och 58 sjukligt högutbildad människor världen runt. Vän av ordning märker att 58 + 1 = 59. Den sista klassisen känner jag å hon är som jag. Hon e inte heller forskare eller läkare eller arbetar i nån koll NGO eller på SIDA eller på WHO. Näe, hon e bara som jag. THANK GOD FOR THAT!
I slutet av nästa vecka måste jag ha bestämt ämne för min magisteruppsats. Hoppsan hejsan.

Skönt att jag fick balla ur lite i helgen som var :-) Tack för att jag får ringa och härja om märkliga saker, tack för att jag får beröm för att jag faktiskt lyssnar när någon annan sitter inlåst på badrum nere i söder. Jag älskar er alla.
Tack för att jag fått hänga med så sjukt coola småbarn - Calle, Olle och Nova samt en liten biroll av Dexter. You rule!
Tack för att jag fått hänga med så sjukt coola småbarnsföräldrar - ni är ju precis som ni var innan, vilket gör er om möjligt ännu coolare.

Nu ska jag lämna in min första uppgift. Jag ska nämligen bli en sjukligt högutbildad i mängden.//missy magister

I´ve been thinking about it a lot,
and I realise that I didn't go into that café by chance;
really important meetings are planned by the souls
long before the bodys see eachother
- Paulo Coelho

:-)

fuckin' familjesidor

Alltså jag blir galen av det här. Trots att jag bara är 26 år så känner jag igen folk som dör, gifter sig, förlovar sig och skaffar barn på de där förbannade familjesidorna. Sidorna som hela stan lägger störst vikt vid. Där kan man få sina 15 minutes of fame om man inte lyckats med det tidigare....T ex så kvalar man in bland skvallereliten som "metarmästare" (hur svårt kan det va?) eller under rubriken födda.....där två bröder fått barn samma dag, varav en av dem, ja - det var en kort historia -men va fan!?!??!?!?!??!??! ....och det är det som fick mig att freaka ut (Samt att mitt stenålders-ex stod som marskalk på ett bröllop).

Nu sitter jag här med panik i magen. Jag som redan har panik i magen. Det snurrar fan i huvudet. VAD SKA DET BLI AV MIG? Volvo-kittet eller alfakassa? Forskare eller vårdbiträde? Gifta mig eller psyk?

Nu ringde kärleken precis...jag fick flippade ur totalt....han skrattade....

Nu läste jag på samma sidor från helvetet om god väns examen från highclass universitet i USA å hans lyckade framtid...det som fick bägaren att rinna över var att kompis hade namnsdag. Hur mycket ska jag orka med på en dag?! Nu ska jag sätta mig på tåget å åka till sthlm för att hänga med tre lyckliga barnfamiljer samt ett lyckligt, nygift par som väntar barn.

Yeah, alright.

vad vet missy.

Kommer jag vara en brud en dag?
Vill jag vara en brud en dag?
Är jag inte en brud jämt? Babe.

Jag vet inte. Fialin får dålig smak i munnen av kyrken.
Jag undrar om religion kan vara bra för mig.

Äsch jag vet inte alls.
Den som lever får se.
Det här är i alla fall en (enligt mig) gudomlig bild på bruden som jag fotograferade.

Nu ska jag posta alla bilderna till bridezillan,
sen drar jag utomlands lagom tills de dimper ner i hennes brevlåda. he he he. då hinner hon räkna till tio många gånger, om hon behöver.

Nu ska jag boka resa. Adios amigos (I'm not staying here another day)