Herregud, att läsa gamla dagböcker är en riktig resa. Några år är bra år, 2002 finns det knappt en enda hoppfylld anteckning....jag måste skriva dagbok oftare, känner att jag lär mig väldigt mycket om mig själv nu när jag går igenom livet so far. Man tror att man kommer ihåg det viktigaste utan att skriva ner det, men sanning att säga så glömmer man. Man glömmer känslan och intensiteten i känslorna där & då. Jag pallar fortfarande inte att läsa dagböckerna från tonåren, allt är så förvirrat och livet har inte riktigt tagit nån klar riktning ännu. Haha nu garvar jag åt vad jag just skrivit. Har det tagit riktning nu då?! :)
Men ändå, det är så naivt och pinsamt att jag inte vet om jag någonsin kommer kunna uppskatta dessa skrivna rader. Kanske när jag själv har barn som är tonåringar, då kanske de kan vara lite guidance.
Vad som däremot är hjärtlig läsning är vad missy 7 år skrivit;
Ja tänker på dåm andra.
Ja tänker på dom såm är ensama.
Ja tänker så myket.
/missy 27 år.
torsdag, maj 31, 2007
torsdag, maj 24, 2007
svart hål vs. oskrivet blad
Så känns den, framtiden, beroende på dag & humör.
I dag när jag funderat & försökt styra upp det hela så känns den som ett härligt oskrivet blad som jag ser fram emot att ta mig an. I går hade jag ont i magen & ville bara gömma mig under täcket...för missy klarar bara ovisshet till en viss grad. I natt drömde jag mardrömmar om att min axel hoppade ur led då jag försökte klättra ut ur ett kyrktorn...som jag sedan föll från och på vägen ner så hoppade min käke ur led. Vaknade med ett ryck och låg länge, länge å kände på mina stackars kroppsdelar för att reka så de var intakta. Analysen av det hela är att det känns som om jag faller & det gör ont på vägen & att jag är sjukligt nervös för att jobba idag (första jobbdagen sen axeln luxurerade).
Gaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaah jag får psykbryt snart. Decisions, descisions. Inte min starka sida.
I går var jag på intervju för ett sommarvik som tidningsbud. Det var jag, en massa killar i tonåren & invandrare över 40 år....samt en å annan student. Kändes som om vi var ett rum fyllt av desperata människor med stort behov av cash, vi var där för att sälja våra kroppar billigt för ett fysiskt tungt & farligt nattjobb med shitty lön. Hamnade i en gruppintervju med två kids (ja, jag tänker kalla dem det för jag kände mig verkligen som en tant tillsammans med dem). I morse ringde rekryteraren å erbjöd mig - inte ett sommarvik på 6 v - utan en tillsvidare tjänst. HAHAHAHA!
Jag börjar nästa vecka. Jag vet inte vad jag har gett mig in på. Men det var bättre än sommarvikariatet då jag "bara" jobbar 5 nätter i veckan å är ledig på helgerna kontra 6 nätter i veckan utan någon garanterat ledig helgkväll.
Det är få timmar, det är ganska crappy lön....men det är en trygghet & det är en inkomst som jag klarar mig på över sommaren tillsammans med ett litet tillskott från the beloved CSN.
Så nu mina vänner, nu ska jag gå till mitt 1a jobb å se hur jag klarar det...känner dock redan att det kommer att göra ont. Sen så ska jag gå hem & sätta mig ner och planera min sommar. Ska producera ett ohyggligt sommarschema för jobb, uppsats å 15 p sommarkurser.
Har jag tur så hinner jag se er något i sommar! (så går det när man vill kirra struktur i sitt liv)
I dag när jag funderat & försökt styra upp det hela så känns den som ett härligt oskrivet blad som jag ser fram emot att ta mig an. I går hade jag ont i magen & ville bara gömma mig under täcket...för missy klarar bara ovisshet till en viss grad. I natt drömde jag mardrömmar om att min axel hoppade ur led då jag försökte klättra ut ur ett kyrktorn...som jag sedan föll från och på vägen ner så hoppade min käke ur led. Vaknade med ett ryck och låg länge, länge å kände på mina stackars kroppsdelar för att reka så de var intakta. Analysen av det hela är att det känns som om jag faller & det gör ont på vägen & att jag är sjukligt nervös för att jobba idag (första jobbdagen sen axeln luxurerade).
Gaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaah jag får psykbryt snart. Decisions, descisions. Inte min starka sida.
I går var jag på intervju för ett sommarvik som tidningsbud. Det var jag, en massa killar i tonåren & invandrare över 40 år....samt en å annan student. Kändes som om vi var ett rum fyllt av desperata människor med stort behov av cash, vi var där för att sälja våra kroppar billigt för ett fysiskt tungt & farligt nattjobb med shitty lön. Hamnade i en gruppintervju med två kids (ja, jag tänker kalla dem det för jag kände mig verkligen som en tant tillsammans med dem). I morse ringde rekryteraren å erbjöd mig - inte ett sommarvik på 6 v - utan en tillsvidare tjänst. HAHAHAHA!
Jag börjar nästa vecka. Jag vet inte vad jag har gett mig in på. Men det var bättre än sommarvikariatet då jag "bara" jobbar 5 nätter i veckan å är ledig på helgerna kontra 6 nätter i veckan utan någon garanterat ledig helgkväll.
Det är få timmar, det är ganska crappy lön....men det är en trygghet & det är en inkomst som jag klarar mig på över sommaren tillsammans med ett litet tillskott från the beloved CSN.
