2007 This was the year some of it all happened

Marit sjunger 'This is the year it all will happen' å vi skrålar med för allt vi orkar för vi vill så gärna att ett sånt år ska komma nån gång. Ett år då allt händer. Men om allt händer under ett år, vad ska då hända under resten av livet? Det är en hoppfull låt. Jag och många av mina vänner behöver sjunga den låten och tro på den. Men vi är inte giriga. Vi är glada om bara några av de saker vi önskar inträffar. Så vad ska jag skriva i årsbokslutet för 2007?

Mitt 2007 började otäckt & fantastiskt i en kombination som jag inte trodde jag skulle överleva. Jag gjorde säkert inte allt rätt & riktigt & vänligt enligt alla inblandade men jag gjorde det jag lovat mig själv att alltid göra. Jag sökte med hjärtat. Och jag fann någon som jag förnekat att jag saknat & älskat. Och nu är han min. Något jag aldrig vågat hoppats på. Det är det bästa som hänt mig under 2007 och som kommer göra resten av mina år till riktigt fantastiska år.

Resten har varit en enda jävla röra av ångest, framtidskval, axelsmärta & uppsatshelvete. Men nu när jag ska skriva om 2007 så vill jag inte skriva om det. Jag kommer att minnas det. Men det kommer att blekna. Känslan kommer att försvinna. Däremot kommer inte känslan & minnet av stormen att försvinna eller blekna. Det kommer bara bli större & vackrare. Så varför snacka om det andra?!

Det jag tar med mig från 2007 är kärlek.

jaha här annonserar man en comeback å så åker man på influensa. nu när jag tagit mig igenom influensan åker jag på en rejäl jävla mensvärk. ja ja. bring it on. jag är redo.

lets call this the comeback

jag har tänkt och funderat och klurat och svettats och gråtit och varit bitter och arg och frustrerad och allmänt på gränsen till sammanbrott. över det här med den värdelösa utbildningen jag har i mitt bagage tillsammans med några hundra tusen i studielån. allt har känts som en elak återvändsgränd man hamnar i ensam en mörk och regnig natt då man bara vill hem till sin sköna varma trygga säng. det är så jävla hemskt att jag inte ens tillåts att prova min vingar när det gäller att arbeta med folkhälsa men statistiken talar sitt tydliga språk - vi finns i överskott igår, idag och fortfarande om 5 år. så är det. det kan jag inte ändra på. jag har inte heller energi att försöka med varje litet tjyvknep eller nätverk att få in en hand nånstanns. nej. jag har inte det. jag vill inte det.

jag har kommit på vad jag ska göra. och det pirrar i magen av tanken. det var längesedan. under våren ska jag skriva minst 1,0 på högskoleprovet and im sure i will då jag skrev 1,5 senast och numera har ett mattesnille vid min sida. sen ska jag bli sjuksköterska. jag ska jobba samtidigt hos philip. jag ska inte ta lån. jag kommer att plugga med liv och lust. jag kommer klämma ut en vacker, lugn & adorable liten unge framåt sista året och vid 31 års ålder kommer jag att vara småbarnsmamma med kandidat i folkhälsa OCH vara nurse. då kommer företagshälsovården att headhunta mig på ett litet kick förstår ni. sen när jag tröttnat på det ska jag få någon smart person att betala min specialistutbildning i ambulanssjukvård. det ni. jag tror minsan att det står skrivet i stjärnorna.

nääääääeee

jag har inte slutat blogga. jag har tydligen en liten paus bara. känns som om min energi bara räcker till att jobba, sova & fundera. jag gör annat också mellan varven så klart. men fokus är jobba, sova, fundera.
Nu ska jag fundera. sedan träna. sedan sova. jobba har jag redan gjort för idag.

freeeeaaaky.

så här är det mina vänner. när jag kom hem idag så stod min dörr på glänt. helt säker på att jag låste den i morse. eller. jag är lite säker. ganska säker. ok. jag tror att jag låste dörren. jag delar ju hall med en tjej och på våran grand entrance finns en sån där nyckeltub där både hon å jag har våra nycklar. jag har tänkt länge att jag ska plocka bort min, lite läskigt att den ligger där om nån av oss råkar glömma att låsa den dörren. då är det liksom fritt fram för alla som vill in i lgh å göra otyg. jag tyckte det var obehagligt att dörren var öppen och beslöt mig genast att hämta min nyckel i tuben. nej, den var inte borta. men ingen av de två nycklarna passade till min dörr. hmmmm?! min hallroomie är inte hemma så jag kan inte fråga henne what the fuck is going on. jag sitter här utan svar. så råkade jag kolla på medium på tv4. NOT GOOD! handlade om en seriemördare som attackerade tjejer som kände sig rädda och sårbara. great. den kvinnan är jag i natt.

allt har säkert en naturlig förklaring som vanligt. men jag har ställt en fotölj framför min dörr.
fan jag är en liten mes.

tills det ljusnar.

det är mycket som känns fel, tråkigt, panikigt, meningslöst...i can go on&on&on&ooooon. det är tråkigt när livet känns så. som a waste of time. och för att toppa alla dessa känslor av litenhet så måste man tampas med höstmörkret också. känner att alla i min närhet gör det just nu. alla har sina egna privata mörka moln. det är ju inte så muntert. men. för att överleva denna höst så ska jag nu fundera ut vad jag ska göra tills det, bokstavligen & bildligt, ljusnar.

• jag ska spendera många svettiga timmar på gymmet när jag väl har råd att köpa ett träningskort. efter träningen ska jag sitta i bastun läääääänge och äta apelsin och tjuvlyssna på andras vardagsprat. jag behöver endorfiner.
• jag ska skriva mycket dagbok för att ta reda på hur jag ska gå vidare. jag ska skriva och skriva och skriva tills jag vet vad jag vill.
• jag ska träffa alla mina goda vänner mera, så fort dem har lust att träda ut ur sitt egna mörker ett litet tag, eller så kan vi sitta i mörkret tillsammans.
• jag ska fundera på hur jag å the one ska komma närmre varandra. jag måste få något hum om vår framtid. så jag vet när vi kan leva i nutid.
• jag ska åka hem till söndermarken oftare. jag saknar söndermarken.

tills det ljusnar.

häromdagen svimmade min moster i duschen, som tur var hann hon sätta sig ner så att hon inte slog sig... häromdagen höll min pappa på att svimma i badkaret. hann ropa på mamma. får mig att tänka många "tänk om..." och ett av dessa är tänk om min mamma inte varit hemma....
livet är väldigt förgängligt.
it's scary as fuck.

i dag ska jag åka till köpenhamn & mysa i höstmörkret. kanske ramlar jag på the original söndermarken. kanske kommer jag att bli full. kanske kommer jag ligga på coola hotellet hela tiden, under filten. kanske kommer jag leta på ett flyg and go missing. (denna tanke var väldigt attraktiv i går när killen på Solo var 1 sek i från att råka sätta in 290 000 på mitt Visa) kanske kommer jag att känna att 'här vill jag bo'. kanske kommer jag att längta hem. kanske kommer jag att hitta the former missy som jag saknar.
livet är väldigt oförutsägbart.
it's exciting as fuck.

jag är sjuk på många olika sätt. jag gömmer mig under en filt. på jobbet är de irriterade, stressade & säkert sura. jag har stängt av telefonen. jag trodde jag skulle må bra av att sova bort feber, ångest & axelont. de på jobbet gör inte detta så lätt. jag känner att allt detta måste vända snart. min percious uppsaladarling har hjälpt mig inse att det är uppsatspaus på obestämd tid för missy. too much to handle. så snälla ni. inte ett enda jävla ord om den får då får ni hälsa på mig på psyk. jag går under jorden ett tag till. i'll be back.

favorit i repris to occupy my mind tills räddningen kommer i form av vän som ska färga mitt hår.

