nostalgidag.

Herregud, att läsa gamla dagböcker är en riktig resa. Några år är bra år, 2002 finns det knappt en enda hoppfylld anteckning....jag måste skriva dagbok oftare, känner att jag lär mig väldigt mycket om mig själv nu när jag går igenom livet so far. Man tror att man kommer ihåg det viktigaste utan att skriva ner det, men sanning att säga så glömmer man. Man glömmer känslan och intensiteten i känslorna där & då. Jag pallar fortfarande inte att läsa dagböckerna från tonåren, allt är så förvirrat och livet har inte riktigt tagit nån klar riktning ännu. Haha nu garvar jag åt vad jag just skrivit. Har det tagit riktning nu då?! :)
Men ändå, det är så naivt och pinsamt att jag inte vet om jag någonsin kommer kunna uppskatta dessa skrivna rader. Kanske när jag själv har barn som är tonåringar, då kanske de kan vara lite guidance.
Vad som däremot är hjärtlig läsning är vad missy 7 år skrivit;

Ja tänker på dåm andra.
Ja tänker på dom såm är ensama.
Ja tänker så myket.

/missy 27 år.

svart hål vs. oskrivet blad

Så känns den, framtiden, beroende på dag & humör.
I dag när jag funderat & försökt styra upp det hela så känns den som ett härligt oskrivet blad som jag ser fram emot att ta mig an. I går hade jag ont i magen & ville bara gömma mig under täcket...för missy klarar bara ovisshet till en viss grad. I natt drömde jag mardrömmar om att min axel hoppade ur led då jag försökte klättra ut ur ett kyrktorn...som jag sedan föll från och på vägen ner så hoppade min käke ur led. Vaknade med ett ryck och låg länge, länge å kände på mina stackars kroppsdelar för att reka så de var intakta. Analysen av det hela är att det känns som om jag faller & det gör ont på vägen & att jag är sjukligt nervös för att jobba idag (första jobbdagen sen axeln luxurerade).

Gaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaah jag får psykbryt snart. Decisions, descisions. Inte min starka sida.

I går var jag på intervju för ett sommarvik som tidningsbud. Det var jag, en massa killar i tonåren & invandrare över 40 år....samt en å annan student. Kändes som om vi var ett rum fyllt av desperata människor med stort behov av cash, vi var där för att sälja våra kroppar billigt för ett fysiskt tungt & farligt nattjobb med shitty lön. Hamnade i en gruppintervju med två kids (ja, jag tänker kalla dem det för jag kände mig verkligen som en tant tillsammans med dem). I morse ringde rekryteraren å erbjöd mig - inte ett sommarvik på 6 v - utan en tillsvidare tjänst. HAHAHAHA!
Jag börjar nästa vecka. Jag vet inte vad jag har gett mig in på. Men det var bättre än sommarvikariatet då jag "bara" jobbar 5 nätter i veckan å är ledig på helgerna kontra 6 nätter i veckan utan någon garanterat ledig helgkväll.

Det är få timmar, det är ganska crappy lön....men det är en trygghet & det är en inkomst som jag klarar mig på över sommaren tillsammans med ett litet tillskott från the beloved CSN.

Så nu mina vänner, nu ska jag gå till mitt 1a jobb å se hur jag klarar det...känner dock redan att det kommer att göra ont. Sen så ska jag gå hem & sätta mig ner och planera min sommar. Ska producera ett ohyggligt sommarschema för jobb, uppsats å 15 p sommarkurser.
Har jag tur så hinner jag se er något i sommar! (så går det när man vill kirra struktur i sitt liv)

jag vet vad jag behöver.

yes, gudinnor i alla städer, vi behöver förena oss!
Vi behöver snarast möjligt ha en kväll där vi skriker högt, innerligt och hjärtligt till elden. Jag är övertygad. Jag känner det i mitt bröst. I mitt hjärta. Det senaste året har varit så märkligt. Våren måste nog gå till historien som den märkligaste. Krossade hjärtan, lagade hjärtan, hela hjärtan, hjärtan som slår i panik, bubblor, långa gråa dagar som varit så jobbiga, soliga dagar som varit alldeles för korta....folk flyttar hit å dit, jobb kommer och går...plenty. Och vad man behöver då, kära gudinnor, det är att låtsas att vi är 20 fortfarande å ganska så sorglösa (även om man inte tyckte det då, men med lite perspektiv så....) och vi behöver bli tonårsfulla tillsammans, och vi behöver sjunga!!!!!! För topparna högre å dalarna är djupare numera. :)

Så, för er som är lite ringrostiga (tvivlar jag dock på) här är texten tills vi ses å får oss själva att må mycket bättre igen;

Hallå igen, hur är stan en sån här kväll i augusti när sommarn regnat bort?
Det var länge sen, jag borde ringt men å ringa nu känns lite fånigt och kort
Jag är i Oslo med ditt ex men det är inget mellan oss
Vi bara lallar runt på Karl Johann och jag behövde komma loss
Och det ser lite ut som den där natten när ladan brann, Om du minns

Men det va längesen, ja det var evigheter sen nånting brann iallafall nära mig
Har du hittat hem? Jag har hört att du har skaffat en lägenhet nu och stadgat dig
Och det är tjatigt att vara på rymmen jämt
Det är så mycket som man borde klarat av vid det här laget och bestämt
Och det har inte samma charm att ragla hem klockan fem
Det är inte lika inspirerat nu som 1995, Om du minns

Den vinner som är trägen, den förlorar som ger upp
Drömmarna och vindarna hjälps åt
och så fort man tittar neråt så vänder dom hitåt
Och sjunger "Vart tog den där elden vägen?"
Vart tog elden vägen?

Sånt är livet nu, förlåt om jag är bitter och cynisk men du vet hur det kan va
Jag vill ha det som du fast jag vet fast jag vet att du tänker likadant ibland
och vill ha det som jag
Ja det var inte bättre förr men det ska bli bättre framöver
Men nånstans har man iallafall kommit och man vet vad man behöver
Och jag försöker att hålla mig vid ytan allt jag kan fast topparna är högre nu
och dalarna är djupare sen elden försvann, Som du vet

Vi kan väl ses igen, jag gillar Stångån på hösten när vardags lunken lagt sig över torgen
Vi kan väl andas igen, och ägna timmar åt att bejaka glädjen eller begrunda sorgen
Ja man får välja själv och ta saker som dom är, är det jobbigt att tiden går och man blir
äldre eller kul att va med
Och få ro då och då bland alla tentor och poäng, det är så lätt att gå på
Det är så svårt att stanna upp och gå tillbaka igen, Som du vet

Den vinner som är trägen, den förlorar som ger upp
Drömmarna och vindarna hjälps åt
och så fort man tittar neråt så vänder dom hitåt
Och sjunger "Vart tog den där elden vägen?"
Du har hittat nån att bli gammal med, jag har hittat nåt att göra tills dess

Vi måste akta oss för alla "bättre förr" och för leda och tristess
Lycka till, nu är det skymning här i Oslo vi ska ut och göra byn
Ring om du vill, och hälsa dom jag känner och håll blickar kvar i skyn
Det är så många, så många som vill ta en ned på jorden
och vintern kan bli lång ändå här i den fjällhöga norden

[Lars Winnerbäck]

Tre saker om mig som du kanske inte visste......(seriöst, jag tror att alla som känner mig vet exakt det här om mig, men jag blev utmanad av J, so I had to ;) )

Tre jobb jag haft i mitt liv: vårdbiträde, personlig intervjuare, korvkiosk.

Tre platser där jag bott: USA, London, Irland

Tre platser där jag semestrat: Brasilien, Thailand/Malaysia & Amerikat

Tre utav mina favoriträtter: grillad mat, lasagne, farmors köttbullar (eg. all mat lagad med kärlek)

Tre platser där jag helst skulle vilja vara just nu: way out south, i Tunisien m. gudinnorna, på resande fot i allmänhet

the sun shines and so do I.

Det är skönt att åka hem-hem ibland. Hem-hem till Söndermarken. I går sken solen när jag & mormor tog en fika på J. Det var en riktig mormor-missy stund & den gav mig lite hopp om att jag kan närma mig den äldre generationen, att vi på något plan kan nå varandra. Trots våra olika värderingar så är vi trots allt sammalika. Vi blir glada, hoppfyllda, arga, ledsna...men det är bara så att vi blir det av olika anledningar. Egentligen ingen insikt att tala om, men ändå skön att bli påmind om.

När jag gick runt i Söndermarkens centrum så insåg jag att jag bara älskar min hemstad. Det var fullt av människor på torget och stan var fylld av människor med rullatorer å grånat hår tillsammans med människor i alla andra åldrar. När man vandrar runt i huvudstaden är det lätt att tro att befolkningen endast består av människor i åldern 15-45 som alla är på väg till någon viktigare plats än där de är just där och då. Jag älskar huvudstaden också, men på ett helt annat sätt. Jag gillar hetsen & stressen & att människor är på väg någonstanns. Det gör jag verkligen. Men det är också himla underbart att vandra på gatorna där man växte upp, där man formades till den man är nu. Det är minnen från varje gathörn som ploppar upp. I går tänkte jag på en ytterst trevlig upphångling för en massa år sen vid en glasskiosk. Jag har för få sånna minnen av min nya hemort, men jag är säker på att jag kommer kunna samla på mig sånna där också. Jag ser verkligen fram emot det.

I dag har jag inte varit å kollat in Söndermarken, jag har hållit mig inom en 10 m radie runt mor & fars crib. Jag har sökt en massa märkliga jobb och jag har suttit i solen och läst en fascinerande bok jag fått i present. Mot kvällen nalkas det schlager med god vän & en sen en visit till hörnan.

Jag tänker på blameit & dubbeltänk som är i främmande land och hur mkt jag ville hänga på dem för jag kände att jag verkligen behövde komma bort. Men, men, ibland kan det räcka med att komma hem-hem för att komma bort.

let's leave.