Så nu mina vänner, nu ska jag gå till mitt 1a jobb å se hur jag klarar det...känner dock redan att det kommer att göra ont. Sen så ska jag gå hem & sätta mig ner och planera min sommar. Ska producera ett ohyggligt sommarschema för jobb, uppsats å 15 p sommarkurser.
Har jag tur så hinner jag se er något i sommar! (så går det när man vill kirra struktur i sitt liv)
torsdag, maj 17, 2007
jag vet vad jag behöver.
yes, gudinnor i alla städer, vi behöver förena oss!
Vi behöver snarast möjligt ha en kväll där vi skriker högt, innerligt och hjärtligt till elden. Jag är övertygad. Jag känner det i mitt bröst. I mitt hjärta. Det senaste året har varit så märkligt. Våren måste nog gå till historien som den märkligaste. Krossade hjärtan, lagade hjärtan, hela hjärtan, hjärtan som slår i panik, bubblor, långa gråa dagar som varit så jobbiga, soliga dagar som varit alldeles för korta....folk flyttar hit å dit, jobb kommer och går...plenty. Och vad man behöver då, kära gudinnor, det är att låtsas att vi är 20 fortfarande å ganska så sorglösa (även om man inte tyckte det då, men med lite perspektiv så....) och vi behöver bli tonårsfulla tillsammans, och vi behöver sjunga!!!!!! För topparna högre å dalarna är djupare numera. :)
Så, för er som är lite ringrostiga (tvivlar jag dock på) här är texten tills vi ses å får oss själva att må mycket bättre igen;
Hallå igen, hur är stan en sån här kväll i augusti när sommarn regnat bort?
Det var länge sen, jag borde ringt men å ringa nu känns lite fånigt och kort
Jag är i Oslo med ditt ex men det är inget mellan oss
Vi bara lallar runt på Karl Johann och jag behövde komma loss
Och det ser lite ut som den där natten när ladan brann, Om du minns
Men det va längesen, ja det var evigheter sen nånting brann iallafall nära mig
Har du hittat hem? Jag har hört att du har skaffat en lägenhet nu och stadgat dig
Och det är tjatigt att vara på rymmen jämt
Det är så mycket som man borde klarat av vid det här laget och bestämt
Och det har inte samma charm att ragla hem klockan fem
Det är inte lika inspirerat nu som 1995, Om du minns
Sånt är livet nu, förlåt om jag är bitter och cynisk men du vet hur det kan va
Jag vill ha det som du fast jag vet fast jag vet att du tänker likadant ibland
och vill ha det som jag
Ja det var inte bättre förr men det ska bli bättre framöver
Men nånstans har man iallafall kommit och man vet vad man behöver
Och jag försöker att hålla mig vid ytan allt jag kan fast topparna är högre nu
och dalarna är djupare sen elden försvann, Som du vet
Vi kan väl ses igen, jag gillar Stångån på hösten när vardags lunken lagt sig över torgen
Vi kan väl andas igen, och ägna timmar åt att bejaka glädjen eller begrunda sorgen
Ja man får välja själv och ta saker som dom är, är det jobbigt att tiden går och man blir
äldre eller kul att va med
Och få ro då och då bland alla tentor och poäng, det är så lätt att gå på
Det är så svårt att stanna upp och gå tillbaka igen, Som du vet
Vi behöver snarast möjligt ha en kväll där vi skriker högt, innerligt och hjärtligt till elden. Jag är övertygad. Jag känner det i mitt bröst. I mitt hjärta. Det senaste året har varit så märkligt. Våren måste nog gå till historien som den märkligaste. Krossade hjärtan, lagade hjärtan, hela hjärtan, hjärtan som slår i panik, bubblor, långa gråa dagar som varit så jobbiga, soliga dagar som varit alldeles för korta....folk flyttar hit å dit, jobb kommer och går...plenty. Och vad man behöver då, kära gudinnor, det är att låtsas att vi är 20 fortfarande å ganska så sorglösa (även om man inte tyckte det då, men med lite perspektiv så....) och vi behöver bli tonårsfulla tillsammans, och vi behöver sjunga!!!!!! För topparna högre å dalarna är djupare numera. :)
Så, för er som är lite ringrostiga (tvivlar jag dock på) här är texten tills vi ses å får oss själva att må mycket bättre igen;
Hallå igen, hur är stan en sån här kväll i augusti när sommarn regnat bort?
Det var länge sen, jag borde ringt men å ringa nu känns lite fånigt och kort
Jag är i Oslo med ditt ex men det är inget mellan oss
Vi bara lallar runt på Karl Johann och jag behövde komma loss
Och det ser lite ut som den där natten när ladan brann, Om du minns
Men det va längesen, ja det var evigheter sen nånting brann iallafall nära mig
Har du hittat hem? Jag har hört att du har skaffat en lägenhet nu och stadgat dig
Och det är tjatigt att vara på rymmen jämt
Det är så mycket som man borde klarat av vid det här laget och bestämt
Och det har inte samma charm att ragla hem klockan fem
Det är inte lika inspirerat nu som 1995, Om du minns
Den vinner som är trägen, den förlorar som ger upp
Drömmarna och vindarna hjälps åt
och så fort man tittar neråt så vänder dom hitåt
Och sjunger "Vart tog den där elden vägen?"
Vart tog elden vägen?
Drömmarna och vindarna hjälps åt
och så fort man tittar neråt så vänder dom hitåt
Och sjunger "Vart tog den där elden vägen?"
Vart tog elden vägen?