How are you feeling today?
The rising - Bruce Springsteen
Ja första versen är jag som klippt och skuren för att vara themesong för min dag...'Can't see nothin' in front of me, Can't see nothin' coming up behind, I make my way through this darkness, I can't feel nothing but this chain tha binds me, Lost track of how far I've gone, How high I've climed, On my back's a sixty pound stone, On my should a half mile of line'.

What song describes you?
Mission my mission - Bring me the fucking riot...man!
Mmmm. Det är jag i ett nötskal. Otaliga missions. Lite rast & ro.

How do your friends see you?
Certainly (flipped it) - Erykah Badu
hahaha.

Which is your best friend's theme song?
Pretty Vacant - Sex Pistols
'We're so pretty, oh so pretty...' :)

What is the best thing about your friends?
Oh you are the roots that sleep beneath my feet and hold the earth in place - Bright Eyes
kunde inte ha sagt det bättre själv. det är precis vad ni är det. en av de vackraste låttitlarna jag någonsin stött på.

How is your life going?
Last One Standing - Ladytron
orkar inte tolka detta.

What is the story of your life?
Not Big - Lily Allen
återigen, kunde inte sagt det bättre själv.

What was your high school years like?
It's Time to Dance - Panic! at the Disco
jag fick precis flashbacks från club shake....jag var ful, ingen ville dansa med mig = panic at the disco.

How can you get ahead of life?
At last - Etta James
KÄRLEK!

What is tonight going to be like?
Appletree - Erykah Badu
jaha.

Whats in store for this weekend?
Nerves - Sahara Hotnights
kul.

Will you have a happy life?
Kids - The Concretes
haha. Barn i plural.

How does the world see you?
Jag vill vara som du - Lasse Lindh
världen är knäpp. då är den redan som jag.

What song will they play at your funeral?
Have a Drink On Me - AC/DC
haha. Kommer jag dö som en alkis?! "bring a bottle - im an alcoholic, not a fucking barbiedoll"
eller kommer jag dö rik å arvet går till dyrt rödtjut på begravningen? Ni får se. Inte jag.

What do your friends really think of you?
Come Together - Primal Scream
ja detta får ni förklara.

Do people secretly lust after you?
You Dress up for Armageddon - The Hives
Det verkar inte så.

How can you make yourself happy?
All in a day - paddy casey
25.000 i månaden i 25 år.

What should you do with your life from now on?
Weekend - Ladytron
ja om jag får 25.000 i månaden i 25 år så lär det bli weekend året runt.

Will you get married?
So here we are - Bloc Party
Denna låt har en väldigt kort text:
'I caught a glimpse, but its been forgotten. So here we are again. I made a vow, to carry you home... home. I really tried to do what you wanted, It all went wrong again. I made a vow, to carry you home. If you fall sick, if you pass out. I figured it out, I can see again"

Will you ever have children?
Augusti i helvetet - Håkan Hellström
hahaha vänta här nu. jag skulle få ett lyckligt liv tackvare barn. nu snackas det om augusti i helvetet. aha. jag kommer föda i augusti. och det kommer vara ett helvete. ser verkligen fram emot detta. right.

public warning.

kan hända att en sån är utlyst. kan vara så att nån anmält att en kvinna med mord i blick & tårar på kinderna, i trasiga omatchande kläder & vilt hår har siktats på ladugårdsgärdet. kan vara så att denna unga kvinna har fått nog. kan vara så att hon haft ett riktigt jävla skitår på många sätt & att hon imorse fick nog när hon insåg att inplanerade guldkantsevent....näe livbojsevent inte kommer att kunna ske. no copenhagen. no träningskort. no vinterjacka. no barcelona. no julklappar. no torsdagsöl. no nothing. kan hända att folk som mötte henne inte tycker att detta är något att gnälla över. kan hända att de tycker att det bara är att härda ut & chilla ner. kvinnan tackar för de eventuella råden och ställer sig frågan: hur lugnar man ett inre i uppror & ett yttre som faller sönder & gör ont?!

ja ser ni denna kvinna, ge henne en kram för fan.
All you need is love.

right?

det är så mycket action hit & dit just nu. jag orkar inte tänka. göra. mera. nu. så jag spenderar kvällen med att kolla på 'gynekologen i askim', nyaste greys a å välja fave låt på nya hives-skivan. jag undrar om jag inte bara borde ligga i ett tyst rum med ett stearinljus & ja. vara. precis det.

men jag är ju. fast än det snurrar.

gammal, äldre, äldst?

min mormor har börjat spela pingis. hon fyller 70 på julafton.
jag har haft hjärtklappnings i 3 dagar. jag fyller 28 i april.

nått är fel.

missy is...

jag tänkte skriva att jag pluggar på facebook. jag tänkte verkligen plugga. men så kom jag på att det var att ljuga mig själv & alla andra rakt upp i ansiktet. jag pluggar inte idag. jag har deadline idag på en inlämningsuppgift i hälsopedagogiken. har inte börjat än. men jag har lagat sjuuuukt mycket mighty good chiliconcarne, jag har nästan stickat klart min hösthalsduk, jag har druckit mycket kaffe...jag har haft en ganska trevlig förmiddag förutom ångesten över att jag inte sätter mig ner i pluggar. vet att alla mina vänner känner igen sig. hur man funkar. men nu. nu är jag trött på denna undvikande strategi. för det är ju så jävla skönt att bli klar.

sthlm har blivit kallt.

kommer inte värmen till sthlm får jag ge mig på jakt efter värmen själv. har hört talas om att den finns söderut. jag är så trött på denna vackra huvudstad att jag inte ville se den mera. det finns annat & andra jag vill se mera av. jag älskar inte att bo i sthlm just nu - so why waste the time?

love notes.

jag älskar verkligen lappar. i morse fick jag börja min dag med ett stooort leende då jag kommer ner i portuppgången:

"Du som har spytt i korridoren - torka upp genast!"

Det är ju helt fantastiskt att bo i studentlägenhet.

jag älskar inte sallad.

Söndermarken var lika vackert & lugnt som jag visste att det skulle vara med gula löv på gator man gått på sen man var barn. Det bara är så att det känns. jag fick också med mig lite livsvisdom från min lilla älskade kusin.

Vi sitter på Johanssons & fikar. Lillkusin har fått en tekaka med skinka & sallad. Hon börjar peta på mackan, tittar på mig & frågar "Varför måste jag äta salladen? Jag älskar inte sallad."

Ett sånt fantastiskt sätt att se på livet. Positivt rakt igenom. Inget "jag gillar inte", utan jag älskar inte sallad - so why waste the time?! Mycket tänkvärt och applicerbart på ens eget liv...

Men i allafall. Söndermarken finns där vi lämnade den. Det känns tryggt & livsviktigt just nu.

od.

Jag behöver en daglig överdos av Lady Sov. för att må bra just nu. Jag har köpt dyra nya jeans, jag har klippt mig, jag har varit på Jens Lekman...allt inom loppet av några få & sköna dagar. Men ändå. Mungiporna vill neråt & i magen ligger en stor, fet orosklump som bara väntar på att förlösas. Jag ska ta tag i det på de sätt jag mäktar. När jag orkar. Så, för stunden dövar jag rastlösheten med stickning i solen & Lady sov som på högsta volym skriker "I'm bloody excellent".