I dag är det en Let’s leave – dag. Lyssnar på den om & om & om igen. Varför? Den innehåller så många ord som går rätt in i mitt hjärta. Out of reach. Darling. Rhyme. Need. Leave. Couldn’t care less. Noice in my ear. Sweetheart tell me you need it too, sincere. Teeeeeell meeeeee let’s leaveee. I couldn’t make anything bigger than you. Eyes. True. My weakness, dependence, I’m yours and its plain, get up and show me it’s not in vain. Sånt. Såna ord som tilltalar mig och mitt inre jobbiga dagar. Jag ser missy 21 år framför mig som under nästan hela våren vandrar Flemminggatan ner 06.30 med tårar som rinner över rosorna på kinderna. Det här var min themesong när allt var nattsvart inuti och runtomkring. Tänkte att en dag, då kommer det någon och sjunger den här sången för mig, som tar med mig iväg på äventyr och får mig att skratta igen. Jag tänkte aldrig på att jag skulle laga mig själv. Jag ville att någon annan skulle göra det åt mig. Jag tror att det är alla romantiska sagor med lyckliga slut som får oss att längta efter mannen med stort M som räddar oss, från vad det än är vi behöver räddas ifrån. Hur kan jag ha blivit så lurad ifrån grunden, vad hände med independent women?! Man måste laga sig själv. Jag vet inte i vilken mån jag lyckades med det. Jag kanske gjorde det på fel sätt? Kanske spelar det ingen roll. Låten var viktig för mig, den fick att tro att allt skulle lösa sig in the end. Tack gode gud för att man inte alltid fattar hur lång tid sånt kan ta. För om jag vetat, då hade jag aldrig orkat. Med de 6 år som snart gått i bakhuvudet, så förstår jag att jag skulle behövt mer hjälp. Kanske jag skulle ha kunnat bli gamla vanliga missy igen. Hon finns inte mer. Missy som är kvar har beslutsångest och låg stresströskel. Så var det aldrig förut. Missy som fanns förut var väldigt carefree. Hon finns inte längre. Missy som finns kvar har kvar en ständig, liten känsla av nattsvarthet. Som kommer fram alldeles för ofta. I don’t like.

Apropå att vilja lämna. Jag tror att det är här som det skär sig mellan mig och farmis. Hon har lärt sig att man stannar. Jag har alltid haft en tendens att bara lämna. Jag tror på en sund kombination av de båda. Jag kommer att hitta den. Men inte idag. I dag lyssnar jag på Let’s leave och längtar efter räddningen. Jag är ingen soldat.

det är för många saker som känns fel just nu. för många kroppsdelar som värker. för många känslor som gör ont. för mycket tårar. det är för mycket stress och det är för mycket avstånd. det är för mycket på en gång. jag önskar någon kunde krama om mig i en minut och skicka över en massa positiv energi som jag behöver så väldigt mycket nu. det är ingen idé att prata om det, det blir bara fel. jag vill inte vara gnällig. jag vill bara må bra. jag hoppas att känslan försvinner när uppsatsen är klar. jag hoppas uppsatsen blir bra. jag hoppas att den blir klar över huvud taget. då skulle jag gärna vilja åka i väg själv i en vecka. hinna i kapp mig själv, för just nu är jag helt borta. can't find me. några tips om var jag kan leta?! kanske ligger jag vid den saknade mobilen?

Förutom detta...Everything's Just Wonderful.

japp. min mobil är borta. gjorde den hemska upptäckten på pissigt uteställe med j, c å steven. j var väldigt mkt man å satte mig i en taxi hem å taxic. tröstade mig. japp. nu är jag utan mobil. kul.

helvete.. allt jag vill är att ringa "nån".


jag finns på mejlen å inte mer. L

oooh happy day.

Jag har blivit med lägenhet!!!!!!!!!!! Blev väckt av att telefonen ringde i morse och en trevlig kvinna vid namn Ingela delade med sig av denna underbara nyhet. En studentlägenhet på Gärdet, 24 kvadrat, 3668/månad....nu måste jag bara ta 10 p /termin tills jag blivit vuxen å skaffat jobb å har råd med att köpa mig ett riktigt hem. Ska bli mig ett sant nöje att flytta, även om mor&far kanske inte är så excited över att flytta åt mig...igen.

Iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiih jag är såååååååååå glad.

Dessa goda nyheter har dessutom inneburit att missy fått en nytänding vad gäller uppsatsen. Skit i om den inte bli klar i tid, jag jobbar så mycket jag kan och orkar med den FÖR ATT JAG TYCKER ATT DET ÄR INTRESSANT! Min allra käraste lillasyster skickade ett underbart sms till mig idag där det stod "Så länge du inte stressar kommer du att hitta en väg. Apan´s år horoskop idag = ditt! Kämpa på! Love u!". Det är sånt man behöver höra å blir glad av. Love u 2! :)

En liten tanke i min hjärna har också börjat växa. Jag misstänker att jag är ämnad att dela med mig av denna kunskap till sveriges vårdbiträden, undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, kommuner, landsting och herr statsminister. Okay, nu drar jag på för stora växlar, men det är så den entusiatiska missy jobbar. Vad jag menar är att varför skulle inte jag kunna föreläsa om det här. Det måste finnas intresse för det. Så är det bara. Det kanske är så som jag kan bidra till att göra världen till ett litet trevligare tillhåll. Vem vet? Jag tror.


Ps -Ja blameit, hur kunde båda två missa att skriva om den väsentliga upptäckten att LW kickar på WC. Det är faktiskt viktigt, det borde vara viktigt...jag tror att det är ett tecken på att 1. japp, vi börjar bli gamla 2. det är dags för en Lars-kväll.

dagens upptäckter.

en dag går så lätt att fördriva när solen skiner och uppsatsmotivationen tryter. jag har städat rummet, tvättat fönster, tvättat kläder, solat, hängt med blameit vid Nytorget i kvällssolen, gjort min sjukgymnastik, funderat på livet å sökt lägenheter.

till dagens upptäckter hör:

1. jag ÄR allergisk mot pollen. Kan inte förneka det längre. fan.
2. uppsatsskrivandet kommer att gå så mkt bättre när jag funnit en mentor som säger att jag inte får följa med på fest i morgon om jag inte producerar något. (tack darling, jag är dig evigt tacksam för att du ställer upp i min kamp mot klockan å de onda 60% av mig som VILL misslyckas å VILL göra revolution mot kravsamhället)
3. blodpudding utan tillsatt socker är 1 kr dyrare, 1 kr äckligare och 1 kr nyttigare.

Jag vill:

• bli klar med uppsatsen
• hitta tak över huvudet
• vara rik
• shoppa
• åka på semester
• slippa räkningar
• bli bra i axeln
• bli bra i tån (tack dubbeltänk för att jag är din favorit-olycksfågel, det värmer!)
• slippa känna mig rastlös
• vara glad 24-7
• träffa mina vänner oftare
• dricka bubbel å fnittra....
• ...å slippa bli bakfull....
• ...så att jag kan gå upp tidigt dagen efter å springa...
• ...vilket innebär att jag också vill bli morgonpigg...
• ...samt kvällspigg

Det här är väl inte för mycket begärt?!

"...men jag har bara....regn hos mig..."

Det regnar verkligen. Märkligt, jag hade glömt bort regn.

why is it always this way.

deadline. stora tankar, många planer, seriöst schema, uppladdning, kniven mot strupen.
vad gör missy? lyssnar på musik, msn:ar med kursare, kollar mejlen...väntar på att uppsatsen ska bli skriven helt magiskt utan att hon behöver lyfta ett finger. händer inte!

skärpning! mår inte bra av att göra så här mot mig själv. det är ju inte så att jag njuter av att skjuta upp allt tills sen. Tvärtom! Hjärtklappning, andnöd, oro, ångest, tårar.... Ja,ja jag vet hur jag fungerar, har gjort det här många gånger om och på nått sätt så löser dig sig alltid i slutet.

känns som om det mesta i livet just nu pendlar mellan trygghet och panik. jag försöker maximera stunderna av trygghet å minimera tillfällena av panik...på så sätt blir livet ett ganska vanligt liv i guess.

dagens höjdpunkt har varit besöket hos mkt trevligt sjukgymnast som gett mig ett träningsschema och var positiv, vänlig och helt klart rätt man på rätt plats. Det var egentligen bara pom-poms som fattades för att han skulle vara en fullbordad cheerleader som hejade på mitt lag. iaf så måste missy göra massa övningar 2 ggr/dag så att axeln inte ploppar ur igen. om 3 månader ska jag på återbesök hos läkaren å är inte allt bra då...då kommer nog dr.Dahl föreslå en operation. Ingen ska operera i mig säger jag bara.

nu ska jag cheera för mig själv å se till att uppsatsen tar sig ordentligt.

vänsterblogg.

ja jag skriver detta inlägg m min långsamma vänsterhand. axel ur led efter trevlig, alternativ påskhelg. solen skiner å vem kan få nog?

on missy's mind:
.smärta.längtan. solvarm hud luktar gott. längtan suger. framtidsångest/hopp. grilldags med heartbroken vän. brustna hjärtans vår. hela hjärtans vår. skogspromenad m lillkusin tar bort dumma tankar ett tag. vin m gudinnorna värmer själen. längtar efter en fungerande kropp å ett soligt sthlm. känner för att gråta. vill hellre skratta. pollen is evil. är det folk på hörna i kväll? saknar att hörna i ett hörn på hörna å skriva listor. återkommer när jag kan skriva igen.

dags att gråta, rensa hjärta å själ....sen love, light & laugther.

tak över huvudet.

Jag har blivt erbjuden tak över huvudet från och med den 1a juni. Detta tak är placerat i Täby. (som Cora hade sagt: "jag vill visa er taket, det ligger en trappa upp" hehe). Under taket i Täby finns det 22 tillgängliga m2 för mig. Till det hutlösa priset 3567:-/månad. SSSBs hemsida låter mig veta att de 22 kvadratmeterna under taket i Täby är placerade tillsammans med 59 andra små små lgh i ett naturskönt område med bullerbykänsla. Nu är ju den stora frågan. Går missy å bullerbyn i hop? Ville inte missy till huvudstaden för att hon trivs med mkt människor som trängs på gatorna i vårsolen....hur blir det med det om hon flyttar. Hon flyttade ju från söndermarken för att hon inte ville bli försalad (för oinvigda är detta ord en kombination av två andra ord förslappad+Sala=försalad. logiskt? näe, men användbart och otroligt beskrivande). Kan man bli förbullerbyad?!

+
Tak över huvudet
Eget kök
1 av sthlms 3 Feelgood gym ligger där

-
hur länge till ska jag plugga egentligen? (=hur länge kan jag bo kvar?)
dyyyyyyrt
Täby
tänk om det dyker upp något bättre....?!

3 pros och 4 cons. Hmmmm. Jag får åka ut och titta. Utflykt till Bullerbyn i vårsolen. Ja, ska området charma mig så har det bra timing.


Nu åter till vardagsbestyr som tvätt & plugg. När jag tröttnar ska jag bege mig till blameit för att sätta guldstjärna på tillvaron.

release me.