Sånt är livet nu, förlåt om jag är bitter och cynisk men du vet hur det kan va
Jag vill ha det som du fast jag vet fast jag vet att du tänker likadant ibland
och vill ha det som jag
Ja det var inte bättre förr men det ska bli bättre framöver
Men nånstans har man iallafall kommit och man vet vad man behöver
Och jag försöker att hålla mig vid ytan allt jag kan fast topparna är högre nu
och dalarna är djupare sen elden försvann, Som du vet
Vi kan väl ses igen, jag gillar Stångån på hösten när vardags lunken lagt sig över torgen
Vi kan väl andas igen, och ägna timmar åt att bejaka glädjen eller begrunda sorgen
Ja man får välja själv och ta saker som dom är, är det jobbigt att tiden går och man blir
äldre eller kul att va med
Och få ro då och då bland alla tentor och poäng, det är så lätt att gå på
Det är så svårt att stanna upp och gå tillbaka igen, Som du vet
Den vinner som är trägen, den förlorar som ger upp
Drömmarna och vindarna hjälps åt
och så fort man tittar neråt så vänder dom hitåt
Och sjunger "Vart tog den där elden vägen?"
Du har hittat nån att bli gammal med, jag har hittat nåt att göra tills dess
Vi måste akta oss för alla "bättre förr" och för leda och tristess
Lycka till, nu är det skymning här i Oslo vi ska ut och göra byn
Ring om du vill, och hälsa dom jag känner och håll blickar kvar i skyn
Det är så många, så många som vill ta en ned på jorden
och vintern kan bli lång ändå här i den fjällhöga norden
Drömmarna och vindarna hjälps åt
och så fort man tittar neråt så vänder dom hitåt
Och sjunger "Vart tog den där elden vägen?"
Du har hittat nån att bli gammal med, jag har hittat nåt att göra tills dess
Vi måste akta oss för alla "bättre förr" och för leda och tristess
Lycka till, nu är det skymning här i Oslo vi ska ut och göra byn
Ring om du vill, och hälsa dom jag känner och håll blickar kvar i skyn
Det är så många, så många som vill ta en ned på jorden
och vintern kan bli lång ändå här i den fjällhöga norden
[Lars Winnerbäck]
måndag, maj 14, 2007
Tre saker om mig som du kanske inte visste......(seriöst, jag tror att alla som känner mig vet exakt det här om mig, men jag blev utmanad av J, so I had to ;) )
Tre jobb jag haft i mitt liv: vårdbiträde, personlig intervjuare, korvkiosk.
Tre platser där jag bott: USA, London, Irland
Tre platser där jag semestrat: Brasilien, Thailand/Malaysia & Amerikat
Tre utav mina favoriträtter: grillad mat, lasagne, farmors köttbullar (eg. all mat lagad med kärlek)
Tre platser där jag helst skulle vilja vara just nu: way out south, i Tunisien m. gudinnorna, på resande fot i allmänhet
lördag, maj 12, 2007
the sun shines and so do I.
Det är skönt att åka hem-hem ibland. Hem-hem till Söndermarken. I går sken solen när jag & mormor tog en fika på J. Det var en riktig mormor-missy stund & den gav mig lite hopp om att jag kan närma mig den äldre generationen, att vi på något plan kan nå varandra. Trots våra olika värderingar så är vi trots allt sammalika. Vi blir glada, hoppfyllda, arga, ledsna...men det är bara så att vi blir det av olika anledningar. Egentligen ingen insikt att tala om, men ändå skön att bli påmind om.
När jag gick runt i Söndermarkens centrum så insåg jag att jag bara älskar min hemstad. Det var fullt av människor på torget och stan var fylld av människor med rullatorer å grånat hår tillsammans med människor i alla andra åldrar. När man vandrar runt i huvudstaden är det lätt att tro att befolkningen endast består av människor i åldern 15-45 som alla är på väg till någon viktigare plats än där de är just där och då. Jag älskar huvudstaden också, men på ett helt annat sätt. Jag gillar hetsen & stressen & att människor är på väg någonstanns. Det gör jag verkligen. Men det är också himla underbart att vandra på gatorna där man växte upp, där man formades till den man är nu. Det är minnen från varje gathörn som ploppar upp. I går tänkte jag på en ytterst trevlig upphångling för en massa år sen vid en glasskiosk. Jag har för få sånna minnen av min nya hemort, men jag är säker på att jag kommer kunna samla på mig sånna där också. Jag ser verkligen fram emot det.
I dag har jag inte varit å kollat in Söndermarken, jag har hållit mig inom en 10 m radie runt mor & fars crib. Jag har sökt en massa märkliga jobb och jag har suttit i solen och läst en fascinerande bok jag fått i present. Mot kvällen nalkas det schlager med god vän & en sen en visit till hörnan.
Jag tänker på blameit & dubbeltänk som är i främmande land och hur mkt jag ville hänga på dem för jag kände att jag verkligen behövde komma bort. Men, men, ibland kan det räcka med att komma hem-hem för att komma bort.
När jag gick runt i Söndermarkens centrum så insåg jag att jag bara älskar min hemstad. Det var fullt av människor på torget och stan var fylld av människor med rullatorer å grånat hår tillsammans med människor i alla andra åldrar. När man vandrar runt i huvudstaden är det lätt att tro att befolkningen endast består av människor i åldern 15-45 som alla är på väg till någon viktigare plats än där de är just där och då. Jag älskar huvudstaden också, men på ett helt annat sätt. Jag gillar hetsen & stressen & att människor är på väg någonstanns. Det gör jag verkligen. Men det är också himla underbart att vandra på gatorna där man växte upp, där man formades till den man är nu. Det är minnen från varje gathörn som ploppar upp. I går tänkte jag på en ytterst trevlig upphångling för en massa år sen vid en glasskiosk. Jag har för få sånna minnen av min nya hemort, men jag är säker på att jag kommer kunna samla på mig sånna där också. Jag ser verkligen fram emot det.