ögonblicksbilder.

Den här bilden suger. I know. Men den gör mig så jävla glad. Lady Sovereign på Way Out West. Är jag på minsta dåliga & uppgivna humör så behöver jag bara tänka på den spelningen & genast infinner sig lite jävlaranamma i min ryggrad. Jag jobbar mkt så, med ögonblicksbilder för att ta mig till den känslan jag vill uppnå. På kvällar när jag inte kan sova & livet snurrar för fort, då tänker jag på en speciell kväll på vandringen i Spanien när jag låg i min våningsäng & var helt galet slut i hela kroppen men hjärtat dunkade i harmoniska slag & världen var en så fantastisk plats att vistas i. Jag somnar på 1 minut, promise!

what's the point?!

Ödet, världsjälen eller vem det nu är som mixtrar med sånt - jag har en undran till dig. Varför har jag tre dagar i rad sett folk från min retorik-kurs när jag suttit på tunnelbanan till eller från jobbet?! Första gången tänkte jag - jaha, där är han. Igår tänkte jag - jaha, där är hon också! Idag tänkte jag - freeeeaaaky! Är det en uppmaning till att fortsätta, är det ett tecken på ngt jag borde tänka på just nu & dra lärdom av, eller är det så här det känns när ens liv passerar revy i slowmo?! Om man inte dör dramatiskt så kanske livsrevyn passerar låååååååååååååångsamt så att man ska hinna med alla ögonblick&människor innan man fyller hundra?! Jag menar dessa människor är ju obetydliga för mig & därför avhandlas dessa faces tidigt i revyn. Eller?! Appropå faces ett: I dag träffade jag också på gammal Londonvän på tuben, NICE! Appropå faces två:

Igår när jag kom hem sliten från jobbet fick jag iaf skratta lite, då två blasts from the past hade addat mig på fb. Hur kan de ens tänka på att söka upp mig, jag tänker definitivt inte på dem. Men kul var det, nånstanns har man lämnat avtryck.

nu jävlar.

ja nu jävlar. nu har jag fått motivation för att skriva klart det jag en gång påbörjat. har fått vatten på min kvarn från kvällens dokument inifrån.

ja. nu jävlar!

fotbollsfunderingar.

1. Varför nämner vi inte alla männen i svenska fotbollslandslaget med efternamn?! Exempel på spelare vi nämner med efternamn: Elmander, Svensson, Mellberg. Exempel på spelare vi nämner med förnamn: Zlatan, Kennedy. Nån som ser vad mina funderingar lutar åt för håll?!
2. Varför har alla kvinnor i laget från Nordkorea samma frisyr?! It freaks me out!!! http://www.fifa.com/newscentre/photo/photolist.html#592930

alternativ thanksgiving.

• tack du fina fina vän som gav mig tre stora, vackra solrosor en dag när jag var på riktigt jävligt humör. jag ler så fort jag ser dem.
• tack mina underbara föräldrar som ger mig mod&kraft när jag ringer hem med gråt i halsen.
• tack lillstrumpa för att du finns där i norr
• tack du som sitter där i söder å har telefonjour när missy e upprörd&krank å får henne på splendid humör till slut. *msn kyss*
• tack för helger
• tack för alla andra goda vänner
• tack Carolina Klüft för dina peppmoves som funkar precis lika bra inför en tuff dag på jobbet
• klapp på axeln till mig själv för att jag säger ifrån
• klapp på axeln till mig själv för att jag har förmågan att bryta ihop å gå vidare relativt fort. känslomänniska i am.

Jag vill ha en hängmatta.
Jag vill ha fler dagar i solen i Ekebyäng.
Jag vill ha mer sommar, känna lukten av sommarvarm hud & ha fler sköna, livsbejakande stunder under den tysta, stjärnklara sommarnattshimlen.

vad vill du ha för relation med din ost?!...

Så sa en klok kvinna i ett hemligt sammanhang häromkvällen & jag och JC vek oss dubbla av skratt. Det är ytterst trevligt att ha JC i min innersta krets igen & det vi pysslar med just nu får mig att må fiiiiiiiiiiiiiiiiine. ;)

Jag konstaterade igår att jag har hopp om livet trots: att jag börjar närma mig personlig konkurs, att mr är för långt bort för en kram, att mysvännen flyr Svea rike, att de andra goda vännerna lyser med sin frånvaro denna helg, att jobben lyser ännu starkare med sin jävla frånvaro, att jag saknar min familj, att uppsatsen ger mig ångest varje natt...i can go on&on. Men det var ju inte poängen. Poängen var ju att jag har Tro, hopp & kärlek...de vackraste orden jag vet i den här världen.

Jag har funderat otroligt mycket på hur jag vill leva mitt liv de senaste månaderna & kommit fram till vad som inte är viktigt för mig, dvs. karriär, mkt pengar, status, vad andra tycker & tror om min framtid.
Det är faktiskt bra att börja tänka vad man inte vill. För att komma fram till vilka vägar man ska avstå så att man slipper lägga ner energi på det. Det sagt om det.

Vad jag vill & vilken relation jag vill ha med min ost håller jag för mig själv. Men det stavas fanfar.

fan fan fan.

nähäe. ny dröm i kras.
tack för goda vänner som finns i nöden.
jag drar way out west & tar tag i oron när jag kommer hem.
så det så.
fan.fan.fan.

ja kära vänner. jag bloggar 03:20ish för att visa mig från...ja det är ju inte min bästa sida, men dock en sida. jag har så mkt att skriva egentligen, å ska försöka få fram lite av det nu.

status: på väg attt sova, nyss hemkommen från medis, nobbat efterfest (thank god för att jag har lite vett i min kropp).

ja, vad var det här för slags kväll. torsdagsölen ballar alltid ur, and i loooooove it. träffades 19.00 på medis, två drinkar på little persia, några öl på pet sounds och sen beslöt jag och mina två följeslagare oss för att gå till medis och sätta på vår radar för "whats happening in sthlm!?"

och där stod en bekant/vän och förslog att Kellys was the shit. Kellys är alltid the shit. vi gick dit. alltså jag vet inte vad jag ska skriva om kvällen. men jag tror att de stavas "bli bjuden" "öl" och "hot shots".

OH.MY.GOD!!!

nu är jag livslyrisk & bävar för morgondagen. livet är i balans.

i oktober. då jävlar. då är det sthlmschixen's månad å vill ni träffa oss då får ni komma hit.

och nu då?!

allt mitt hopp & all min längtan hade jag satt till resan till solen på Samos. det är mycket att lägga på en stackars sistaminuten-resa. det medger jag. men jag gjorde rätt att drömma om den i timtals. allt var precis så rosamolnigt som jag önskat. min axel mådde bra. själen likaså. hjärtat slog snabba, livfulla slag i den vackra miljön med det vackra sällskapet. överflöd av god mat, hjärtliga asgarv, lata stranddagar, mkt balkongöl... Det som kommer ligga allra mest varsamt inlindat i mitt hjärtminne är dock nattliga nakenbad under stjärnklar himmel & filosofiska samtal på stranden.

guess what, missy ville verkligen inte åka hem. hade vilda planer på att låsa fast mig i handbojor vid hotellet, springa i väg på landningsbanan fort som satan...ja ja det var helt enkelt många planer. missy ville stanna. kan inte livet vara underbart jämt. så där lugnt, skönt & uppfyllande.
när planet var på väg att landa i sthlm satt jag å hoppades av hela mitt jävla hjärta att planet skulle störta. seriöst. det kändes som det enda riktiga. att dö där och då, as happy as one can be.
men inte. vi landade. vi tappade bort spriten. vi gick på trevlig fest. sen började vardag å verklighet.

jag hatar verkligen.
grrr.
jag vill inte.
jag orkar inte.
jag spenderar de ensamma minuterna med att kolla på www.samosproperties.com .