I am the wilderness locked in a cage
I am a growing force you kept in place
I am a tree reaching for the sun
please don't hold me down
please don't hold med down

I am a rolling wave without the motion
a glass of water longing for the ocean
I am an asphaltflower breaking free
but you keep stoping me
release me
release me

I am the rain that's coming down on you
that you shielded yourself from with a roof
I am the fire burning desperately
but you're controlling me
release me
release

[Laura Sweden - Release me]

Sååååååååå vacker låt. Jag får goosebumps. Jag är redan released från många ting, personer & måsten. Några saker måste jag fortfarande frigöra mig ifrån. Tills det är kirrat är detta min themesong.

Annars så leker livet. Klyscha. Äsch, jag leker med livet, inte tvärsom. I'm in control and I liiiiiike it.....Bli onödigt berusad på köksgolv å spilla ner värdens matta med rödvin. Hubbabubba-bubbel tävling tills käkarna gör ont. Film-maraton. 3-timmars fika som resulterade i att kvinnorna bestämde sig för att öppna café och använda mr.cucumbercity´s recept. Ligga i sängen, under täcket med kläderna på å kolla på Grey's Anatomy. Bli excited över idén att plugga hela natten. Det är sånt jag menar. Jag leker med livet och jag har inga planer på att göra vidare mycket annat på länge.

Det var bara det här med uppsats, bostad och pengar. Sånt man inte mår bra av. Vad fan hände med självhushållningen?!?!?!? Alltså, jag plockar ägg från mina hönor, du mjölkar dina kossor, grannen kirrar vetemjöl...vi byter lite och vips så kan alla äta pannkaka. Vem blir inte glad av pannkaka?!

if.

"If red roses weren't so lovely,

if wine didn't taste so good,

if stars weren't so romantic,

then I could do what I should..."

[Sophie Zelmani - Always You]

Sophie Zelmani vet vad hon pratar om. Ibland är det helt jävla omöjligt att få något gjort. Alltså att göra något man måste, att jobba, att skriva uppsats, kirra vardagen helt enkelt. Ibland går det bara inte. För fåglarna sjunger, solen skiner, luften är underbar att andas, kroppen vill dansa, själen vill sjunga, ögonen vill ta in hela hela hela världen... Vad göra?! Det är bara att embrace denna fantastiska känsla, välkomna den in i kropp & själ, låta den tina upp resterna av höst & vinter...låta den väcka ett sovande hjärta.

Det kräver energi samtidigt som det ger energi. Man får inte så mycket praktiskt gjort, men seriöst, who cares? Om jag dör i morgon så dör jag bra mycket hellre med denna känsla i hela mig än med uppsatsångest in i minsta cell. Man måste komma ihåg att leka efter varje storm. /missy.

lite gråtig i vårsolen.

Ibland har man bara sånna här dagar när man känner sig tom fastän solen skiner, luften är varm och skön, livet är bra...men ändå. Jag känner mig liten i världen. Å det är ju iofs ett faktum, jag ÄR liten i världen. Det finns många många många fler människor på denna jorden, och många många många av dem gör enormt stora och viktiga saker. Det är liksom lite mer uppenbart att vissa bidrar till att göra den här världen till en bättre plats. Sen finns det ju många som förstör den här världen på en mängd olika sätt...jag får klappa mig själv på axeln för att jag inte är förstörande eller förgörande.

Jag känner mig nog bara lite ensam just nu. Det är lätt att känna sig liten då.

kan vardag.kan fest.

Ja ni. Efter en gudomlig helg kommer det alltid en vardag. Det är sånt man vet men är bra på att förtränga. Helt plötsligt ringer klockan (idag MYCKET tidigt :) ) och så är det bara måndag. Vad göra?

.Catch up på pluggandet har varit huvudpunkten idag, måste säga att jag är ganska nöjd med dagens produktion.
.Catch up med vänner å deras helgbestyr...ha ha jag fick en mycket intressant rapport från Uppsala som involverade rödvin på Nanso-klänningen å tvillingbattle om min kära vän. Ser fram emot rapporter från V-town å söndermarken!
.Catch up med träningen väntar fortfarande. Är inte så sugen på att gå på posh Ömalm gym tillsammans med permanentade-ligan med huvudstadens lilaste (jo, man kan säga så.) hår.
.Catch up på matfronten. Vad som har hänt med missy å matintaget är ett mysterium som genast måste tas tag i. Fick order om blodpudding från Uppsala. I obey.
.Inhandla inneskor till första dagen på nygamla jobbet i morgon.
.kolla film.

Mellan alla dessa missions så sitter jag å tänker på min braiga helg. I fredags var jag på teater med L som kirrat free tickets. Mycket uppskattat. Var och såg "Uppdraget" med skådisar som Pernilla August å Ann Petrén. Jag ville verkligen förstå den. Vi försökte förstå den tillsammans efteråt, över ett par glasvin på Skybar. Men nej. Jag fick ingen vidare klarhet efter dagens recension i DN heller. Ja ja. Det var väldigt trevligt hursom.
Lördag: splendid.sovmorgon.frukost på stan.lunch på stan.matinée på cherry road.melodifestival.vin.vackert väder.somnade mycket mycket gott.
Söndag: splendid.sovmorgon.promenad.pizza.säng.somnade mycket mycket gott.

Ja å sen var vi tillbaka på måndagen igen. Men som kär vän säger - man måste kunna både vardag och fest.

Missy mår mycket bra helt enkelt. Hur mår ni?!

det är visst nån som är tillbaka.

Här sitter jag och är lycklig över att jag fått i gång internet...även om det kostade mig 5000:- (i form av ny dator). Detta inköp betyder också att jag har no more excuses att missa fler deadlines. Jag har helt enkelt återigen tagit tag i mitt liv. Jag är tillbaka.

Jag har de senaste veckorna försökt att acklimatisera mig till min nya hemstad, nya rutiner å ja, det nya livet helt enkelt. I helgen gjorde jag min debut på stureplan utan att ha någon att dela spektaklet med - mycket mycket tråkigt (alltså jag var inte där själv, jag var i sällskap av 3 pojkar. vad jag menade var att jag inte hade en god vän med mig, nån som skulle skrattat åt det hela lika mkt som jag. nu fick jag vackert sitta å dricka mig berusad istället, å låtsas som om det var min naturliga miljö. jag + köket = sant. typ.) Fick jag mersmak? Njaaae, gratis bubbel å vandra före i köer var ju trevligt att prova på...men det är inte missy-style helt enkelt. Kvällen innan som spenderades på Soldaten Svejk var mer i min smak. Var längesen jag skrattade så mycket att jag hade ont i mungiporna. :)

ibland är det ett långtråkigt liv.

Jag vill börja denna blogg med att dedikera en låt av Marit Bergman till min kära kära farmor - "Girl Figure Skater". Japp. Det sagt om det.

Jag har haft en så tråkig helg. Såååååå tråkig. Pluggat, varit ensam, datanördat....ja skittråkiga saker helt enkelt. Hade en massa tempting förslag på helgaktiviteter i varierande orter i detta avlånga land. Men...jag håller hårt i plånboken, pengar får mig att må väldigt dåligt just nu. Försökte intala mig att det skulle vara skönt med en lugn helg i ensamhet innan livet sätter i gång med full fart på onsdag (det är då jag äntligen ska infria det 5 år gamla löftet om att bo med blameit i sthlm). Det var inte skönt, men det kanske var bra.

Har haft endast en rolig helgaktivitet....hålla tummarna för dejtande vänner.... :)
Har inte fått några rapporter ännu, kanske det hinns med innan det äntligen äntligen blir måndag?!

Tråkig helg innebär att jag inte har några roliga saker att skriva om. Ville väl bara meddela det helt enkelt.

Kan man gå och lägga sig 17:48?! /missy.

ipod-lista

Den här listan har jag snott från fialins gravida kompis, som snott den av sin kompis. Det bygger på att man sätter på shuffle på sin MP3-spelare och väljer första låten som svar på första frågan osv..

How are you feeling today?
Lead me into the night – the Cardigans
Hmmmm en riktig alla hjärtans dag låt…om man inte vore ensam.

What song describes you?
Tired – K’s choice
japp, sjukt trött.

How do your friends see you?
Hangin’ out – The Knife
Hörna i ett hörn på hörna?

Which is your best friend's theme song?
Beauty is the beast – The Ark
Hmmm ja, kan tolkas på många många sätt…

What is the best thing about your friends?
Trubbel – Håkan Hellström
Man måste omge sig med människor som förstår en!

How is your life going?
If you ever need a stranger (to sing at your wedding) – Jens Lekman
Oj oj oj.

What is the story of your life?
N.Y. – Frida Hyvönen
Why not?

What was your high school years like?
The most radical thing to do – The Ark
ja den här sången stammer in på hela mitt liv, inte bara high school

How can you get ahead of life?
Cricket song – Kristofer Åström
?????

What is tonight going to be like?
Murmullo – Buena Vista Social Club
Översättning tack! Hur ska jag annars fatta vad som väntar mig?

What is in store for this weekend?
Michelle – the Beatles
Jasså?! Mycket intressant.

Will you have a happy life?
Highschool stalker – Hello Saferide
oj!

How does the world see you?
London calling – the Clash
:)

What song will they play at your funeral?
Midnatt till sju - Moneybrother
Varför ska dem spela den?

what do your friends really think of you?
The Others – The Ark
hmmm….

Do people secretly lust after you?
Nothing like you when you’re gone – Hello Saferide
Tydligen!

How can you make yourself happy?
Yeah, oh that’s nice – Kristofer Åström
Tydligen igen, ha ha ha

What should you do with your life from now on?
Morning paper dirt – Mando Diao
Hmmm….vad ska detta betyda?

Will you get married?
So watcha’ want – Beastie boys
Ja, vad vill jag. Precis vad min farmor frågat mig idag.

Will you ever have children?
Last Goodbye – Jeff Buckley
Det där lät inte trevligt alls.

film = livskvalitet

God bless bibblan som lånar ut DVD-filmer till en lite uttråkad flicka. Jag har en riktig filmperiod just nu. Hmmm vad har jag lyckats se den senaste veckan....

1. Ta mina ögon - spansk film om våld i nära relationer, som ändå innehåller en massa kärlek.

2. Hawaii.Oslo. - norsk film som var mkt mkt bra, älskar fågelkvittret i sista scenen. åååhh..

3. Marie Antoinette - jag vill bli drottning å festa i vackra kläder!!!!!!!!!

4. En geishas memoarer - jag vill leka geisha ett litet tag, om det slutar så lyckligt som i filmen!

5. Masjävlar - Jag älskade filmen första gången jag såg den, men kunde bara inte komma på varför när jag stod där å valde film idag. Beslöt mig för att undersöka saken nu på eftermiddagen.... Jag grät idag igen, hade nog gråtit floder om det inte var så att min far satt bredvid å pratade hela tiden. fan. jag måste se den i morgon igen. Det är den sannaste filmen jag vet. Speaks right to my heart.

