tankar från Edith som gav mig tankar i natt.

Vierge moderne.
Jag är ingen kvinna. Jag är ett neutrum.
Jag är ett barn, en page och ett djärvt beslut,
jag är en skrattande strimma av en sharlakanssol...
Jag är ett nät för alla glupska fiskar,
jag är en skål för alla kvinnors ära,
jag är ett steg mot slumpen och fördärvet,
jag är ett språng i friheten och självet...
Jag är blodets viskning i mannens öra,
jag är en själens frossa, köttets längtan och förvägran,
jag är en ingångsskylt till nya paradis.
Jag är en flamma, sökande och käck,
jag är ett vatten, djupt men dristigt upp till knäna,
jag är eld och vatten i ärligt sammanhang på fria villkor...

/Edith Södergran

Go Edith, den här texten känns lite som "Im a bitch - Im a lover"! ...ni vet?! Jag låg och läste massor och åter massor med lyrik i natt. Kunde inte sova. Ville hitta svar. Den diktrad som tilltalade mig mest var såklart den som jag skrivit i fetstil "jag är eld och vatten i ärligt sammanhang på fria villkor". Jag vet inte varför. Jag tror dock att den ger mig lite mer livsrum och andrum just nu. Man kan vara både och. Man kan vara det hur man vill. Allt är inte vett och sans och mening och verklighet och....
....jag tror inte jag löser det här på min blogg, just här och just nu. Jag ska tona ner, jag ska fundera, jag ska gråta många många tårar och jag ska komma tillbaka.


Mer Edith för den som har tid och lust:

Dagen svalnar...
Dagen svalnar mot kvällen...
Drick värmen ur min hand,
min hand har samma blod som våren.
Tag min hand, tag min vita arm,
tag mina smala axlars längtan...
Det vore underligt att känna,
en enda natt, en natt som denna
ditt tunga huvud mot mitt bröst.

Du kastade din kärleks röda ros
i mitt vita sköte -
jag håller fast i mina heta händer
din kärleks röda ros som vissnar snart...
O du härskare med kalla ögon,
jag tar emot den krona du räcker mig,
som böjer ned mitt huvud mot mitt hjärta...

Jag såg min herre för första gången i dag,
darrande kände jag genast igen honom.
Nu känner jag ren hans tunga hand på min lätta arm...
Vär är mitt klingande jungfruskratt,
min kvinnofrihet med högburet huvud?
Nu känner jag ren hans fasta grepp om min skälvande kropp,
nu hör jag verklighetens klang
mot mina sköra, sköra drömmar.

Du sökte en blomma
och fann en frukt.
Du sökte en källa
och fann ett hav.
Du sökte en kvinna
och fann en själ -
du är besviken.

This won't be another shitty year.

Jag kände för att blogga just nu. Kanske för att jag precis satt mig för att skriva inlämningsuppgift. That's just the way the cookie crumbles, typ. Det är en ganska så seg missy som sitter i soffan å kollar på vacker vän på tv. Jag funderar på att skriva årsbokslut. Jag är lite ledsen för att jag fått ändra min presentation här på bloggen, där jag har haft empowering ord från miss marit "This is the year it all will happen." Jag tror inte att det har hänt det där jag ville. Jag ville ha jobb och känna mig som en i gänget. Som en av alla ni duktiga underbara vänner som åstadkommer så himla mycket bra hela tiden. Jag vill bli som ni. Fast å andra sidan, det här är kanske året det hände fastän jag inte vet det. Jag kanske gör något bra just nu, fastän jag inte fått se vad det leder till. Ja, jag måste skriva ett årsbokslut för 2006 och förhoppningar för 2007. Eller, förhoppningar är ett ganska dåligt ord. Det känns som ett ord som betyder att något bara ska ramla på mig, nått bra jag inte behövt kämpa för. Det är ju inte reality. Verkligheten är att man måste komma vidare av sig självt, att ingen annan gör jobbet åt en. Det är nog det som jag hatar. Att det ligger på mig själv om jag inte lyckas. Ja ja. Vi får se. Jag ska försöka att inte tänka som miss hello saferide "it's gonna be another shitty year" på nyårsafton.