Jag har några få saker att ordna innan avresan. Jag har packat ovanligt lite & märkligt. Men vädret på Samos ska vara konstant soligt å vad behöver man då mer än solglasögon (helst hela), klänning, flipflops, solkräm & bikini?! 13 timmar kvar till avfärd. Åååååhhhh. På semestern ska jag vila mig från detta:

Alltså, kaffe å värkgel som symboliserar stress å en ond axel. Jag ska bara vila & vara jag.

Ovan är det en bild på en liten underbar kille som tillsammans med sin mamma förgyller min tillvaro nästan dagligen. Jag skulle vilja ha alla mina nära&kära boende i samma hus...så skönt att nån bara ringer på dörren helt spontant. I love. Den lilla killen har förresten oerhört bra musik & filmsmak. I går kollade han på min film "Stjärnsystrar" innan vi busade i sängen. Mamma satt nöjt vid internet å tänkte på annat.

Nej ni. Nu ska jag göra ett sista ryck med uppsatsen från helvetet innan jag öppnar bubblet å firar in semestern.

sommarens themesång?!

Vraket
Bärga vad du kan från det här vraket
Finns en spillra av mitt forna jag
Ta då med mig hem gör mig vacker
Låt mig sova i din säng ett tag
Låt mig sova ett tag

Säg, minns du hur det är jag brukar vara. Minns du hur stabil jag var igår. Nu är jag på väg att lösas upp till ingenting. För dagen har varit prövande och svår. Kanske onödigt svår.

Bärga vad du kan från det här vraket
Se på mig kisande, se mitt bättre jag
Se med blida ögon, klarögt vaket
Inse att jag bara haft en lite motig dag och det kan vem som helst ha
Men du kan enkelt göra allting bra

Men mig ska du inte tycka synd om
Du vet väl hur nöjd jag brukar va
Jag tror att du ställts i min väg för att du
Kan återställa allt så allt blir bra
Du kan enkelt göra allting bra

Så nu ska du säga, följ nu med mig
Nu ska du säga ta min hand
Säg att du begriper, du förstår och allt det där
Säg att du känt precis så här ibland
Säg att du har känt så här ibland

Bärga vad du kan från det här vraket
Säg turen vänder ska du se
Lova när jag somnar att du vakar över mig
Säg att inget mera ont ska kunna ske
Nu ska inget mera dumt få ske
Säg mit att du lovar mig det

[Lisa Ekdahl - å körar, det gör Lars :) ]

the verdict.

Jag vet inte jag. Om jag blev så mkt klokare efter mötet med dr.dahlberg. Vad jag fick reda på är att jag kan jobba, det är inte farligt, det gör bara jävligt ont. dr.dahlberg sa dock att jag efter de återstående fyra veckorna måste fly från vården om axeln ska ha en chans att läka. Så med andra ord kommer jag vara en ganska nedstämd flicka tills i slutet av augusti. Att ha ont kräver energi av mig, mer än vad jag kunnat ana. Jag vill bara sova och vara i fred. Vad jag mer fick reda på är att jag får operera min axel om jag vill, det är helt och hållet mitt eget beslut och det kommer genomföras om jag ber om det. Jag är tydligen mkt överrörlig i mina leder och det kunde växa bort i 30-års åldern. Så antingen väntar jag och ser i några år eller så kommer jag fram till att axeln begränsar min vardag här och nu = operation. Sen kunde jag ha skadat något annat i axeln efter alla smällar, å då spelar det ingen roll om överrörligheten växer bort....

Så vad gör missy nu?!

Jag ville bara gråta när jag gick därifrån. Kanske både av lättnad och av panik. Lättnad för att det inte är farligt att jobba, panik av att jag blir tvungen att jobba med värk. Samt söka nytt jobb. Samt skriva klart uppsats. Samt, ja, jag måste komma på fötter, kirra riktningen för fortsättningen på livet. Det är det jag måste göra.

Så vad vill missy göra nu?!

Vara ledig. Gråta. Bryta ihop & gå vidare. Åka till Samos. Vinna på triss. Få energi och fokus till uppsatsen & jobbsökandet.

Mest av allt vill jag bara att saker ska kännas lättare & jag vill bli kramad.

'if I buy those jeans I can look like Kate Moss'

Hon ljuger. Hon inbillar sig bara. Eller näe, HON kanske har rätt, Lily Allen alltså, hon kanske faktiskt kan se ut som Kate Moss om hon köper sånna jeans. Eller näe, det kan hon väl inte. Hon är väl fortfarande hon. Kate Moss är väl fortfarande Kate Moss.

Jag är varken Lily Allen eller Kate Moss.
Jag kan inte ens ha min bikini som jag köpte i augusti. Sad, so sad.
Det stör mig väldigt mycket, men jag har lovat mig själv att det inte ska få all min attention för då blir jag ingen trevlig missy. Det vet jag sen förut. Balans.

Så, jag omger mig av vackra, och underbara vänner. Jag tror aldrig att jag har sagt det här förut men det borde ju sägas: jag har fanimej de vackraste vännerna i den här världen!!!
Igår fikade jag med en av dem som jag inte träffat på 1,5 år, allt kändes som igår, precis som jag visste att det skulle kännas. Det är det fina med vänner. De finns där fastän man inte alltid ser dem. Blessing & Balans.

Jag spenderar mest av min tid just nu på att fokusera på två andra trevligheter också. På fredag kommer besökt jag längtat efter så länge så svårt. Vi ska bara titta & vara & sen ska vi åka ut till Arlanda & ha picknick.....och vänta på att få kliva på planet som för oss mot sol, semester, sova, särlek & andra saker som börjar på S. Vi ska ju trots allt till Ssssssamos.

Trevlighet nummer 2 är Way Out West (som har den angenäma förkortningen WOW, det bådar gott) med Fröken Svår och the B och självklart värdinnan för hela grejen, L. Iiiiiiiihhhhhhh jag är säker på att det kommer bli WOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOW.

Nu måste jag ta tag i min dag, I'm such a slacker. Jag bara sover och sover och läker och läker. Klockan tio noll noll piiiip ska jag till doktor dahlberg som ska inspektera min axel.

this summer will change your life view.

oj oj oj. mina fortune cookies fortsätter att slänga påståenden på mig som jag sitter och funderar över. även om det är en ploj så är det roligt att tänka kring dem. hittills är min life view ganska den samma men jag är öppen för alla positiva förändringar. jag har ju nyss sagt att jag ska sluta vara så jävla duktig. det kanske är det som förändras. det vore trevligt om jag kunde bli lite mer carefree igen.

nu åker jag till jobbet. ska fundera vidare på detta.

you must do something creative.

Så säger min fortunecookie på facebook idag. Det var ganska lustigt med tanke på att jag funderat mycket på min framtid de senaste dagarna (Ja, alltså extra mycket) och en av de sakerna jag kom fram till är att jag måste få göra någonting kreativt. Kan ju alltid hoppas på att jag kommer in på kursen i kreativt skrivande som jag sökt, för i såfall har jag det kreativa kirrat. I går sa min goda vän L att hon tänkt på att jag bara måste jobba nära med människor och sa la hon upp några sjyssta motiveringar för påståendet. Kände att hon hade rätt. Så vad jag letar efter är ett jobb som är:

1. kreativt
2. nära andra människor

Känns bra att tänka i sånna banor ibland, alltså verkligen fundera på vad jobbet ska innehålla & inte bara yrkestiteln...för det är så lätt att tappa fokus på vad man vill göra när man sitter där å surfar igenom alla lediga jobb på platsbanken.