Nu är det snart dags att bevaka skid-VM igen. Sen ska jag lägga mig å läsa uppsatsgrejer, jag har lyckats lura in min hjärna i "jag älskar att skriva uppsats - mode". Måste passa på känner jag. Snart ska hjärnan koncentrera sig på flytt å andra angenämna saker.

Mer film åt folket! /missy.

det är ett tufft liv.

Jag hade tänkt blogga om vilken bra dag jag har haft. Nu är jag bara arg. Fan. Fan för farmor. Just nu känns det som om jag aldrig vill träffa henne igen. Fan fan fan. Jag visste att hon skulle ha många åsikter om the break up. Det var ganska självklart efter vad lillstrumpa fick stå ut med efter sitt break up. Jag har dragit mig från att gå dit, det har jag. I över 3 veckor. Det är kanske dåligt av mig. För nu har farmor (titta, jag skriver till och med farmor och inte farmis...så arg är jag. inga kära smeknamn här inte) laddat för denna diskussion.

Hon ringde när vi satt och åt idag. Detta är lite av vad jag fått höra:

"nu har jag väntat varje dag på att du ska höra av dig till mig och berätta vad du har gjort och hur du tänker. Jag har inte kunnat sova på nätterna"

"Du vet inte vad du vill, det märker jag uppenbart."

"Och X som varit så snäll mot dig, det här kommer du ångra många gånger om du lever lika länge som jag"

"nu har du gjort ditt livs misstag"

"Och X som flyttade till dig i lkpg för att du skulle få billigare hyra"

"X har gjort så många uppoffringar för din skull"

"X har försörjt dig sen ni flyttat till västerås, det är ju han som tjänat pengarna."

"Jaha, så det är stockholm du vill till. Ja, där lär du inte få nått jobb."

osv osv osv osv osv.....det är bara några små smakprov. Jag blev för en gångs skull inte stum av all kritik. Jag blev skitförbannad. Pappa såg det på mig och kom med en stol för att som han sa "snart svimmar du nog av chocken"....och "be henne dra åt helvete"... Mamma sa att jag skulle lägga på. Nej då. Jag tog skiten. Jag sa emot. Jag sa att jag skulle komma över någon dag, när jag blivit frisk, var på hon säger "ja du behöver ju inte berätta nu, det kan du göra om fem år när du ångrat dig, om jag lever då." The final guilt trip liksom.

Fick klapp på axeln efteråt av både mor och far som sa att jag inte skulle ta åt mig. Men det gör jag till viss del. Inte av det hon säger, för jag vet att hon har fel och jag har rätt. Men ATT hon säger det. Men att HON säger det. Hon ska älska mig no matter what. Hon ska vara ett stöd. Hon ska vilja se mig lycklig. Hon ska vara min farmis. Det är hon inte just nu. Jag vill inte gå dit. Jag vill inte se henne. Jävla skitkärring.

Som jag inledde denna text med, så har jag haft en väldigt bra dag. Jag minns inte ens vad det var som var så jävla bra.

det är ett fritt liv.

Absolutely No Decorum
Thank God I was born in a time when something new was about to start
Been shut down I've been kicked around now there's an a-bomb in my heart
And i know that the times are rough
but I won't play dead while I'm alive
So hang on and we'll turn up the sound of all the anger in our hearts

'Cause right now under this fevering moon
I wanna take you for a ride
To the reasons you need be it hunger or greed
It's ok

Tell me a joke and make me smile
Play me the part be the star for a while
And absolutely no decorum whatsoever, baby

Gimme a wink, Let me know you're alive
Do what you will, we're only here for a while
So absolutely no decorum whatsoever, baby
Absolutely no decorum whatsoever, baby

And I know that the times are rough but I won't play dead while I'm alive
For I long for the shock and the awe
Of speaking plainly from my mind
But I know there's a place downtown where they say there's a bug-free zone
So let's go, let's head out tonight and let the words in our minds spill out

'Cause right now under this fevering moon
I wanna take you for a ride
To the reasons you need be it hunger or greed
It's all and a little bit more as we come alive again

Tell me a joke and make me smile
Play me the part be the star for a while
And absolutely no decorum whatsoever, baby
Gimme a wink, Let me know you're alive
Do what you will, we're only here for a while
Absolutely no decorum whatsoever, baby
Absolutely no decorum whatsoever, baby

It's only ripples in the sand...
[the ark]

Hade jag varit en frisk flicka idag hade jag shakat till den här låten just nu. Jag dansar inombords i stället (åh, fick mig att tänka på en underbar irländsk film "inside i'm dancing" - har ni inte sett den är det ett måste!). Hela jag blir alldels glad när jag tänker på pre-valborg resan till Oslo, vi måste köpa biljetter snart grrrls! Är övertygad om att också denna roadtrip kommer vara wonderful, även om den är i swebus regi. :) Jag vill NU!

I dag har jag promenerat i skogen med galen hund i minus 14 grader...sjuk... Var inte en av mina trevligaste moments ever, men men. jagmåste bara säga att jag är en junkie för skogens tystnad, vackra snöflingor, rosor på kinderna...knaster under skorna...bara jag och min inre röst. Det är så livet måste få vara då och då. Jag önskar att jag gjorde sånt oftare. Jag tror att jag behöver ha ett hus på landet "när jag blir stor". Jag behöver stora, fria ytor. Jag behöver vind, regn, sol och åska. Jag behöver ett spår man kan springa i, som ligger alldeles utanför dörren. Jag behöver en vacker horisont att titta ut över när jag sitter ivårsolen en tidig morgon å dricker kaffe. Det är liksom öppna landskap som gäller.

Men jag behöver också en lgh mitt i sthlm...för det fårmig att känna mig levande på ett annat sätt. Å i stan behöver jag inte vara mörkrädd. Eller?

Det blir som det blir & det kommer att bli bra.


Det är ett fritt liv.

STHLM calling.

Jag tror att det här blir sjätte gången gillt för mig i huvudstaden. Tredje gången gillt om man räknar livet efter 20. Jag vet inte hur man räknar. Jag tror inte att det spelar någon roll. Kirrat är det i allafall. Jag lever ett omvänt studentliv...från bostadsrätt till korridorsrum. :)
Det är ett litet rum. Men det är mitt rum. Mitt rum där jag kan sitta å tänka, plugga, svära, skratta, gråta,hata och älska. Ska bara fixa dit en madrass så att jag kan ta emot gäster...för ni kommer väl å hälsar på på körsbärsvägen?!
Mitt hjärta bankade väldigt hårt i går, på tåget hem. Många saker som händer just nu...då hör jag alltid mitt hjärta banka en massa. Jag tar det som ett mycket gott tecken. Att jag lever.

Ser fram emot en vår med studier, extra arbete (oh yes, nödvändigt), häng, bokklubbar, låååånga nätter å ja. Det finns ingenting jag inte ser framemot att tackla....brinn hjärtat brinn....

träningsvärk & deadline.

Jag tar tillbaka allt mitt gnäll om träningsvärk i går, om det gör det legitimt att klaga ännu mera idag. Fan, idag gör det vidrigt ont! ha ha. Blameit å jag hade premiär på längdskidsträningen i lördags. Solen strålade, snön gnistrade och vi var rejält utrustad med skidgears å varmchoklad. Måste säga att vi var grymt imponerade av oss själva innan vi ens börjat åka..... att vi ens var där...att vi lyckades slita oss från Johanssons å ta tag i saken. Jag vill åka idag igen trots att varenda muskel i kroppen värker....såååå kul. Så, nu är uppladdningen inför damklassikern igång här uppe i norr - hur går det för våran medtränande flicka i gbg?!

Har nog också lite värk efter lördagens dansmaraton...tack för en trevlig fest gurkchixs! Kan vi inte ses varje lördagskväll å dricka bål, bubbel och dansa? Ni får mig att må så bra å jag älskar att hänga med er...är det jag som fyller år nästa gång? Får kanske fundera på att ordna fest jag med. Fast varför ska man fira att man fyller 27? usch.

Har inget vettigt att skriva. Det är måndag. Deadline coming up i morgon 16.00. Har fått hotmejl nummer två av odräglig professor. blääää. Måste verkligen sätta igång nu, kniven mot strupen ännu en gång. mitt liv i ett nötskal. tjoho.

vem ska fixa missy?

When you try your best, but you don't succeed
When you get what you want, but not what you need
When you feel so tired, but you can't sleep
Stuck in reverse

When the tears come streaming down your face
When you lose something you can't replace
When you love someone, but it goes to waste
Could it be worse?

Lights will guide you home
And ignite your bones
And I will try to fix you

High up above or down below
When you're too in love to let it go
If you never try you'll never know
Just what you're worth

Lights will guide you home
And ignite your bones
And I will try to fix you...

[Fix You - Coldplay]

Ja jag måste fixa mig själv tror jag. Jag måste få vara ledsen och arg och besviken och förvirrad. Jag får inte utrymme till det hemma...dagarna går bra....då kan jag roa mig eller plugga. Men kvällarna...när tankarna kommer, då vill jag vara i fred. Jag måste komma på hur jag ska bli jag igen. Jag måste få lyssna på sjukligt hög musik så att jag inte hör tankarna när de blir för jobbiga. Jag måste få prata i telefon i timmar om jag behöver...utan att bli störd.

Jag måste få vara jag.

Såååååå.....leta lägenhet är högt upp listan just nu.

Jag måste fixa mig själv.

Fast det vore bra skönt om nån skrivit den där jävla vackra låten till mig,

och den personen kunde hålla vad han/hon hade lovat.

arg.

i dag är jag arg. fråga mig inte varför. jag vet inte själv. det började när fialin släppte av mig här kl 15.00 och nu har jag alltså varit arg i 2 timmar. jag behöver gå på ett boxpass. jag behöver slåss. sticka hjälper inte.

tar tacksam emot tips på hur man blir glad, snabbt. merci.

om att sticka.

