ner som en pannkaka & upp som en sol.

Mitt humör pendlar så jag hinner inte med själv. Så himla trött & grinig på kvällarna, går och lägger mig jättetidigt för att jag inte tycker att något annat är mer lockande än att sova. På morgonen där emot, då leker livet mina vänner. Men vad får jag & min omgivning ut av det egentligen? Kärleken sticker hemifrån strax innan jag börjar bli så där glad och trevlig, sen tar jag min älskade morgonpromenad till skolan där jag går & suger in våren som jag bestämt hävdar har kommit till Malmö. Under promenaden tänker jag 100-tals trevliga tankar & planerar för saker jag kan göra efter skolan. Kommer till skolan, där alla mina klassisar utom en har ganska taskigt morgonhumör. När mina vänner börjar bli glada efter lunch börjar min neråt spiral. Jag blir sur, trött, frånvarande och energilös. Och sen är det kört för resten av dagen i stort sett. S å h i m l a v ä r d e l ö s t ! ! !

Jag kommer hem och vill inte prata med någon, umgås med någon, skriva något mail, plugga någonting eller göra någonting annat heller. Ingen får njuta av mig när jag är på topp så att säga.
Så himla sorgligt.