Appropå framtid så har jag insett att kursen i retorik is too much. Jag orkar inte vara en duktig flicka som kirrar uppsats, 10p retorik OCH sommarjobb. Retoriken finns kvar. Det är det enda jag kan prioritera bort eftersom min sinnesfrid hänger på att uppsatsen blir klar & att jag har pengar på kontot. Retoriken finns kvar. Och jag SKA läsa den senare eftersom det är bland det roligaste jag gjort på länge. Men inte nu. Jag vill inte vara överduktig. Jag beslutade mig för detta i går till mångas förvåning och fick en del pikar om att det var typiskt mig att bara ändra mig över natten. Jag har också fått en del pikar om att min mobil gått i två delar under midsommarhelgen. Ett smakprov:

"...Så din mobil hängde inte med i ditt tempo..."

"you crack me up! Sa ju att snaps aldrig var bra för en..."

Ja ja. Det bjuder jag på. Typiskt missy.

Nu ska jag skriva på uppsatsen, finns inte så mkt annat att göra en dag när regnet bara öser ner. Men först ska jag titta på korten från igår. Var på Allsång på Skansen med 3 goda vänner & njöt av att för 100e gången se Ola & the Ark och jag fick höra min themesong. :) Var iofs minst lika trevligt att se Maia H, världens pingla med världens röst. Pretty pretty. Kvällen avslutades med drinkar på Skybar vid centralstationen där vi såg hela Sthlm i skymningen. Fantastiskt vackert. "Stockholm i mitt hjääääääärta" :)

uppdatering:

Jag gjorde ett intressetest på www.ams.se hehehe...appropå bloggen ovan. Mina intresseomården topp 5:

1. Ge råd & stöd

2. Vård & behandla

3. Informera

4. Undervisa & instruera

5. Friskvård

expedition samos.

Så här ser det ut på Samos.

Dit ska jag & the B.

Det ni.

Det är vad jag drömmer om när livet är lite tungt.

Som just nu.

Lördag den 14:e juli flyger vi iväg.

iiiiiiiiiiiiiiiiih.

I'm so excited and i just can't hide it!

decorum.

Inom retoriken används ett viktigt begrepp som heter decorum, vilket innebär att talaren på bästa sätt måste anpassa sig efter situationen som råder. jag blev väldigt glad när världens grymmaste föreläsare skrev decorum på tavlan eftersom jag genast fick positiva associationer till absolutely no decorum med the ark.

idag har jag hållit i mitt första frivilliga på mycket mycket länge. jag har nog bara hållit tal frivilligt en gång förut & det var på min kusins bröllop. jag har varit lugn ända tills i natt. då började det snurra. i klassrummet satt 8 nervösa studenter tillsammans med en lugn & harmonisk lärare. vi fick berätta om vår "talängslan" en & en och bara det var en pärs oss alla. efter en timmes prat om detta kändes det som om vi var på ett AA möte..."hej jag heter missy och jag har talänglsan".... "hej missy".

Sen fick vi göra uppvärmningsövningar bestående av grimaser, grimas-följa john, leka med tonlägen & uttal. I dag har jag lärt mig att jag har väldigt stela ansiktsmuskler.
Efter detta fick vi sitta i en ring och improvisera fram sagor. Varje person sa en mening & så fortsatte sagan. Detta var den enda övning jag kände mig bekväm i. Mest nöjd var jag med björnen jag hittade på som var kryssningsvärd på viking line. :)

Och sen. talet. 3 min är en evighet. jag trodde jag var lugn. när jag reste mig upp & började prata märkte jag att mina ben skakade, thank god att jag hade valt baggy i morse. men som vanligt var rösten lugn & jag lyckades köra hela talet utan att titta på min kladdiga lilla lapp. jag trodde jag skulle känna mig lugn när dagen var över, att jag skulle ha energi att ta mig för en hel radda projekt. men min kropp ville annorlunda. den ville sova. den ville hämta sig. förtränga. fly in i drömvärlden. 3 min tal = 2 timmars sömn för återhämtning.

men åter till decorum. jag gillar ordet & jag förstår hur de menar, att man måste anpassa sig efter målgrupp & situation. men samtidigt så tror jag faktiskt att det är absolutely no decorum som passar oss med talänglsan bäst. att skita i anpassning & analyser av situationen och bara köra på med no fear.

"...tell me a joke and make me smile, play me the part, be the star for a while. absolutely no decorum whatsoever baby. give me a wink, let me know you're alive, do what you will, we're only here for a while.....and I know that the times are rough, but I won't play dead while I'm alive. I long for the chock and the awe, speaking plainly from my mind...absolutely no decorum whatsoever baby..."

absolutely no decorum blir därmed themesongen för sommarens retorikutmaning. jag gråter av att höra den just nu kan jag säga. på ett bra sätt.

friday night...

...å detta är det enda jag klarar av att sysselsätta mig med för jag är så j-vla trött.

(x) Rökt en cigarett
(x) Druckit så mycket att du spytt
( ) Krockat någons bil
( ) Stulit en bil
(x) Varit kär
(x) Blivit dumpad
(x) Fått sparken
(x) Sagt upp dig
( ) Varit i handgemäng
(x) Smugit ut ur dina föräldrars hem
(x) Haft känslor för någon som inte känt tillbaka
( ) Blivit arresterad
(x) Gått på en BLIND DATE
(x) ljugit för en vän
(x) Skolkat
(x) Sett någon dö
(x) Varit till Kanada
( ) Varit till Mexiko
(x) Flugit flygplan
(x) Gått vilse
(x) Rest runt i Sverige
(x) Besökt Washington DC
(x) Simmat i havet
(x) Känt som du skulle dö
(x) Gråtit dig till sömns
(x) Lekt tjuv och polis
(x) Nyligen ritat med färger
(x) Sjungit karaoke
(x) Betalat för maten med enbart mynt
(x) Gjort något som du lovat dig själv aldrig göra
(x) Busringt, för mycket...
(x) Skrattat så mycket att någon dryck kommit ut ur näsan
(x) Fångat en snöflinga på tungan
(x) Dansat i regn naken
(x) Skrivit till Jultomten
(x) Blivit kysst under en mistel
(x) Sett solen gå upp med någon du tyckt om
(x) Blåst såpbubblor
( ) Grillat på en strand
(x) Gått på en fest du inte var bjuden till
(x) Åkt rullskridskor
(x) Åkt skridskor

Vilken är din favoritdricka? rött vin & hallonsoda (när kommer den som light?)
Tatuering? nope
Kroppspiercing? har haft i navel & tunga
Hur mycket gillar du skolan/jobbet? uppsats = bläääää retorik = hjäääääälp jobbet= pretty nice
Födelseplats? BB i Västerås
Favoritsemesterort? alla orter kombinerat med semester är favoriter
Någonsin varit till Afrika? Ja
Någonsin stulit en trafikskylt? bara flyttat på en
Salladsdressing? ibland
Favoritpaj? Blåbär, rabarber & äppel (nej jag kan inte välja, jag gillar paj för mkt)
Favoritnummer? 3, 12 & 15
Favoritfilm? Nyckeln till frihet & Masjävlar & & & & & & & massa andra filmer
Favorithelg? helg utan arbete eller pluggångest (long time no see)
Favoritmat? lagad med kärlek slår aldrig fel
Favoritdag i veckan? lördag
Favoritmärke på kroppstvål? eeeh, sån man blir ren av
Favorit TV-show? Grey's Anatomy
Favoritdoft? vårregn, solvarm skog & nybakta kanelbullar
Vad gör du för att koppla av? sover gärna, film, promenerar, springer, hänger med mig själv
Hur ser du dig själv om 10 år? ja ni, var ser jag mig själv om en vecka?!
Vad tycker du om att få? ovillkorlig kärlek som uttrycks på alla sätt & vis

expedition layout.

den blir inte bra...bloggen ser inte ut som jag vill. känns inte bekvämt. å jag kan ju inte knappt ngt om HTML så färdiga mallar it is. that sucks. jag ska väl kunna skriva ändå?!