I dag har jag inte varit å kollat in Söndermarken, jag har hållit mig inom en 10 m radie runt mor & fars crib. Jag har sökt en massa märkliga jobb och jag har suttit i solen och läst en fascinerande bok jag fått i present. Mot kvällen nalkas det schlager med god vän & en sen en visit till hörnan.
Jag tänker på blameit & dubbeltänk som är i främmande land och hur mkt jag ville hänga på dem för jag kände att jag verkligen behövde komma bort. Men, men, ibland kan det räcka med att komma hem-hem för att komma bort.
måndag, april 30, 2007
let's leave.
I dag är det en Let’s leave – dag. Lyssnar på den om & om & om igen. Varför? Den innehåller så många ord som går rätt in i mitt hjärta. Out of reach. Darling. Rhyme. Need. Leave. Couldn’t care less. Noice in my ear. Sweetheart tell me you need it too, sincere. Teeeeeell meeeeee let’s leaveee. I couldn’t make anything bigger than you. Eyes. True. My weakness, dependence, I’m yours and its plain, get up and show me it’s not in vain. Sånt. Såna ord som tilltalar mig och mitt inre jobbiga dagar. Jag ser missy 21 år framför mig som under nästan hela våren vandrar Flemminggatan ner 06.30 med tårar som rinner över rosorna på kinderna. Det här var min themesong när allt var nattsvart inuti och runtomkring. Tänkte att en dag, då kommer det någon och sjunger den här sången för mig, som tar med mig iväg på äventyr och får mig att skratta igen. Jag tänkte aldrig på att jag skulle laga mig själv. Jag ville att någon annan skulle göra det åt mig. Jag tror att det är alla romantiska sagor med lyckliga slut som får oss att längta efter mannen med stort M som räddar oss, från vad det än är vi behöver räddas ifrån. Hur kan jag ha blivit så lurad ifrån grunden, vad hände med independent women?! Man måste laga sig själv. Jag vet inte i vilken mån jag lyckades med det. Jag kanske gjorde det på fel sätt? Kanske spelar det ingen roll. Låten var viktig för mig, den fick att tro att allt skulle lösa sig in the end. Tack gode gud för att man inte alltid fattar hur lång tid sånt kan ta. För om jag vetat, då hade jag aldrig orkat. Med de 6 år som snart gått i bakhuvudet, så förstår jag att jag skulle behövt mer hjälp. Kanske jag skulle ha kunnat bli gamla vanliga missy igen. Hon finns inte mer. Missy som är kvar har beslutsångest och låg stresströskel. Så var det aldrig förut. Missy som fanns förut var väldigt carefree. Hon finns inte längre. Missy som finns kvar har kvar en ständig, liten känsla av nattsvarthet. Som kommer fram alldeles för ofta. I don’t like.
Apropå att vilja lämna. Jag tror att det är här som det skär sig mellan mig och farmis. Hon har lärt sig att man stannar. Jag har alltid haft en tendens att bara lämna. Jag tror på en sund kombination av de båda. Jag kommer att hitta den. Men inte idag. I dag lyssnar jag på Let’s leave och längtar efter räddningen. Jag är ingen soldat.
Apropå att vilja lämna. Jag tror att det är här som det skär sig mellan mig och farmis. Hon har lärt sig att man stannar. Jag har alltid haft en tendens att bara lämna. Jag tror på en sund kombination av de båda. Jag kommer att hitta den. Men inte idag. I dag lyssnar jag på Let’s leave och längtar efter räddningen. Jag är ingen soldat.
söndag, april 29, 2007
det är för många saker som känns fel just nu. för många kroppsdelar som värker. för många känslor som gör ont. för mycket tårar. det är för mycket stress och det är för mycket avstånd. det är för mycket på en gång. jag önskar någon kunde krama om mig i en minut och skicka över en massa positiv energi som jag behöver så väldigt mycket nu. det är ingen idé att prata om det, det blir bara fel. jag vill inte vara gnällig. jag vill bara må bra. jag hoppas att känslan försvinner när uppsatsen är klar. jag hoppas uppsatsen blir bra. jag hoppas att den blir klar över huvud taget. då skulle jag gärna vilja åka i väg själv i en vecka. hinna i kapp mig själv, för just nu är jag helt borta. can't find me. några tips om var jag kan leta?! kanske ligger jag vid den saknade mobilen?
Förutom detta...Everything's Just Wonderful.
Förutom detta...Everything's Just Wonderful.
lördag, april 28, 2007
fredag, april 27, 2007
oooh happy day.
Jag har blivit med lägenhet!!!!!!!!!!! Blev väckt av att telefonen ringde i morse och en trevlig kvinna vid namn Ingela delade med sig av denna underbara nyhet. En studentlägenhet på Gärdet, 24 kvadrat, 3668/månad....nu måste jag bara ta 10 p /termin tills jag blivit vuxen å skaffat jobb å har råd med att köpa mig ett riktigt hem. Ska bli mig ett sant nöje att flytta, även om mor&far kanske inte är så excited över att flytta åt mig...igen.
Iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiih jag är såååååååååå glad.