Oj, det där blev en mening med två innebörder. Jag tänkte skriva om vilken bra terapi det är att sticka när man mår dåligt. Alltså,

stickor + garn + tålamod = halsduk

att sticka är bra terapi när man har stuckit. Så kan vi säga.
I dag har jag köpt mig dyrt och fint garn, självklart grönt, för framtida bruk. Tills ångesten börjar krypa i ryggraden å skickar signaler till min andning, som genast blir fucked-up. Framtida bruk visade sig vara cirka en timme efter jag kommit hem efter najsig promenad med en flicka som e lika förvirrad som jag (jo, det finns sånna). Kom på att jag inte visste hur man lägger upp maskor, det gjorde mormor åt mig senast. PANIK!, så jag googlade...fick upp hur många bloggar som helst som handlade om stickning. Helt sjuk roligt. Men men ingen som gick igenom the basics. Så, flickan fick lov att genast bege sig hem till mig, hon var här inom10 min, förstod nöden i mina desperata msn meddelanden. Tack och lov! Nu har jag stickat så att axlarna värker och huvudet är tömt på dåliga tankar. Fantastiskt. Ännu mer fantastiskt är att ångesten blir till en värmande halsduk!!!!!

Kommer sova gott i natt, kan leva med mardrömmar om tappade maskor. I helgen ska jag lära en vän i nöd hur man stickar. Jag tror att det kommer att göra henne gott.

häng i hemstaden.

Jag trodde det aldrig men jag mår faktiskt bra av att vara hemma. Jag har klagat lite på att mitt sociala nätverk är minimalt, men jag är beredd att ta tillbaka den åsikten nu. Det är alldeles, alldeles underbart och jag går numera på kvalitet istället för kvantitet.

I går kväll hängde jag med mamma + väninna...åt god mat, drack bra vin å kollade på Let's dance. En helt ny upplevelse för mig och sånna ska man vara tacksam för. Satt och drömde mig bort en stor del av programmet men sällskapet var superbt. Efter detta mötte jag två goda vänner på hemstadens Stureplan och vi hamnade genast i en djup diskussion om kärlek och de val man gör. Fick lite nya infallsvinklar, mycket tacksam. Fick också bekräftat att andra drömmer om samma sak som jag - att någon gång ska man fan bo på det där suspekta motellet i Heby. Ha ha. Köpa middag i gatuköket, äta frukost på Wärdshuset å sen ta ett uppfriskande bad i deras badhus. Ha ha.Nån som är på? Jag lovar att skicka vykort alt. dokumentera vistelsen med många fina turistiga bilder.

Bytte gäng efter halva kvällen å samtalet styrde in på vem det var mest synd om, om det är bättre att dumpa eller bli dumpad, framtida affärsidéer, vem som hade flest dirty secrets att skriva om i sin framtida bok å huruvida Boye var lesbisk å om Edith S. e bättre. Kvällens sista diskussion är också väldigt nämnvärd - en av vännerna påstod att han hellre skulle hänga med vem som helst utom Bono "till och med Michael Jackson!".

Alltså det är bara hemma man kan få en sån här kväll. Så många märkliga människor som hänger å man får umgås med de som är ute...anything can happen. Det är liksom ingen idé att försöka vara någon man inte är, för alla känner till vem man är på något sätt. Det är en ganska skön blandning av trygghet och panik som jag helt har välkomnat i mitt liv just nu.

Å det är bara hemma i söndermarken som kvällen kan sluta med snöänglar på torget under en helt stjärnklar himmel.

ännu ett tidsfördriv.

Fyra saker om mig - Saker som du kanske eller kanske inte vet om mig

Fyra jobb som jag haft
1: Gröna Lund
2: På grillen vid Silvköparen, en ytterst otrevlig episod
3: På dagis med de allra minsta barnen
4: Interjvuare

Fyra filmer jag kan se om och om igen:
1: I am Sam. Jag vågar faktiskt inte räkna hur många gånger…
2: Nyckeln till frihet. ”Get busy living or get busy dying”.
3: Bring it on. No comments.
4: Ronja Rövardotter, Tillsammans, Fucking Åmål….can go on & on…

Fyra platser jag bott på:
1: Nordstedtsgatan 1. Highclass brudarnas barndomshäng :-)
2: Swanbrook ct. Toledo, USA. Aldrig mer, tack.
3: Porchester road, London, UK. Gärna igen, tack.
4: Grand Parade, Cork, Irland. Så centralt jag någonsin bott och antagligen kommer göra. Iofs, Skånegatan då?!

Fyra TV-program jag älskar att titta på (just nu)
1: Grey’s Anatomy. Jag visste väl att det var bra att sticka!
2: Nyhetsmorgon
3: Deadliest Catch på Discovery. Fantastiskt att så många jag känner är hooked på det!
4: Oprah, så att jag kan diskutera livets små och stora bekymmer med andra studerande vänner.

Fyra platser där jag har semestrat:
1: Brasilien.
2: Vandrat 90 mil, tvärs över Spanien.
3: Egypten.
4: Thailand/Malaysia.

(bara en världsdel kvar!)

Fyra webbsidor jag besöker dagligen:
1: www.google.se. Alltid något att kolla upp.
2: www.ki.se Alltid något att göra.
3: www.hotmail.com Kanske någon tänkt på mig?
4: alla goda vänners bloggar

Fyra favoritmaträtter:
1: Fisksoppa…soppor i allmänhet.
2: Lasagne
3: Bönburgare
4: Älgfärsbiffar med vitlök, chili…mmmm….

Fya maträtter jag inte gillar:
1: Lungkorv. Det var min bästa rätt när jag var liten. Tills jag fattade.
2: All annan inälvsmat.
3: Spagetti & köttfärssås.
4: Ris.

Fyra ställen jag hellre skulle vilja vara på just nu:
1: Jamaica
2: Lite mer söder ut
3: Rom
4: Argentina

Fyra drömyrken:
1: Folkhälsovetare.
2: Författare.
3: Äga en bokhandel.
4: Läkare…ssk… eller köra ambulans.

Fyra favoritartister:
1: Lars Winnerbäck.
2: Hello Saferide
3: Mundy å Paddy Casey….får mig att drömma mig bort till en pint på Irland.
4: Hallå, fyra stycken, det är ju orimligt. Jag säger upp mig från den här uppgiften.

Om jag vann 100 miljoner skulle jag:
1: Genast ta studieuppehåll och sticka till Jamaica (med en helt ny garderob, så klart).
2: Betala CSN.
3: Köpa lägenhet i Stockholm. Å London. Å Barcelona. Å….hur mkt räcker 100 miljoner till?!
4: Vara generös på Hörna i kväll.

Och jag har alltid sagt att jag ska köpa en skärgårdsö till mina föräldrar, det står jag fast vid. Blev bara sjukligt egoistisk helt plötsligt. Tur att jag inte är rik.

...

"Warriors of light always have a certain gleam in their eyes.

They are of this world, they are part of the lives of other people and they set out on their journey with no saddlebags and no sandals. They are often cowardly. They do no always make the right decisions.

They suffer over the most trivial things, they have mean thoughts and sometimes believe they are incapable of growing. They frequently deem themselves unworthy of any blessing or miracle.

They are not always quite sure what they are doing here. They spend many sleepless nights, believing that their lives have no meaning.

That is why they are warriors of light. Because they make mistakes. Because they ask themsleves questions. Because they are looking for a reason - and are sure to find it."

[Paulo Coelho - Manual of the Warrior of Light]


____________________________________________________________________

Ja ni. Det är en sån tur att världen är full av tänkare som skriver ner dessa stora ord...det hjälper själar i nöd. Att läsa sånt här gör mig lugn just nu. Det är också väldigt skönt för en förvirrad missy att:
bli omhändertagen av mor och far.
prata i telefon med människor som gör mig lycklig.
promenera i hemstaden och hitta tillbaka till...det mesta.
få beröm.
få hopp om framtiden.
titta ut på snön och veta att jag snart ska ut och leka med vän å barn.

Kram å Kaos /m.

tidsfördriv för värkande hjärta.

tack fialin, jag behöver lite sån här terapi just nu, så jag kopierar dig som kopierat nån annan ;

Tio första:

1. Första bästa kompis: Camilla
2. Första bil: har aldrig ägt någon
3. Första kärlek: oj?!
4. Första husdjur: taxen Pigge som jag delade vagn med från den dagen jag föddes
5. Första semester: den första jag minns är en stuga på västkusten när jag var kanske 4 år.
6. Första jobb: på Gröna Lund
7. Första köpta skiva: ha ha... H O C K E Y hockey! ha ha
8. Första riktiga kärlek: är inte all kärlek riktig?!
9. Första piercing: i öronen
10. Första konsert: ingen aning, kan ha varit Celine Dion, haha

Nio senaste:

1. Senaste alkoholdrycken: portvin i söndags
2. Senaste bilfärd: hem till Söndermarken
3. Senaste filmen: Ice Age (so, you got 3 melons?) näe, det var förresten slutet på Scarface.
4. Senaste ringda telefonsamtal: telefonbanken
5. Senaste bubbelbadet: i går kväll
6. Senaste spelade CD: Hello Saferide
7. Senaste kyss: kommer alltid hugga till i mitt hjärta när jag tänker på den.
8. Senaste gången jag grät: just nu
9. Senaste måltiden: fil

Åtta har du någonsin:

1. Dejtat en av dina bästa kompisar? näe, men blir sugen varje gång jag hör "My best friend" :-)
2. Blivit arresterad? näe, men tillsagd
3. Blivit kär vid första ögonkastet? ja.
4. Varit på TV? i bakgrunden
5. Fått ditt hjärta krossat? ja.
6. Sagt att du älskar någon utan att mena det? aldrig.
7. Haft ett one night stand? jo.
8. Busringt till någon? oh, yes.

Sju saker du har på dig:

1. sockor
2. benvärmare
3. jeans
4. trosor
5. bh
6. tröjor
7. filt

6 saker jag gjort idag:

1. ätit fil
2. gråtit
3. snusat
4. funderat på livet
5. försökt plugga
6. pratat med vänner på msn

Fem favoritsaker:

1. vänner
2. familj
3. sova
4. fika
5. skratta

Fyra personer jag kan berätta ALLT för:

1. 2,3,4. tsss. det är väl ingen som vet allt om någon. kan prata om viktiga saker med de som ringer min telefon varm just nu. tackar!

Tre val:

1. Svart eller vit? svart
2. sommar eller vinter? sommar
3. choklad eller chips? eeehh...ostbågar

Två saker att göra innan jag dör:

1. I wanna see that big fucker swing. Alltså, jag måste vandra i Spanien igen.
2. skriva en bok

En sak jag ångrar:

1. no regrets. man väljer själv vilken väg man vandrar.

Leaving you behind.