Föreläsningarna på Retoriken e fantastiska å i morgon ska jag hålla mitt första tal. I helgen ska jag sitta med uppsatsen, förutom en liten expedition ut till globen. I går kväll var jag med lillsis & boyfriend på T.G.I.Friday & satte lite guldkant på tillvaron med förrätt, varmrätt & efterrättsdrinkar (japp, strawberry daiquiri). I sommar ska vi sitta där gudinnor, då & då i af (annars kanske vi blir stureplanskadade).

Midsommarplanerna har tagit form å jag&B ska till villa i väster haninge för havshäng. Tror det blir en riktig hit faktiskt. Måste komma ihåg att meddela värdinnan också. Nån mer som är sugen?! Stjärterum & hjärterum finnes.

Jag har uppenbarligen ingen ångest att häva ur mig idag, inte heller några djupa funderingar.
So adios amigos.

expedition lov.

Det vore extremt trevligt att vara 7 år igen. Vakna precis innan sommarlovsmorgon, äta frukost framför tv:n å sen cykla med vännerna till badplatsen och ta dagen som den kommer.

No worries.

I sommar har jag absolut inget lov. Jag har överplanerat. Vet inte ens om det finns ett sådant ord, men hur som helst, det är precis vad jag har gjort. Överplanerat.

Sommarkurser, uppsats & en massa jobb. Var på upprop idag å fick en rejäl chock över arbetsbördan, men ändå känner jag mig manad att klara av det. Jag har längtat efter denna måndag, efter struktur & energi...och jag känner att det kommer att gå. Jag klarar det.

Men för att klara det, då behövs det också sköna dagar som t ex fredagens parkhäng eller lördagens hemma-hemmahäng. Vad jag dock behöver mest av för att varva ner är dagar som igår. Åt frukost med dubbeltänk vid hemstadens vackra sjö för att sedan ta årets premiärdopp (blev by the way nafsad av en and i lilltån, en annan sorts premiär). Var underbart att ligga i solen å bara prata. Sen vidare till barnkalas med bullar & saft som jag drack ur lillkusins glas på hennes uppmaning.

Min lillkusin kräver ett eget stycke i denna blogg. Jag vet att jag pratar mkt om henne för er som träffar mig live, eftersom jag tycker att hon är det underbaraste barnet som vandrar i ett par rosa sandaler. Jag ser så mkt av mig själv i henne, kanske tack vare omgivningens remarks. Hon är en extrem känslomänniska & hon funderar väldans mkt på döden, livet, människor & djur. Det är fantastiskt att hon har så många lediga somrar framför sig där hon bara kan springa runt och njuta av gräset mot bara fötter, fånga fjärilar, dricka saft, äta jordgubbar, kolla på sommarlovsmorgon, bada & leva precis här och nu.

sol ute.
sol inne.
sol i hjärta.
sol i sinne.

kunde inte ha uttryckt det bättre själv.

dags för parkhäng med snygga kvinnor i närheten av jobbet som jag ska till i morgonbitti noll sju noll noll piiiiiiiiiiiiiiip (igen). med mig till rålis tar jag;'
picknick,
ett stort leende,
en elak axel,
och dagens themesong i huvudet --> Love me or hate me m. Lady Sovereign ft. missy...

nu är det dags att åka & bibba,
kanske vi ses?!

100 bloggar.

detta är blogg nr 100. jag önskar jag hade ngt klokt att skriva but no. jag ville bara logga in å skriva om min enorma frustration för att axeln gör så jävla ont. Jag vill såga bort den, jag vill ersätta den med en ny, jag vill bara slippa värken som gör att jag inte kan sitta rakt upp&ner utan att det gör ont i min stackars stackars axel. samtidigt vill jag inte vara gnällig, det finns alltid folk som har det värre. tyvärr slutar vardagsempatin när man själv är så fokuserad på att klara sig hyfsat genom dagen. innan jag sätter mig på tåget till huvudstaden ska jag inhandla heaven sent värkgel så att jag kan gå upp å arbeta i morgon noll sju noll noll - piiiiiiiiiiiiiiiiiiiip.

nostalgidag.

Herregud, att läsa gamla dagböcker är en riktig resa. Några år är bra år, 2002 finns det knappt en enda hoppfylld anteckning....jag måste skriva dagbok oftare, känner att jag lär mig väldigt mycket om mig själv nu när jag går igenom livet so far. Man tror att man kommer ihåg det viktigaste utan att skriva ner det, men sanning att säga så glömmer man. Man glömmer känslan och intensiteten i känslorna där & då. Jag pallar fortfarande inte att läsa dagböckerna från tonåren, allt är så förvirrat och livet har inte riktigt tagit nån klar riktning ännu. Haha nu garvar jag åt vad jag just skrivit. Har det tagit riktning nu då?! :)
Men ändå, det är så naivt och pinsamt att jag inte vet om jag någonsin kommer kunna uppskatta dessa skrivna rader. Kanske när jag själv har barn som är tonåringar, då kanske de kan vara lite guidance.
Vad som däremot är hjärtlig läsning är vad missy 7 år skrivit;

Ja tänker på dåm andra.
Ja tänker på dom såm är ensama.
Ja tänker så myket.

/missy 27 år.

svart hål vs. oskrivet blad

Så känns den, framtiden, beroende på dag & humör.
I dag när jag funderat & försökt styra upp det hela så känns den som ett härligt oskrivet blad som jag ser fram emot att ta mig an. I går hade jag ont i magen & ville bara gömma mig under täcket...för missy klarar bara ovisshet till en viss grad. I natt drömde jag mardrömmar om att min axel hoppade ur led då jag försökte klättra ut ur ett kyrktorn...som jag sedan föll från och på vägen ner så hoppade min käke ur led. Vaknade med ett ryck och låg länge, länge å kände på mina stackars kroppsdelar för att reka så de var intakta. Analysen av det hela är att det känns som om jag faller & det gör ont på vägen & att jag är sjukligt nervös för att jobba idag (första jobbdagen sen axeln luxurerade).

Gaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaah jag får psykbryt snart. Decisions, descisions. Inte min starka sida.

I går var jag på intervju för ett sommarvik som tidningsbud. Det var jag, en massa killar i tonåren & invandrare över 40 år....samt en å annan student. Kändes som om vi var ett rum fyllt av desperata människor med stort behov av cash, vi var där för att sälja våra kroppar billigt för ett fysiskt tungt & farligt nattjobb med shitty lön. Hamnade i en gruppintervju med två kids (ja, jag tänker kalla dem det för jag kände mig verkligen som en tant tillsammans med dem). I morse ringde rekryteraren å erbjöd mig - inte ett sommarvik på 6 v - utan en tillsvidare tjänst. HAHAHAHA!
Jag börjar nästa vecka. Jag vet inte vad jag har gett mig in på. Men det var bättre än sommarvikariatet då jag "bara" jobbar 5 nätter i veckan å är ledig på helgerna kontra 6 nätter i veckan utan någon garanterat ledig helgkväll.