Dessa goda nyheter har dessutom inneburit att missy fått en nytänding vad gäller uppsatsen. Skit i om den inte bli klar i tid, jag jobbar så mycket jag kan och orkar med den FÖR ATT JAG TYCKER ATT DET ÄR INTRESSANT! Min allra käraste lillasyster skickade ett underbart sms till mig idag där det stod "Så länge du inte stressar kommer du att hitta en väg. Apan´s år horoskop idag = ditt! Kämpa på! Love u!". Det är sånt man behöver höra å blir glad av. Love u 2! :)
En liten tanke i min hjärna har också börjat växa. Jag misstänker att jag är ämnad att dela med mig av denna kunskap till sveriges vårdbiträden, undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, kommuner, landsting och herr statsminister. Okay, nu drar jag på för stora växlar, men det är så den entusiatiska missy jobbar. Vad jag menar är att varför skulle inte jag kunna föreläsa om det här. Det måste finnas intresse för det. Så är det bara. Det kanske är så som jag kan bidra till att göra världen till ett litet trevligare tillhåll. Vem vet? Jag tror.
Ps -Ja blameit, hur kunde båda två missa att skriva om den väsentliga upptäckten att LW kickar på WC. Det är faktiskt viktigt, det borde vara viktigt...jag tror att det är ett tecken på att 1. japp, vi börjar bli gamla 2. det är dags för en Lars-kväll.
Iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiih jag är såååååååååå glad.
Dessa goda nyheter har dessutom inneburit att missy fått en nytänding vad gäller uppsatsen. Skit i om den inte bli klar i tid, jag jobbar så mycket jag kan och orkar med den FÖR ATT JAG TYCKER ATT DET ÄR INTRESSANT! Min allra käraste lillasyster skickade ett underbart sms till mig idag där det stod "Så länge du inte stressar kommer du att hitta en väg. Apan´s år horoskop idag = ditt! Kämpa på! Love u!". Det är sånt man behöver höra å blir glad av. Love u 2! :)
En liten tanke i min hjärna har också börjat växa. Jag misstänker att jag är ämnad att dela med mig av denna kunskap till sveriges vårdbiträden, undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, kommuner, landsting och herr statsminister. Okay, nu drar jag på för stora växlar, men det är så den entusiatiska missy jobbar. Vad jag menar är att varför skulle inte jag kunna föreläsa om det här. Det måste finnas intresse för det. Så är det bara. Det kanske är så som jag kan bidra till att göra världen till ett litet trevligare tillhåll. Vem vet? Jag tror.
Ps -Ja blameit, hur kunde båda två missa att skriva om den väsentliga upptäckten att LW kickar på WC. Det är faktiskt viktigt, det borde vara viktigt...jag tror att det är ett tecken på att 1. japp, vi börjar bli gamla 2. det är dags för en Lars-kväll.
torsdag, april 26, 2007
dagens upptäckter.
en dag går så lätt att fördriva när solen skiner och uppsatsmotivationen tryter. jag har städat rummet, tvättat fönster, tvättat kläder, solat, hängt med blameit vid Nytorget i kvällssolen, gjort min sjukgymnastik, funderat på livet å sökt lägenheter.
till dagens upptäckter hör:
till dagens upptäckter hör:
- jag ÄR allergisk mot pollen. Kan inte förneka det längre. fan.
- uppsatsskrivandet kommer att gå så mkt bättre när jag funnit en mentor som säger att jag inte får följa med på fest i morgon om jag inte producerar något. (tack darling, jag är dig evigt tacksam för att du ställer upp i min kamp mot klockan å de onda 60% av mig som VILL misslyckas å VILL göra revolution mot kravsamhället)
- blodpudding utan tillsatt socker är 1 kr dyrare, 1 kr äckligare och 1 kr nyttigare.
onsdag, april 25, 2007
Jag vill:
- bli klar med uppsatsen
- hitta tak över huvudet
- vara rik
- shoppa
- åka på semester
- slippa räkningar
- bli bra i axeln
- bli bra i tån (tack dubbeltänk för att jag är din favorit-olycksfågel, det värmer!)
- slippa känna mig rastlös
- vara glad 24-7
- träffa mina vänner oftare
- dricka bubbel å fnittra....
- ...å slippa bli bakfull....
- ...så att jag kan gå upp tidigt dagen efter å springa...
- ...vilket innebär att jag också vill bli morgonpigg...
- ...samt kvällspigg
Det här är väl inte för mycket begärt?!
onsdag, april 18, 2007
tisdag, april 17, 2007
why is it always this way.
deadline. stora tankar, många planer, seriöst schema, uppladdning, kniven mot strupen.
vad gör missy? lyssnar på musik, msn:ar med kursare, kollar mejlen...väntar på att uppsatsen ska bli skriven helt magiskt utan att hon behöver lyfta ett finger. händer inte!
skärpning! mår inte bra av att göra så här mot mig själv. det är ju inte så att jag njuter av att skjuta upp allt tills sen. Tvärtom! Hjärtklappning, andnöd, oro, ångest, tårar.... Ja,ja jag vet hur jag fungerar, har gjort det här många gånger om och på nått sätt så löser dig sig alltid i slutet.
känns som om det mesta i livet just nu pendlar mellan trygghet och panik. jag försöker maximera stunderna av trygghet å minimera tillfällena av panik...på så sätt blir livet ett ganska vanligt liv i guess.
dagens höjdpunkt har varit besöket hos mkt trevligt sjukgymnast som gett mig ett träningsschema och var positiv, vänlig och helt klart rätt man på rätt plats. Det var egentligen bara pom-poms som fattades för att han skulle vara en fullbordad cheerleader som hejade på mitt lag. iaf så måste missy göra massa övningar 2 ggr/dag så att axeln inte ploppar ur igen. om 3 månader ska jag på återbesök hos läkaren å är inte allt bra då...då kommer nog dr.Dahl föreslå en operation. Ingen ska operera i mig säger jag bara.