How I wish you’d lied, or had been untrue
That you hadn’t said: “It’s always you.”
How I wish you hadn’t held me all those lonely, lonely nights!
Makes me wonder,
makes me wonder why I’m leaving you behind

And I know I’m going to see you down town
with a pretty girl, and you’ll be holding hands
You’ll both be laughing, and she will be wondering the same as me:was I crazy?
You know I’ve got to be crazy for leaving you behind

I’m such a worthless being
Ruining all we’ve got forsome kind of feeling that there’s more than this
How I wish there was more than there is

-Hello Saferide

om självmordsförsök i Kina.

Jag sitter och pluggar. Jo då, det gör jag. Och jag känner för att dela med mig av ganska otäcka fakta. I Kina är självmord den vanligaste dödsorsaken på landet, topp 3 i städerna. Jag läste precis att genomsnittstiden för att tänka igenom ett självmordsförsök är - 2 timmar för 50%, 10 MINUTER för 28%.

Jag är väldigt glad för att jag inte bor i Kina och har bestämt mig för att rädda den delen av världen. Kom igen, 10 minuter....hur jobbar man preventivt då?! Det finns en magisterkurs på KI i självmordsprevention, jag hoppas verkligen att det är många från Kina som läser den. Jag tror att jag ska mejla och fråga dem. Om inte, då ska jag skicka ett massmejl till hela Kina och tipsa dem om den. Jag tror att Kina behöver det.

Stackars, stackars Kina.

om att sälla sig till hjältarna som gör och inte tycker

“The future belongs to... the reflective practitioners, who are ready to act on their ideals. Warm hearts allied with cool heads seek a middle way between the extremes of abstract theory and personal impulse. The ideals of practical thinkers are more realistic than the optimistic daydreams of simple-minded calculators, who ignore the complexities of real life, or the pessimistic nightmares of their critics, who find these complexities a source of despair”.

Stephen Toulmin, medical philosopher

Utåtriktad Upplevande Abstrakt Känslostyrd person.

"SÅDAN ÄR DU:
Du är mycket intresserad av, vad som pågår i din omgivning. Du gillar att prata med andra (nästan oberoende om vad det handlar om) och att vara med, där "det sker".

Du flyter med strömmen och tar beslut i sista stund - ibland låter du t.o.m. andra personer fatta dina beslut åt dig. Du är en mycket flexibel person, som trivs med fria ramar och lösa avtal.

Du fokuserar på "the big picture" och tycker om att teoretisera över VARFÖR saker fungerar som de gör (medan du inte bekymrar dig så mycket om detaljerna). Du är en kreativ person, som gillar att experimentera.

Du lever dig gärna in i andra människors situation och är snabb att stötta andra om de har behov för det. Du värdesätter känslosamhet och tar ofta beslut utifrån dina personliga värderingar. "

Är det någon som känner mig som är förvånad över analysen att jag är en "utåtriktad upplevande abstrak känslostyrd person"?
Nähäe, inte.
Vilka är ni?!

http://www.zapera.com/survey/demo/personality/

tankar från Edith som gav mig tankar i natt.

Vierge moderne.
Jag är ingen kvinna. Jag är ett neutrum.
Jag är ett barn, en page och ett djärvt beslut,
jag är en skrattande strimma av en sharlakanssol...
Jag är ett nät för alla glupska fiskar,
jag är en skål för alla kvinnors ära,
jag är ett steg mot slumpen och fördärvet,
jag är ett språng i friheten och självet...
Jag är blodets viskning i mannens öra,
jag är en själens frossa, köttets längtan och förvägran,
jag är en ingångsskylt till nya paradis.
Jag är en flamma, sökande och käck,
jag är ett vatten, djupt men dristigt upp till knäna,
jag är eld och vatten i ärligt sammanhang på fria villkor...

/Edith Södergran

Go Edith, den här texten känns lite som "Im a bitch - Im a lover"! ...ni vet?! Jag låg och läste massor och åter massor med lyrik i natt. Kunde inte sova. Ville hitta svar. Den diktrad som tilltalade mig mest var såklart den som jag skrivit i fetstil "jag är eld och vatten i ärligt sammanhang på fria villkor". Jag vet inte varför. Jag tror dock att den ger mig lite mer livsrum och andrum just nu. Man kan vara både och. Man kan vara det hur man vill. Allt är inte vett och sans och mening och verklighet och....
....jag tror inte jag löser det här på min blogg, just här och just nu. Jag ska tona ner, jag ska fundera, jag ska gråta många många tårar och jag ska komma tillbaka.


Mer Edith för den som har tid och lust:

Dagen svalnar...
Dagen svalnar mot kvällen...
Drick värmen ur min hand,
min hand har samma blod som våren.
Tag min hand, tag min vita arm,
tag mina smala axlars längtan...
Det vore underligt att känna,
en enda natt, en natt som denna
ditt tunga huvud mot mitt bröst.

Du kastade din kärleks röda ros
i mitt vita sköte -
jag håller fast i mina heta händer
din kärleks röda ros som vissnar snart...
O du härskare med kalla ögon,
jag tar emot den krona du räcker mig,
som böjer ned mitt huvud mot mitt hjärta...

Jag såg min herre för första gången i dag,
darrande kände jag genast igen honom.
Nu känner jag ren hans tunga hand på min lätta arm...
Vär är mitt klingande jungfruskratt,
min kvinnofrihet med högburet huvud?
Nu känner jag ren hans fasta grepp om min skälvande kropp,
nu hör jag verklighetens klang
mot mina sköra, sköra drömmar.

Du sökte en blomma
och fann en frukt.
Du sökte en källa
och fann ett hav.
Du sökte en kvinna
och fann en själ -
du är besviken.

This won't be another shitty year.

Jag kände för att blogga just nu. Kanske för att jag precis satt mig för att skriva inlämningsuppgift. That's just the way the cookie crumbles, typ. Det är en ganska så seg missy som sitter i soffan å kollar på vacker vän på tv. Jag funderar på att skriva årsbokslut. Jag är lite ledsen för att jag fått ändra min presentation här på bloggen, där jag har haft empowering ord från miss marit "This is the year it all will happen." Jag tror inte att det har hänt det där jag ville. Jag ville ha jobb och känna mig som en i gänget. Som en av alla ni duktiga underbara vänner som åstadkommer så himla mycket bra hela tiden. Jag vill bli som ni. Fast å andra sidan, det här är kanske året det hände fastän jag inte vet det. Jag kanske gör något bra just nu, fastän jag inte fått se vad det leder till. Ja, jag måste skriva ett årsbokslut för 2006 och förhoppningar för 2007. Eller, förhoppningar är ett ganska dåligt ord. Det känns som ett ord som betyder att något bara ska ramla på mig, nått bra jag inte behövt kämpa för. Det är ju inte reality. Verkligheten är att man måste komma vidare av sig självt, att ingen annan gör jobbet åt en. Det är nog det som jag hatar. Att det ligger på mig själv om jag inte lyckas. Ja ja. Vi får se. Jag ska försöka att inte tänka som miss hello saferide "it's gonna be another shitty year" på nyårsafton.

Annars då. Antar att man ska blogga om julen också. Jag vet inte. Jag är lugn och jag längtar efter att komma hem å mysa. På spinningen i går så spelade instruktören "im driving hoooome för xmas" å jag dagdrömde om att jag satt i bilen hem å att jag lyssnade på den låten och det började pirra i magen. Nu är det ju inte så många mil hem till söndermarken men jag borde hinna lyssna på den i af. 6-7 ggr. :-) Och appropå spinningen, bra jobbat dubbeltänk! Och förlåt för att jag tvingade med dig på nått som du inte gillar. Hoppas du gillade att träffa mig iaf och du kanske fick dig ett gott skratt av att mina byxor sprack! ha ha.

Nu ska jag börja. Nu ska jag få nått gjort. Mindcontrol. Jag kan plugga. Jag kan flyga. Jag kan bli vad jag vill i den här världen, bara jag lyckas lista ut vad fan det är som jag vill bli. Jag förväntar mig att ett ljus ska gå upp för mig i kyrkan på fredag. Begravningar ger mig alltid en mystisk känsla av stark kärlek och framtidstro mitt i alla tårar. Shit, jag vill inte tänka på det. Jag har nog inte tagit in det. Det är som att möta en stor skräck det där med att gå på begravningar och se familjens sorg. Den här gången är det inte någon som stått mig nära, men pappan som ingått i en familj som varit nära mig hela livet har försvunnit och jag har inte ens börjat försöka ta in hur det känns för de som stannar kvar här, i livet.

Nu ska jag börja. Nu ska jag få nått gjort. Mindcontrol. Jag kan plugga. Jag kan flyga. Jag kan bli vad jag vill i den här världen, bara jag lyckas lista ut vad fan det är som jag vill bli.

Jag behöver verkligen ett Johanssons häng.

mörker i december.

Jag har försökt att hämta mig den här veckan. Vilat. reflekterat. Strukturerat upp min mörka sida och försökt få in mer ljus i livet. jag räddar mig själv just nu.
Jag har också tagit 2 grav.test och funderat mycket på vad som skulle hända om jag var med barn. varit nervös tillsammans med kärleken. var inte gravid. åkte till uppsala å hävde i mig en massa rödvin och kände mig yngre än på länge. såg coola the knife-liknande band från staterna.

fick reda på att salaflicka i sundsvall tagit självmord, syster ringde å var ledsen. blir så arg på alla som säger att det är egoistiskt att ta livet av sig. det finns ingenting egoistiskt med det. vem kan förstå någon annan människas mörker. ingen. det är egoistiskt att säga att det är egoistiskt, för då tror man att man hade kunnat rädda nån å man är arg för att man inte fick sin ego-boost å kunde rädda världen. man kan bara känna sig själv och man kan bara rädda sig själv, å vissa gör det på det sättet. det är sorgligt men hon gjorde vad som kändes bäst för just henne. jag tycker att det bästa sättet att resonera kring självmord är som han i Farväl Falkenberg. R.I.P.

sen när jag i dag har hämtat mig lite efter helgens många timmar med gråt å veckans dåliga nyheter å massa annat krångel å jobbig saker, så går en vän till familjen bort. mamma och pappa var nyss här hos mig och vi satt och grät och mindes och jag sa till min mamma hur duktig hon är som tar hand om XX just nu. hon vågar ringa och hon vågar ställa upp för någon som har nattsvarta dagar. vad mer kan man göra. man kan inte hjälpa men man kan finnas där. det gör hon bra min mamma, jag är stolt. får se om det blir begravning nu innan jul. shit. den här månaden har verkligen varit så snarlika den här månaden för 5 år sen. grav.test, död och många många tårar.