Det är få timmar, det är ganska crappy lön....men det är en trygghet & det är en inkomst som jag klarar mig på över sommaren tillsammans med ett litet tillskott från the beloved CSN.

Så nu mina vänner, nu ska jag gå till mitt 1a jobb å se hur jag klarar det...känner dock redan att det kommer att göra ont. Sen så ska jag gå hem & sätta mig ner och planera min sommar. Ska producera ett ohyggligt sommarschema för jobb, uppsats å 15 p sommarkurser.
Har jag tur så hinner jag se er något i sommar! (så går det när man vill kirra struktur i sitt liv)

jag vet vad jag behöver.

yes, gudinnor i alla städer, vi behöver förena oss!
Vi behöver snarast möjligt ha en kväll där vi skriker högt, innerligt och hjärtligt till elden. Jag är övertygad. Jag känner det i mitt bröst. I mitt hjärta. Det senaste året har varit så märkligt. Våren måste nog gå till historien som den märkligaste. Krossade hjärtan, lagade hjärtan, hela hjärtan, hjärtan som slår i panik, bubblor, långa gråa dagar som varit så jobbiga, soliga dagar som varit alldeles för korta....folk flyttar hit å dit, jobb kommer och går...plenty. Och vad man behöver då, kära gudinnor, det är att låtsas att vi är 20 fortfarande å ganska så sorglösa (även om man inte tyckte det då, men med lite perspektiv så....) och vi behöver bli tonårsfulla tillsammans, och vi behöver sjunga!!!!!! För topparna högre å dalarna är djupare numera. :)

Så, för er som är lite ringrostiga (tvivlar jag dock på) här är texten tills vi ses å får oss själva att må mycket bättre igen;

Hallå igen, hur är stan en sån här kväll i augusti när sommarn regnat bort?
Det var länge sen, jag borde ringt men å ringa nu känns lite fånigt och kort
Jag är i Oslo med ditt ex men det är inget mellan oss
Vi bara lallar runt på Karl Johann och jag behövde komma loss
Och det ser lite ut som den där natten när ladan brann, Om du minns

Men det va längesen, ja det var evigheter sen nånting brann iallafall nära mig
Har du hittat hem? Jag har hört att du har skaffat en lägenhet nu och stadgat dig
Och det är tjatigt att vara på rymmen jämt
Det är så mycket som man borde klarat av vid det här laget och bestämt
Och det har inte samma charm att ragla hem klockan fem
Det är inte lika inspirerat nu som 1995, Om du minns

Den vinner som är trägen, den förlorar som ger upp
Drömmarna och vindarna hjälps åt
och så fort man tittar neråt så vänder dom hitåt
Och sjunger "Vart tog den där elden vägen?"
Vart tog elden vägen?

Sånt är livet nu, förlåt om jag är bitter och cynisk men du vet hur det kan va
Jag vill ha det som du fast jag vet fast jag vet att du tänker likadant ibland
och vill ha det som jag
Ja det var inte bättre förr men det ska bli bättre framöver
Men nånstans har man iallafall kommit och man vet vad man behöver
Och jag försöker att hålla mig vid ytan allt jag kan fast topparna är högre nu
och dalarna är djupare sen elden försvann, Som du vet

Vi kan väl ses igen, jag gillar Stångån på hösten när vardags lunken lagt sig över torgen
Vi kan väl andas igen, och ägna timmar åt att bejaka glädjen eller begrunda sorgen
Ja man får välja själv och ta saker som dom är, är det jobbigt att tiden går och man blir
äldre eller kul att va med
Och få ro då och då bland alla tentor och poäng, det är så lätt att gå på
Det är så svårt att stanna upp och gå tillbaka igen, Som du vet

Den vinner som är trägen, den förlorar som ger upp
Drömmarna och vindarna hjälps åt
och så fort man tittar neråt så vänder dom hitåt
Och sjunger "Vart tog den där elden vägen?"
Du har hittat nån att bli gammal med, jag har hittat nåt att göra tills dess

Vi måste akta oss för alla "bättre förr" och för leda och tristess
Lycka till, nu är det skymning här i Oslo vi ska ut och göra byn
Ring om du vill, och hälsa dom jag känner och håll blickar kvar i skyn
Det är så många, så många som vill ta en ned på jorden
och vintern kan bli lång ändå här i den fjällhöga norden

[Lars Winnerbäck]

Tre saker om mig som du kanske inte visste......(seriöst, jag tror att alla som känner mig vet exakt det här om mig, men jag blev utmanad av J, so I had to ;) )

Tre jobb jag haft i mitt liv: vårdbiträde, personlig intervjuare, korvkiosk.

Tre platser där jag bott: USA, London, Irland

Tre platser där jag semestrat: Brasilien, Thailand/Malaysia & Amerikat

Tre utav mina favoriträtter: grillad mat, lasagne, farmors köttbullar (eg. all mat lagad med kärlek)

Tre platser där jag helst skulle vilja vara just nu: way out south, i Tunisien m. gudinnorna, på resande fot i allmänhet

the sun shines and so do I.

Det är skönt att åka hem-hem ibland. Hem-hem till Söndermarken. I går sken solen när jag & mormor tog en fika på J. Det var en riktig mormor-missy stund & den gav mig lite hopp om att jag kan närma mig den äldre generationen, att vi på något plan kan nå varandra. Trots våra olika värderingar så är vi trots allt sammalika. Vi blir glada, hoppfyllda, arga, ledsna...men det är bara så att vi blir det av olika anledningar. Egentligen ingen insikt att tala om, men ändå skön att bli påmind om.

När jag gick runt i Söndermarkens centrum så insåg jag att jag bara älskar min hemstad. Det var fullt av människor på torget och stan var fylld av människor med rullatorer å grånat hår tillsammans med människor i alla andra åldrar. När man vandrar runt i huvudstaden är det lätt att tro att befolkningen endast består av människor i åldern 15-45 som alla är på väg till någon viktigare plats än där de är just där och då. Jag älskar huvudstaden också, men på ett helt annat sätt. Jag gillar hetsen & stressen & att människor är på väg någonstanns. Det gör jag verkligen. Men det är också himla underbart att vandra på gatorna där man växte upp, där man formades till den man är nu. Det är minnen från varje gathörn som ploppar upp. I går tänkte jag på en ytterst trevlig upphångling för en massa år sen vid en glasskiosk. Jag har för få sånna minnen av min nya hemort, men jag är säker på att jag kommer kunna samla på mig sånna där också. Jag ser verkligen fram emot det.

I dag har jag inte varit å kollat in Söndermarken, jag har hållit mig inom en 10 m radie runt mor & fars crib. Jag har sökt en massa märkliga jobb och jag har suttit i solen och läst en fascinerande bok jag fått i present. Mot kvällen nalkas det schlager med god vän & en sen en visit till hörnan.

Jag tänker på blameit & dubbeltänk som är i främmande land och hur mkt jag ville hänga på dem för jag kände att jag verkligen behövde komma bort. Men, men, ibland kan det räcka med att komma hem-hem för att komma bort.

let's leave.