nu ska jag cheera för mig själv å se till att uppsatsen tar sig ordentligt.
vad gör missy? lyssnar på musik, msn:ar med kursare, kollar mejlen...väntar på att uppsatsen ska bli skriven helt magiskt utan att hon behöver lyfta ett finger. händer inte!
skärpning! mår inte bra av att göra så här mot mig själv. det är ju inte så att jag njuter av att skjuta upp allt tills sen. Tvärtom! Hjärtklappning, andnöd, oro, ångest, tårar.... Ja,ja jag vet hur jag fungerar, har gjort det här många gånger om och på nått sätt så löser dig sig alltid i slutet.
känns som om det mesta i livet just nu pendlar mellan trygghet och panik. jag försöker maximera stunderna av trygghet å minimera tillfällena av panik...på så sätt blir livet ett ganska vanligt liv i guess.
dagens höjdpunkt har varit besöket hos mkt trevligt sjukgymnast som gett mig ett träningsschema och var positiv, vänlig och helt klart rätt man på rätt plats. Det var egentligen bara pom-poms som fattades för att han skulle vara en fullbordad cheerleader som hejade på mitt lag. iaf så måste missy göra massa övningar 2 ggr/dag så att axeln inte ploppar ur igen. om 3 månader ska jag på återbesök hos läkaren å är inte allt bra då...då kommer nog dr.Dahl föreslå en operation. Ingen ska operera i mig säger jag bara.
nu ska jag cheera för mig själv å se till att uppsatsen tar sig ordentligt.
lördag, april 14, 2007
vänsterblogg.
ja jag skriver detta inlägg m min långsamma vänsterhand. axel ur led efter trevlig, alternativ påskhelg. solen skiner å vem kan få nog?
on missy's mind:
.smärta.längtan. solvarm hud luktar gott. längtan suger. framtidsångest/hopp. grilldags med heartbroken vän. brustna hjärtans vår. hela hjärtans vår. skogspromenad m lillkusin tar bort dumma tankar ett tag. vin m gudinnorna värmer själen. längtar efter en fungerande kropp å ett soligt sthlm. känner för att gråta. vill hellre skratta. pollen is evil. är det folk på hörna i kväll? saknar att hörna i ett hörn på hörna å skriva listor. återkommer när jag kan skriva igen.
dags att gråta, rensa hjärta å själ....sen love, light & laugther.
on missy's mind:
.smärta.längtan. solvarm hud luktar gott. längtan suger. framtidsångest/hopp. grilldags med heartbroken vän. brustna hjärtans vår. hela hjärtans vår. skogspromenad m lillkusin tar bort dumma tankar ett tag. vin m gudinnorna värmer själen. längtar efter en fungerande kropp å ett soligt sthlm. känner för att gråta. vill hellre skratta. pollen is evil. är det folk på hörna i kväll? saknar att hörna i ett hörn på hörna å skriva listor. återkommer när jag kan skriva igen.
dags att gråta, rensa hjärta å själ....sen love, light & laugther.
onsdag, mars 28, 2007
tak över huvudet.
Jag har blivt erbjuden tak över huvudet från och med den 1a juni. Detta tak är placerat i Täby. (som Cora hade sagt: "jag vill visa er taket, det ligger en trappa upp" hehe). Under taket i Täby finns det 22 tillgängliga m2 för mig. Till det hutlösa priset 3567:-/månad. SSSBs hemsida låter mig veta att de 22 kvadratmeterna under taket i Täby är placerade tillsammans med 59 andra små små lgh i ett naturskönt område med bullerbykänsla. Nu är ju den stora frågan. Går missy å bullerbyn i hop? Ville inte missy till huvudstaden för att hon trivs med mkt människor som trängs på gatorna i vårsolen....hur blir det med det om hon flyttar. Hon flyttade ju från söndermarken för att hon inte ville bli försalad (för oinvigda är detta ord en kombination av två andra ord förslappad+Sala=försalad. logiskt? näe, men användbart och otroligt beskrivande). Kan man bli förbullerbyad?!
+
Tak över huvudet
Eget kök
1 av sthlms 3 Feelgood gym ligger där
-
hur länge till ska jag plugga egentligen? (=hur länge kan jag bo kvar?)
dyyyyyyrt
Täby
tänk om det dyker upp något bättre....?!
3 pros och 4 cons. Hmmmm. Jag får åka ut och titta. Utflykt till Bullerbyn i vårsolen. Ja, ska området charma mig så har det bra timing.
Nu åter till vardagsbestyr som tvätt & plugg. När jag tröttnar ska jag bege mig till blameit för att sätta guldstjärna på tillvaron.
+
Tak över huvudet
Eget kök
1 av sthlms 3 Feelgood gym ligger där
-
hur länge till ska jag plugga egentligen? (=hur länge kan jag bo kvar?)
dyyyyyyrt
Täby
tänk om det dyker upp något bättre....?!
3 pros och 4 cons. Hmmmm. Jag får åka ut och titta. Utflykt till Bullerbyn i vårsolen. Ja, ska området charma mig så har det bra timing.
Nu åter till vardagsbestyr som tvätt & plugg. När jag tröttnar ska jag bege mig till blameit för att sätta guldstjärna på tillvaron.
tisdag, mars 27, 2007
release me.