ibland måste man gråta för att se livet lite klarare igen.

helga natt.

jag är ganska otroligt jävligt trött på mig själv i dag. fixar inte denna deadline. heller. sitter bara å stirrar.
dagens ljusglimt har varit stundande konsert med Anna Ternheim i kväll och så världens bästigaste låt....."oooohhh heeeelgaaa naaaaaaaatt". jag skämtar inte. det finns ingen annan låt som ger mig gåshud igen och igen...vågar inte räkna hur många ggr i rad jag lyssnat idag. det är inte texten som är särskilt speciell. det är känslan ända in i magen. varför spelar man den bara på julen? är det egentligen en jullåt? jag är tveksam.

för mig är det en väldigt speciell stund som gör att jag gråter. för 5 år sen satt jag å stortjöt i kyrkan på midnattsmässan, lutad mot min systers axel. morfar låg för döden. jag hade inte hunnit ta in det än, för jag hade varit så koncentrerad på andra händelser i mitt liv. men när jag satt där i kyrkan på julaftonsnatten så bara brast det, till just den här låten. det är nog ingen slump att det skedde just där och då, för jag får alltid ett enormt lugn i kroppen av att vara i kyrkan. vårlden känns lite närmre då, om det har med religion, andlighet eller nått annat att göra spelar ingen roll. jag kan andas där, jag kan tänka där. att gå till kyrkan den där kvällen var nog bland det viktigaste jag gjort i mitt liv, annars hade jag freakat ur ännu mer än vad jag gjorde den våren - oh helga natt!

stuvad spenat och tonfisk.

helgen har varit bra så här kommer en måndagsrapport:

. på fredagen hängde jag hos blameit i hennes snygga crib tillsammans med dubbeltänk. händer inte allt för ofta. snarare alltför sällan.

.på lördagskvällen fick jag ääääntligen ligga hemma själv. händer inte allt för ofta det heller. somnade alldels för tidigt, ville njuta länge. drömde mardrömmar hela natten lång.

.fick nog kl.07 å klev upp. åkte till sala på söndagsmorgonen, vidare till enköping för fika hos kusinen som fyllt år. i hennes hus. hon är lika gammal som jag. mormor var inte alltför elak, lillkusin gillar mig fortfarande, mamma å moster var sig lika. var på gospelkonsert i kyrkan. fick lite nya goda tankar om livet. halleluja moment.....kollade sen på kärleken som spelade bandy. jag älskar när han blir utvisad, grrrrrr...come on tiger! :-)

.ja jag vet egentligen inte vad jag ville med den här rapporten. jag e ganska tråkig idag, denna gråa dimmiga dag. ska äta lunch nu. stuvad spenat och tonfisk (det är viktigt med järn och protein he he). går nog under jorden denna vecka. mycket jobb och plugg.

ångestboll.

Ibland är det för många regntunga moln på ens privata lilla himmel å man känner verkligen att det är dags att dra till sahara å hänga på ett baduingäng å bara vandra. där ingen kan nå en. där ingen kan stressa en. där ingen kan komma åt ens lycka. ibland är det väldigt skönt när den som man delar tak med känner likadant. att man vill fly ihop. det är det som gör mig glad just nu. att vi är två ångestbollar under samma lilla tak.

var å kollade på lägenhet i går. båda föll pladask å tog ut segern i förskott. här skulle vi bo och jävlar vilka grillfester vi skulle ha i sommar på våran 22 kvadrats terass. men nej då, det var ett annat par före oss i kön, som lghtanten inte berättat för oss. å dem är ju bara dumma om dem inte tar den. den är perfekt. vi får bo kvar här å jag å kärleken har bestämt att vi ska kasta ägg på deras jävla terass i sommar. så det så. ägg ska dem ha, dem jävlarna som står i kön före oss till lyckan. grrrrrr.

och don't get me started när det gäller plugg. jag är helt slut. jag haaaaaaaatar det just nu. ser inget ljus i slutet på tunneln. det är uppgift efter uppgift och 17 uppgifter parallellt. det är okay med svåra uppgifter, det är ju därför man pluggar, för att bli smartare. men jag har alltid haft svårt för att få nått gjort när det är så många saker som ska vara gjorda i olika ämnen. det stressar min själ och mage och tar bort lusten. allt blir bara ett nödvändigt ont. ska det vara så? hur kan det bli så, när det egentligen är jävligt roligt allting? jag haaaaatar.

jag är också arg på min farmor. en ganska förbjuden känsla eftersom hon alltid var kvinnan med stort K i mitt liv. min farmis. hon gör det igen och igen och jag vill liksom inte prata med henne längre. hon mår dåligt över sin egen vikt. jag mår alltid dåligt över min egen vikt. jag tänker på det alla timmar på dygnet som jag är vaken och det tär, men jag är van och jag får leva med min egen dumhet. men när någon man älskar, och som ska älska en för vem man är, kritiserar....då blir livet ganska tungt. och jag kan inte säga i från. för jag tycker att hon har rätt. och jag behövde inte det där just nu, när allt annat är så jävla tungt. då behövde jag bara höra att jag är duktig och älskad villkorslöst.

jag vill faktiskt bara sova. alternativt vistas i närheten av min lilla älskade kusin. hon gillar mig, näe hon älskar mig, bara för att jag är jag. för att jag är kusin-Lina som lär henne dumma saker och hon lyser upp när jag kommer in i rummet. jag älskar att se hennes små vantar på vårat element och höra henne komma springande och det ljusa håret flyger som en aura runt henne och hon bara strålar. hon är så oförstörd och det är fint. det är så många trasiga människor runt omkring mig just nu, och det ger en massa massa hopp att se någon så carefree.

jaja. det var min lägesrapport för idag. nu ska jag ta i tu med fågeln som sitter fast under mitt fönster och skriker hjärtskärande. fattar inte vad dem har där att göra. fågelpolaren sitter på min fönsterkarm och tittar på mig nu "ska du inte göra något???" jag känner faktiskt för att dra ner persiennen och sätta på hög musik. till och med fåglarna är trasiga...kan dem inte bara kvittra?

brudar, bio och brev.

brudar. i helgen har jag hängt med flera sköna brudar i en stad som jag eg aldrig har gillat, göteborg. som tur är har jag ändrat mig. har ätit god mat och druckit lagom med mängder vin. panikshoppat ("Åhléns stänger om 3 minuter") eftersom stadshänget innebar presentletning, fika och lunch mer än att leta efter kläder till oss själva. pratat relationer och tack och lov inte pratat om framtiden. såååå skönt. jag behövde det. det var bara nuet eller dået. kollat in så att nyblivna singelbruden funnit sin plats i nya staden, och man kan väl bara konstatera att hon har intagit den med storm. bravo! pluggtjejen verkar trivas som fisken i vattnet och en stor eloge till henne som orkar bo i korridor. födelsedagstjejen har sina issues men jag tror att hon mådde ganska bra på sin alldeles egen dag, men pannkakor på sängen och middag med vänner på en grek. helgen slutade på överfullt SJ tåg där konduktören plötsligt utbrast "ja kära resenärer, som ni märker är det jävligt trångt på det här tåget, om ni vill vara så vänliga att tränga i hop er lite till, eftersom det står folk på perrongen som inte ens kommer in på tåget." pust. ibland är det sjukligt skönt att komma hem. ettan kändes ganska stor i går kväll även när vi låg pussel i soffan och kollade film.

bio. i kväll e det movietime. haft biocheckar sen i våras som jag inte lyckats använda. ska hålla kärleken i handen och drömma mig bort i en annan värld ett tag. varför är inte bio gratis???

brev. jag stod precis i hallen när posten singlade ner från brevinkastet. ett brev från min stjärnsyster ramlade på mina fötter. sånt som kan få en så underbart lycklig en vanlig måndag. nästa mission är huvudstaden så jag får krama om henne live. jag längtar verkligen efter det.

ny vecka, mina kära vänner. vad ska vi göra med den?!

yrsel.

jag borde kanske inte gnälla över att jag har yrsel i dag. en dag av många dagar i mitt liv. finns dem i min närhet som har fler yrseldagar än vanliga dagar nästan. men jag är inte van och jag ursäktar mig med det. jag vill gå ut och gå men vågar inte ut riktigt än. solen skiner, vinden blåser och jag skulle verkligen behöva solsken för sinnet och blåst rakt genom huvudet. ut med förra veckan och måndag och tisdag. bort med stressen. såg ett program på UR (japp bara sånt som går på förmiddagarna när man verkligen inte har ngt val...suck) om en tjej som blivit utbränd vid 23 års ålder. hon hade flyttat ut i bergslagens skog till ett mäktigt å vackert rött hus mitt ute i ingenstans. där det var tyst och skönt. hon sa att första varningsteckenen för henne hade varit 1) trött i muskler utan anledning 2) hade yrsel 3) hade hjärtklappning.
check check check.
jag ska verkligen vara snäll mot mig själv idag. låta kropp och sinne hinna i fatt. försöka låta bli att få dåligt samvete. det här är ju prevention om nått, å det är verkligen dags att leva som man lär. KI borde vara stolt över mig idag. så det så.

magkänsla.

jaha. jag har haft en sån där levande dag idag (och gårdagen var inte dålig den heller...)... vet ni vad jag menar? En sån där dag när man har så många känslor i kroppen samtidigt att man bara vill skrika rakt ut, sova eller prata oavbrutet i timmar med någon som kan förstå. Har varit på utbildning med Brottsofferjouren...krishantering handlade det om. 5 timmar en lördag. Låter ganska jobbigt men shit, killen (ja, egentligen en man i 60års åldern med grått skägg) kunde snacka. Kändes som att jag var där i en kvart å jag ville att han skulle fortsätta prata forever. Jag grät, jag skrattade, jag funderade, jag var livrädd, jag var hoppfull...jag levde. Å sen kom jag därifrån helt fylld av en massa känslor och tankar...som har blivit kuvade efter 4 timmars pluggande. En jobbig lördag jag inte vill vara utan. Den här metodkursen is killing me softly kan jag lova. Att man ska behöva slita såhär mycket för 1 poäng. EN poäng. Har läst 11 vetenskapliga artiklar (mååååånga sidor styck) å svarat på 15 frågor (10 sidor text just no, going for more) å sliter just nu mitt hår för ett 3-sidigt PM. är det vettigt?!?!?

När jag satt på föreläsningen väcktes en massa drömmar och planer och jag visste vad jag ville göra med mitt liv. It was pretty shitty good stuff....nu kan jag inte minnas dem. Men känslan ligger kvar i magen. jag hoppas den kommer upp i hjärnan igen.