Annars då. Antar att man ska blogga om julen också. Jag vet inte. Jag är lugn och jag längtar efter att komma hem å mysa. På spinningen i går så spelade instruktören "im driving hoooome för xmas" å jag dagdrömde om att jag satt i bilen hem å att jag lyssnade på den låten och det började pirra i magen. Nu är det ju inte så många mil hem till söndermarken men jag borde hinna lyssna på den i af. 6-7 ggr. :-) Och appropå spinningen, bra jobbat dubbeltänk! Och förlåt för att jag tvingade med dig på nått som du inte gillar. Hoppas du gillade att träffa mig iaf och du kanske fick dig ett gott skratt av att mina byxor sprack! ha ha.

Nu ska jag börja. Nu ska jag få nått gjort. Mindcontrol. Jag kan plugga. Jag kan flyga. Jag kan bli vad jag vill i den här världen, bara jag lyckas lista ut vad fan det är som jag vill bli. Jag förväntar mig att ett ljus ska gå upp för mig i kyrkan på fredag. Begravningar ger mig alltid en mystisk känsla av stark kärlek och framtidstro mitt i alla tårar. Shit, jag vill inte tänka på det. Jag har nog inte tagit in det. Det är som att möta en stor skräck det där med att gå på begravningar och se familjens sorg. Den här gången är det inte någon som stått mig nära, men pappan som ingått i en familj som varit nära mig hela livet har försvunnit och jag har inte ens börjat försöka ta in hur det känns för de som stannar kvar här, i livet.

Nu ska jag börja. Nu ska jag få nått gjort. Mindcontrol. Jag kan plugga. Jag kan flyga. Jag kan bli vad jag vill i den här världen, bara jag lyckas lista ut vad fan det är som jag vill bli.

Jag behöver verkligen ett Johanssons häng.

mörker i december.

Jag har försökt att hämta mig den här veckan. Vilat. reflekterat. Strukturerat upp min mörka sida och försökt få in mer ljus i livet. jag räddar mig själv just nu.
Jag har också tagit 2 grav.test och funderat mycket på vad som skulle hända om jag var med barn. varit nervös tillsammans med kärleken. var inte gravid. åkte till uppsala å hävde i mig en massa rödvin och kände mig yngre än på länge. såg coola the knife-liknande band från staterna.

fick reda på att salaflicka i sundsvall tagit självmord, syster ringde å var ledsen. blir så arg på alla som säger att det är egoistiskt att ta livet av sig. det finns ingenting egoistiskt med det. vem kan förstå någon annan människas mörker. ingen. det är egoistiskt att säga att det är egoistiskt, för då tror man att man hade kunnat rädda nån å man är arg för att man inte fick sin ego-boost å kunde rädda världen. man kan bara känna sig själv och man kan bara rädda sig själv, å vissa gör det på det sättet. det är sorgligt men hon gjorde vad som kändes bäst för just henne. jag tycker att det bästa sättet att resonera kring självmord är som han i Farväl Falkenberg. R.I.P.

sen när jag i dag har hämtat mig lite efter helgens många timmar med gråt å veckans dåliga nyheter å massa annat krångel å jobbig saker, så går en vän till familjen bort. mamma och pappa var nyss här hos mig och vi satt och grät och mindes och jag sa till min mamma hur duktig hon är som tar hand om XX just nu. hon vågar ringa och hon vågar ställa upp för någon som har nattsvarta dagar. vad mer kan man göra. man kan inte hjälpa men man kan finnas där. det gör hon bra min mamma, jag är stolt. får se om det blir begravning nu innan jul. shit. den här månaden har verkligen varit så snarlika den här månaden för 5 år sen. grav.test, död och många många tårar.

ibland måste man gråta för att se livet lite klarare igen.