I am the wilderness locked in a cage
I am a growing force you kept in place
I am a tree reaching for the sun
please don't hold me down
please don't hold med down
I am a rolling wave without the motion
a glass of water longing for the ocean
I am an asphaltflower breaking free
but you keep stoping me
release me
release me
I am the rain that's coming down on you
that you shielded yourself from with a roof
I am the fire burning desperately
but you're controlling me
release me
release
[Laura Sweden - Release me]
Sååååååååå vacker låt. Jag får goosebumps. Jag är redan released från många ting, personer & måsten. Några saker måste jag fortfarande frigöra mig ifrån. Tills det är kirrat är detta min themesong.
Annars så leker livet. Klyscha. Äsch, jag leker med livet, inte tvärsom. I'm in control and I liiiiiike it.....Bli onödigt berusad på köksgolv å spilla ner värdens matta med rödvin. Hubbabubba-bubbel tävling tills käkarna gör ont. Film-maraton. 3-timmars fika som resulterade i att kvinnorna bestämde sig för att öppna café och använda mr.cucumbercity´s recept. Ligga i sängen, under täcket med kläderna på å kolla på Grey's Anatomy. Bli excited över idén att plugga hela natten. Det är sånt jag menar. Jag leker med livet och jag har inga planer på att göra vidare mycket annat på länge.
Det var bara det här med uppsats, bostad och pengar. Sånt man inte mår bra av. Vad fan hände med självhushållningen?!?!?!? Alltså, jag plockar ägg från mina hönor, du mjölkar dina kossor, grannen kirrar vetemjöl...vi byter lite och vips så kan alla äta pannkaka. Vem blir inte glad av pannkaka?!
I am a growing force you kept in place
I am a tree reaching for the sun
please don't hold me down
please don't hold med down
I am a rolling wave without the motion
a glass of water longing for the ocean
I am an asphaltflower breaking free
but you keep stoping me
release me
release me
I am the rain that's coming down on you
that you shielded yourself from with a roof
I am the fire burning desperately
but you're controlling me
release me
release
[Laura Sweden - Release me]
Sååååååååå vacker låt. Jag får goosebumps. Jag är redan released från många ting, personer & måsten. Några saker måste jag fortfarande frigöra mig ifrån. Tills det är kirrat är detta min themesong.
Annars så leker livet. Klyscha. Äsch, jag leker med livet, inte tvärsom. I'm in control and I liiiiiike it.....Bli onödigt berusad på köksgolv å spilla ner värdens matta med rödvin. Hubbabubba-bubbel tävling tills käkarna gör ont. Film-maraton. 3-timmars fika som resulterade i att kvinnorna bestämde sig för att öppna café och använda mr.cucumbercity´s recept. Ligga i sängen, under täcket med kläderna på å kolla på Grey's Anatomy. Bli excited över idén att plugga hela natten. Det är sånt jag menar. Jag leker med livet och jag har inga planer på att göra vidare mycket annat på länge.
Det var bara det här med uppsats, bostad och pengar. Sånt man inte mår bra av. Vad fan hände med självhushållningen?!?!?!? Alltså, jag plockar ägg från mina hönor, du mjölkar dina kossor, grannen kirrar vetemjöl...vi byter lite och vips så kan alla äta pannkaka. Vem blir inte glad av pannkaka?!
tisdag, mars 20, 2007
if.
"If red roses weren't so lovely,
if wine didn't taste so good,
if stars weren't so romantic,
then I could do what I should..."
[Sophie Zelmani - Always You]
Sophie Zelmani vet vad hon pratar om. Ibland är det helt jävla omöjligt att få något gjort. Alltså att göra något man måste, att jobba, att skriva uppsats, kirra vardagen helt enkelt. Ibland går det bara inte. För fåglarna sjunger, solen skiner, luften är underbar att andas, kroppen vill dansa, själen vill sjunga, ögonen vill ta in hela hela hela världen... Vad göra?! Det är bara att embrace denna fantastiska känsla, välkomna den in i kropp & själ, låta den tina upp resterna av höst & vinter...låta den väcka ett sovande hjärta.
Det kräver energi samtidigt som det ger energi. Man får inte så mycket praktiskt gjort, men seriöst, who cares? Om jag dör i morgon så dör jag bra mycket hellre med denna känsla i hela mig än med uppsatsångest in i minsta cell. Man måste komma ihåg att leka efter varje storm. /missy.
torsdag, mars 15, 2007
lite gråtig i vårsolen.
Ibland har man bara sånna här dagar när man känner sig tom fastän solen skiner, luften är varm och skön, livet är bra...men ändå. Jag känner mig liten i världen. Å det är ju iofs ett faktum, jag ÄR liten i världen. Det finns många många många fler människor på denna jorden, och många många många av dem gör enormt stora och viktiga saker. Det är liksom lite mer uppenbart att vissa bidrar till att göra den här världen till en bättre plats. Sen finns det ju många som förstör den här världen på en mängd olika sätt...jag får klappa mig själv på axeln för att jag inte är förstörande eller förgörande.
Jag känner mig nog bara lite ensam just nu. Det är lätt att känna sig liten då.
Jag känner mig nog bara lite ensam just nu. Det är lätt att känna sig liten då.
måndag, mars 12, 2007
kan vardag.kan fest.
Ja ni. Efter en gudomlig helg kommer det alltid en vardag. Det är sånt man vet men är bra på att förtränga. Helt plötsligt ringer klockan (idag MYCKET tidigt :) ) och så är det bara måndag. Vad göra?
.Catch up på pluggandet har varit huvudpunkten idag, måste säga att jag är ganska nöjd med dagens produktion.