Nu känner jag att jag kan svamla i timmar om saker jag lärt mig idag. jag tar dem när stormen har lagt sig. nu ska jag fortsätta dricka vin, plugga....å njuta av att "plötsligt händer det"...att man blir bekräftad and my god, det känns underbart.

godnatt till er därute, alla som festar på i den kyliga natten å värmer er med alkohol och varandra. Snart är jag där med er. Ge mig ett år. ;-)

det mörker du ser gör att stjärnorna märks lite mer.

nu är det höst. jag märker det på träden, på regnet, på den underbara krispiga luften, på löven under mina fötter å på alla människor runt omkring mig. jag märker det på morgonen när det är sjukt jobbigt att lämna det varma täcket i sängen å på kärleken som snoozar oftare än vanligt.
and i lööööööööööööv it.

i går när jag begav mig till bussen för att åka på föreläsning regnade det brutalt mycket. genomblöt och kall. blötaste skorna ever. frös. längtade efter varm filt å tv-häng. var underbart att komma hem igen.

det är det som är bäst med hösten. att kura in sig. att längta hem. att hänga i bortrest väns lgh med underbar vän å bara snacka bort oss. längta bort oss. skratta åt misären. promenera hem och sen ändå må rätt så bra.

det är så vackert.
sinnena är skärpta efter en lång sommar då framtiden oftast är ganska diffus under de varma sommarkvällarna. sommaren är nuet. hösten är framtiden. det blir en perfekt balans.

å så får man längta efter vintern å att åka bräda. efter att gå hem från stan å höra knarret under skorna å släpa på julklappar i trevliga påsar.

man får tid att tänka, sova.....mysa, hinna i fatt sig själv å längta i från sig själv. det är sånt vi människor behöver. så le i höstregnet mina vänner. å se till att ni har te i helgen när stormen kommer. det ska bli helt fantastiskt.

glöggmys på onsdag e spikat.

det är ett märkligt liv.

märkligt 1: att jag har gått från att vara vegetarian till att äta massa kött. Å från att vara skiträdd för att äta fett till att äta massa fett. stavas GI mina vänner. G-I.

märkligt 2: jag har ont i magen pga märkligt 1.

märkligt 3: jag har spenderat många timmar den senaste veckan på jobbet. har vakat vid en underbar mans sida. han får dropp, blod, blodplättar, morfin...å jag kan inte låta bli att undra varför? jag har gråtit, jag har haft ångest, jag har samtidigt suttit å pluggat medan jag vakat vid den döende mannen. hela situationen har varit bisarr. jag vet inte hur det har gått för honom nu. jag orkade inte ta fler sånna pass. de får mig att må märkligt.

märkligt 4: att jag bor i Västerås.

märkligt 5: reunion på lördag med förfest som börjar kl.16. Å jag ska jobba natt å vaknar antagligen ganska sent, ska på lghvisning i stan, å sen ska jag dricka rödvin...eeehh till frukost? å träffa kompisar från förr.

märkligt 6: att min kära vän har tagit steget å blivit singel efter 4,5 år å flyttat till göteborg. det är sabla märkligt.

märkligt 7: att jag bloggar när jag borde studera.

ja ha, å vad gör du nu för tiden då?

Alltså det är skräckblandad förtjusning jag känner inför nästa helg. Det är dags, nu har det gått 10 år sen vi gick ut nian och det är dags att samlas igen och skylta med vad (och vem) man tillslut blev. 10 års reunion helt enkelt. De flesta av mina gamla klasskompisar som jag pratat med verkar också vara smått rädda inför denna helgen...det blir tid för självutvärdering - har jag blivit någon bra? något bra? har jag blivit fulare? snyggare? smalare? fetare? Har jag blivit precis så pretto som alla trodde att jag skulle bli eller blir folk förvånade över att jag flyttat till Knutby?

Ärligt talat. Jag tror inte att någon har förändrats i mina ögon. Jag tror att alla har förändrats i sina egna ögon.

Min självutvärdering har varit ganska hård å skoningslös, å dem som känner mig är väl inte förvånade över det. Ja, jag har blivit fetare. Ja, jag är nog ganska pretto fortfarande. Nej, jag har inte lyckats bli så lyckad som jag drömde om när vi skrev i det där häftet på avslutningen "vad gör du om 10 år". Men jag vill fortfarande.

Hittade en vacker mening när jag läste Gardell i går kväll "Jag har alltid hållit mina drömmar i handen"
Det var huvudsaken för mig i 9an, det är huvudsaken för mig nu. Jag tänker inte släppa dem. Jag har äntligen kommit på vilka drömmar jag har, helt konkret har jag skrivit ner dem i min dagbok. Jag är nöjd med dem. Det är vackra och sunda drömmar och den som lever får se.

Så, reunion. Jag har en vecka på mig att samla kraft. Att fila på svaret till frågan - ja ha, å vad gör du nu för tiden då? (en god vän till mig har funderat mkt på vad hon ska svara på frågan för att inte bli placerad i ett fack....å har bestämt sig för att ljuga. Hon ska helt enkelt säga att hon körat bakom Carola. Fråga mig inte varför men det är sjukt kul)

Jag har dessutom en minireunion att se fram emot på tisdag, då jag ska träffa mina två bästa och käraste gymnasiepolare. Övning ger färdighet.

can one know without knowing that one knows?

när denna vackra måndag är över, har jag tagit mina första fem poäng av min magister. steg för steg ska det nog gå. just nu sitter jag dock och funderar över denna rubrik. japp, kursen som började idag är så klart vetenskapsteori. detta ämne som jag fått för mig att jag hatar men som ändå får mig att sitta och tänka, får mig att bli arg, får mig att bli frustrerad... jag antar att någonting i min hjärna provoceras/tilltalas av denna vetenskapernas vetenskap. jag orkar nog inte ge det mer än en timme till idag. sen blir det träning, där slipper jag tänka alls.
(det där var ett ganska falskt påstående, eftersom förra veckans bodystep verkligen var svår att fatta...)

Fotbollen var grym i lördags. Regnade hela dagen så jag och kärleken cruisade mest runt i traktorn...hälsade på johnny å sprang ett litet tag runt i city. sen hängde vi på hotellt...god bless vänner som jobbar på hotell å som kan göra så att man får skitfint rum för 250:- I like! Vi gjorde oss vackra och åkte i väg på en gratis middag med gratis alkohol. Sen tog vi en gratis taxi till råsunda där vi satt på tredje raden, vid mittlinjen nästa, gratis. vi satt en rad framför ingvar carlsson m. barnbarn. framför! det är svåra tider för sossarna.
vi fick också jubla över våra svenska lirare som skötte sig grymt utan zlatan. numera finns det en ny sång: "I said Shabaan, Shabaan. I LOVED you, Ich liebe dichED, zlatan ibrahimovich."

(ja, jag fick i mig för många avslagna folköl under matchen....)

sen drog vi till söder å drack billig öl med J. sen tog vi gratis taxi till hotellet. sen var helgen slut.

nu börjar en ny vecka och jag arbetar medvetet med att inte drabbas av ännu en sjuk ångest-attack. mest för min egen skull, mycket för kärlekens skull. han kan ju inte orka plocka i hop bitarna av mig hur många gånger som helst.

i natt ska jag INTE fundera på om man kan veta något utan att man vet att man vet det.

jag är faktiskt ganska grym.

Jag kände mig verkligen inte redo för en ny vecka i söndags. Helt slut efter förberedelser till festen, dippar, snacks, bära stolar, kirra bål och städa. När jag var klar ville jag bara gå och lägga mig. Men nej, då var det dags att fylla cribben med 35 stycken underbara (and thank god - smala!) vänner och placera ut dem på varsin kvadratmeter. Det var lite trångt. det var lite svettigt. men det var värt all möda i världen för att få se leende, uppklädda vänner och känna deras kärlek. Det regnade ute. Värmen blir mer värd i storm.

Jag avsäger mig dock från att arrangera nästa fest. Nästa gång vill jag vara gäst!

Jag var alltså inte redo för en ny vecka. Jag var ganska tärd och ville bara sova. Hade förträngt inlämningsuppgift på 6 sidor...om scientific papers...på engelska....som skulle godkännas av cool KI professor. PANIK! Å så skulle jag hinna jobba natt i Sala, gå på föreläsning i Uppsala samt gå på utbildning i västerås. Sånt man kan få ont i magen av. PANIK!

Inlämningsuppgiften blev klar och godkänd. Jag har verkligen skickat in en uppgift till någon jag beundrat i 3-4 år och blivit godkänd. Klapp på axeln.

Jag åkte på föreläsning i Uppsala. Klapp på axeln.

Jag kom i tid till jobbet och jag var vaken hela natten. Klapp på axeln.

Jag sov i 4 timmar (efter att ha varit vaken i 28 timmar) vakande, och fixade saker jag behövde i Sala. Klapp på axeln. Där möttes jag av ett riktigt rejält regn, blev dyblöt, vred på värmen i bilen på väg till Västerås. Och blev sjukligt trött. Jag åkte hem, inte på utbildning. Jag har en gräns för vad jag orkar med, men ärligt talat så orkade jag mer än vad jag tror om mig själv. Så jag får en klapp på axeln för det med.

Nu sitter jag här och ska göra mitt slutprov på första kursen. Det är svårt. har också fått i uppgift av min handledare i uppsatsen om "Elder abuse"...ska leta på TJUGO vetenskapliga artiklar och sammanfatta, har nån vecka på mig. Hon är hård och hon är den coolaste som finns.

Ödet var på mig i igår också, ganska häftigt faktiskt.
när jag jobbade där på natten så var det "reklam" för EM-kvalet på lördag typ 79 ggr och ja, jag blev hjärntvättad. Loggade in på blocket.se för att se om det fanns biljetter så jag kunde överraska Kärleken. Det fanns det! Mejlade en kille. Hade fått svar dagen efter att biljetterna fanns kvar, skulle precis mejla över mitt telefonnummer till honom, då crashar internet. Helvete! I samma sekund får jag ett sms från kär vän där hon frågar om jag och kärleken vill följa med henne och kärleken på fotboll på lördag. Hennes kärlek hade 2 gratisbiljetter över och dessutom undrade de om vi ville bo på hotell som de skulle fixa. Hallå?!
JAAAAAAAAAAAAAAAAAAA TACK!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Jag har faktiskt riktigt grymma vänner. Jag är också en riktigt grym flickvän.
Klapp på axeln.