Åh vad härligt det är med pepp från nära & kära. Det är jag bortskämd med...och extremt tacksam över. Jag har varit så himla nedstämd på grund av att jag misslyckats TVÅ ggr på min "uppkörning" i att sätta pvk och kateter. Jag hatar att misslyckas. Det är inte min grej. Alls. Och två ggr på kort tid har gett outhärdligt mkt stress inombords. Tankarna har snurrat...passar jag för det här yrket? är jag sämst av alla? Självförtroendet har med andra ord varit i botten. Idag vände det äntligen. Jag klarade min senaste tenta i medicinsk vetenskap. Inte bara klarade, utan skrev ur mig ett VG. Helt fantastiskt! Skrev ett sms till klasskamraten där jag bekände att "jag behövde verkligen lite självförtroende innan följetongen på uppkörningen å praktiken..." svar:
"Fett som fan! Nu är det bara att trycka in den där jävla katetern en gång för alla :) "
Sånt får mig att skratta & återfå viljan att kämpa vidare.
Skickade också ett sms till mor & far som är Venedig och berättade den goda nyheten. svar:
"Grattis du är mycket bättre än du tror hälsar pappa"
Sånt får mig att bli varm inombords. Men också lite ledsen. Som liten sa jag jämt att "jag är spialist på det här"...om precis allt. Vad hände på vägen? Jag hittade faktiskt en del av svaret på detta i min kalender som jag fick av min älskade syster i julklapp. Citatet för denna vecka lyder;
"Den goda kampen är den som vi utkämpar för våra drömmars skull. När de med sin fulla kraft spricker ut inom oss - i ungdomen - då har vi gott om mod, men vi har fortfarande inte lärt oss att strida. När vi till slut lärt oss att strida har vi inte längre samma mod att ge oss in i kampen. Därför vänder vi oss inåt och slåss mot oss själva och blir vår egen värsta fiende. Vi säger att våra drömmar var barnsliga och omöjliga att förverkliga eller föddes innan vi visst hur svårt livet var. Vi dödar våra drömmar för att vi är rädda för att utkämpa den goda kampen"
{Paulo Coelho, Pilgrimsresan}
Jag orkar kämpa lite till med hjälp av den underbara peppen ni alla ger mig - stort tack!
Inlägg
2 kommentarer:
Att misslyckas med att sätta pvk var värsta döden för mig under utbildningen och i början när jag jobbade. Nu har jag jobbat sen i juni och kan säga att synen på det där har ändrats drastiskt. Ibland sticker man en patient tre gånger och det går inte. Då lämnar man över. Utan att känna att man är världens sämsta syrra - en annan gång är det du som hjälper nån annan att få in den där dumma nålen. Att vara ssk är så mycket mer än att sätta pvk eller kateter. Och pvk sätter man nästan dagligen. Du kommer lära dig båda delarna.
Grattis till tentan. =)
det är klart du klarar detta! vg på tentan och nu raskt ut på praktiken för att känna att du är på precis rätt ställe! du kommer bli en väldigt bra sjuksköterska! såklart!
kramkram! och tack för helgen!
Skicka en kommentar