.Catch up med vänner å deras helgbestyr...ha ha jag fick en mycket intressant rapport från Uppsala som involverade rödvin på Nanso-klänningen å tvillingbattle om min kära vän. Ser fram emot rapporter från V-town å söndermarken!
.Catch up med träningen väntar fortfarande. Är inte så sugen på att gå på posh Ömalm gym tillsammans med permanentade-ligan med huvudstadens lilaste (jo, man kan säga så.) hår.
.Catch up på matfronten. Vad som har hänt med missy å matintaget är ett mysterium som genast måste tas tag i. Fick order om blodpudding från Uppsala. I obey.
.Inhandla inneskor till första dagen på nygamla jobbet i morgon.
.kolla film.
Mellan alla dessa missions så sitter jag å tänker på min braiga helg. I fredags var jag på teater med L som kirrat free tickets. Mycket uppskattat. Var och såg "Uppdraget" med skådisar som Pernilla August å Ann Petrén. Jag ville verkligen förstå den. Vi försökte förstå den tillsammans efteråt, över ett par glasvin på Skybar. Men nej. Jag fick ingen vidare klarhet efter dagens recension i DN heller. Ja ja. Det var väldigt trevligt hursom.
Lördag: splendid.sovmorgon.frukost på stan.lunch på stan.matinée på cherry road.melodifestival.vin.vackert väder.somnade mycket mycket gott.
Söndag: splendid.sovmorgon.promenad.pizza.säng.somnade mycket mycket gott.
Ja å sen var vi tillbaka på måndagen igen. Men som kär vän säger - man måste kunna både vardag och fest.
Missy mår mycket bra helt enkelt. Hur mår ni?!
.Catch up på pluggandet har varit huvudpunkten idag, måste säga att jag är ganska nöjd med dagens produktion.
.Catch up med vänner å deras helgbestyr...ha ha jag fick en mycket intressant rapport från Uppsala som involverade rödvin på Nanso-klänningen å tvillingbattle om min kära vän. Ser fram emot rapporter från V-town å söndermarken!
.Catch up med träningen väntar fortfarande. Är inte så sugen på att gå på posh Ömalm gym tillsammans med permanentade-ligan med huvudstadens lilaste (jo, man kan säga så.) hår.
.Catch up på matfronten. Vad som har hänt med missy å matintaget är ett mysterium som genast måste tas tag i. Fick order om blodpudding från Uppsala. I obey.
.Inhandla inneskor till första dagen på nygamla jobbet i morgon.
.kolla film.
Mellan alla dessa missions så sitter jag å tänker på min braiga helg. I fredags var jag på teater med L som kirrat free tickets. Mycket uppskattat. Var och såg "Uppdraget" med skådisar som Pernilla August å Ann Petrén. Jag ville verkligen förstå den. Vi försökte förstå den tillsammans efteråt, över ett par glasvin på Skybar. Men nej. Jag fick ingen vidare klarhet efter dagens recension i DN heller. Ja ja. Det var väldigt trevligt hursom.
Lördag: splendid.sovmorgon.frukost på stan.lunch på stan.matinée på cherry road.melodifestival.vin.vackert väder.somnade mycket mycket gott.
Söndag: splendid.sovmorgon.promenad.pizza.säng.somnade mycket mycket gott.
Ja å sen var vi tillbaka på måndagen igen. Men som kär vän säger - man måste kunna både vardag och fest.
Missy mår mycket bra helt enkelt. Hur mår ni?!
onsdag, mars 07, 2007
det är visst nån som är tillbaka.
Här sitter jag och är lycklig över att jag fått i gång internet...även om det kostade mig 5000:- (i form av ny dator). Detta inköp betyder också att jag har no more excuses att missa fler deadlines. Jag har helt enkelt återigen tagit tag i mitt liv. Jag är tillbaka.
Jag har de senaste veckorna försökt att acklimatisera mig till min nya hemstad, nya rutiner å ja, det nya livet helt enkelt. I helgen gjorde jag min debut på stureplan utan att ha någon att dela spektaklet med - mycket mycket tråkigt (alltså jag var inte där själv, jag var i sällskap av 3 pojkar. vad jag menade var att jag inte hade en god vän med mig, nån som skulle skrattat åt det hela lika mkt som jag. nu fick jag vackert sitta å dricka mig berusad istället, å låtsas som om det var min naturliga miljö. jag + köket = sant. typ.) Fick jag mersmak? Njaaae, gratis bubbel å vandra före i köer var ju trevligt att prova på...men det är inte missy-style helt enkelt. Kvällen innan som spenderades på Soldaten Svejk var mer i min smak. Var längesen jag skrattade så mycket att jag hade ont i mungiporna. :)
Jag har de senaste veckorna försökt att acklimatisera mig till min nya hemstad, nya rutiner å ja, det nya livet helt enkelt. I helgen gjorde jag min debut på stureplan utan att ha någon att dela spektaklet med - mycket mycket tråkigt (alltså jag var inte där själv, jag var i sällskap av 3 pojkar. vad jag menade var att jag inte hade en god vän med mig, nån som skulle skrattat åt det hela lika mkt som jag. nu fick jag vackert sitta å dricka mig berusad istället, å låtsas som om det var min naturliga miljö. jag + köket = sant. typ.) Fick jag mersmak? Njaaae, gratis bubbel å vandra före i köer var ju trevligt att prova på...men det är inte missy-style helt enkelt. Kvällen innan som spenderades på Soldaten Svejk var mer i min smak. Var längesen jag skrattade så mycket att jag hade ont i mungiporna. :)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Bloggtoppen
Prenumerera på
Inlägg
Alla kommentarer