I dag är det en Let’s leave – dag. Lyssnar på den om & om & om igen. Varför? Den innehåller så många ord som går rätt in i mitt hjärta. Out of reach. Darling. Rhyme. Need. Leave. Couldn’t care less. Noice in my ear. Sweetheart tell me you need it too, sincere. Teeeeeell meeeeee let’s leaveee. I couldn’t make anything bigger than you. Eyes. True. My weakness, dependence, I’m yours and its plain, get up and show me it’s not in vain. Sånt. Såna ord som tilltalar mig och mitt inre jobbiga dagar. Jag ser missy 21 år framför mig som under nästan hela våren vandrar Flemminggatan ner 06.30 med tårar som rinner över rosorna på kinderna. Det här var min themesong när allt var nattsvart inuti och runtomkring. Tänkte att en dag, då kommer det någon och sjunger den här sången för mig, som tar med mig iväg på äventyr och får mig att skratta igen. Jag tänkte aldrig på att jag skulle laga mig själv. Jag ville att någon annan skulle göra det åt mig. Jag tror att det är alla romantiska sagor med lyckliga slut som får oss att längta efter mannen med stort M som räddar oss, från vad det än är vi behöver räddas ifrån. Hur kan jag ha blivit så lurad ifrån grunden, vad hände med independent women?! Man måste laga sig själv. Jag vet inte i vilken mån jag lyckades med det. Jag kanske gjorde det på fel sätt? Kanske spelar det ingen roll. Låten var viktig för mig, den fick att tro att allt skulle lösa sig in the end. Tack gode gud för att man inte alltid fattar hur lång tid sånt kan ta. För om jag vetat, då hade jag aldrig orkat. Med de 6 år som snart gått i bakhuvudet, så förstår jag att jag skulle behövt mer hjälp. Kanske jag skulle ha kunnat bli gamla vanliga missy igen. Hon finns inte mer. Missy som är kvar har beslutsångest och låg stresströskel. Så var det aldrig förut. Missy som fanns förut var väldigt carefree. Hon finns inte längre. Missy som finns kvar har kvar en ständig, liten känsla av nattsvarthet. Som kommer fram alldeles för ofta. I don’t like.

Apropå att vilja lämna. Jag tror att det är här som det skär sig mellan mig och farmis. Hon har lärt sig att man stannar. Jag har alltid haft en tendens att bara lämna. Jag tror på en sund kombination av de båda. Jag kommer att hitta den. Men inte idag. I dag lyssnar jag på Let’s leave och längtar efter räddningen. Jag är ingen soldat.

det är för många saker som känns fel just nu. för många kroppsdelar som värker. för många känslor som gör ont. för mycket tårar. det är för mycket stress och det är för mycket avstånd. det är för mycket på en gång. jag önskar någon kunde krama om mig i en minut och skicka över en massa positiv energi som jag behöver så väldigt mycket nu. det är ingen idé att prata om det, det blir bara fel. jag vill inte vara gnällig. jag vill bara må bra. jag hoppas att känslan försvinner när uppsatsen är klar. jag hoppas uppsatsen blir bra. jag hoppas att den blir klar över huvud taget. då skulle jag gärna vilja åka i väg själv i en vecka. hinna i kapp mig själv, för just nu är jag helt borta. can't find me. några tips om var jag kan leta?! kanske ligger jag vid den saknade mobilen?

Förutom detta...Everything's Just Wonderful.

japp. min mobil är borta. gjorde den hemska upptäckten på pissigt uteställe med j, c å steven. j var väldigt mkt man å satte mig i en taxi hem å taxic. tröstade mig. japp. nu är jag utan mobil. kul.

helvete.. allt jag vill är att ringa "nån".


jag finns på mejlen å inte mer. L

oooh happy day.

Jag har blivit med lägenhet!!!!!!!!!!! Blev väckt av att telefonen ringde i morse och en trevlig kvinna vid namn Ingela delade med sig av denna underbara nyhet. En studentlägenhet på Gärdet, 24 kvadrat, 3668/månad....nu måste jag bara ta 10 p /termin tills jag blivit vuxen å skaffat jobb å har råd med att köpa mig ett riktigt hem. Ska bli mig ett sant nöje att flytta, även om mor&far kanske inte är så excited över att flytta åt mig...igen.

Iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiih jag är såååååååååå glad.

Dessa goda nyheter har dessutom inneburit att missy fått en nytänding vad gäller uppsatsen. Skit i om den inte bli klar i tid, jag jobbar så mycket jag kan och orkar med den FÖR ATT JAG TYCKER ATT DET ÄR INTRESSANT! Min allra käraste lillasyster skickade ett underbart sms till mig idag där det stod "Så länge du inte stressar kommer du att hitta en väg. Apan´s år horoskop idag = ditt! Kämpa på! Love u!". Det är sånt man behöver höra å blir glad av. Love u 2! :)

En liten tanke i min hjärna har också börjat växa. Jag misstänker att jag är ämnad att dela med mig av denna kunskap till sveriges vårdbiträden, undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, kommuner, landsting och herr statsminister. Okay, nu drar jag på för stora växlar, men det är så den entusiatiska missy jobbar. Vad jag menar är att varför skulle inte jag kunna föreläsa om det här. Det måste finnas intresse för det. Så är det bara. Det kanske är så som jag kan bidra till att göra världen till ett litet trevligare tillhåll. Vem vet? Jag tror.


Ps -Ja blameit, hur kunde båda två missa att skriva om den väsentliga upptäckten att LW kickar på WC. Det är faktiskt viktigt, det borde vara viktigt...jag tror att det är ett tecken på att 1. japp, vi börjar bli gamla 2. det är dags för en Lars-kväll.

dagens upptäckter.

en dag går så lätt att fördriva när solen skiner och uppsatsmotivationen tryter. jag har städat rummet, tvättat fönster, tvättat kläder, solat, hängt med blameit vid Nytorget i kvällssolen, gjort min sjukgymnastik, funderat på livet å sökt lägenheter.

till dagens upptäckter hör:

1. jag ÄR allergisk mot pollen. Kan inte förneka det längre. fan.
2. uppsatsskrivandet kommer att gå så mkt bättre när jag funnit en mentor som säger att jag inte får följa med på fest i morgon om jag inte producerar något. (tack darling, jag är dig evigt tacksam för att du ställer upp i min kamp mot klockan å de onda 60% av mig som VILL misslyckas å VILL göra revolution mot kravsamhället)
3. blodpudding utan tillsatt socker är 1 kr dyrare, 1 kr äckligare och 1 kr nyttigare.

Jag vill:

• bli klar med uppsatsen
• hitta tak över huvudet
• vara rik
• shoppa
• åka på semester
• slippa räkningar
• bli bra i axeln
• bli bra i tån (tack dubbeltänk för att jag är din favorit-olycksfågel, det värmer!)
• slippa känna mig rastlös
• vara glad 24-7
• träffa mina vänner oftare
• dricka bubbel å fnittra....
• ...å slippa bli bakfull....
• ...så att jag kan gå upp tidigt dagen efter å springa...
• ...vilket innebär att jag också vill bli morgonpigg...
• ...samt kvällspigg

Det här är väl inte för mycket begärt?!

"...men jag har bara....regn hos mig..."

Det regnar verkligen. Märkligt, jag hade glömt bort regn.

why is it always this way.

deadline. stora tankar, många planer, seriöst schema, uppladdning, kniven mot strupen.
vad gör missy? lyssnar på musik, msn:ar med kursare, kollar mejlen...väntar på att uppsatsen ska bli skriven helt magiskt utan att hon behöver lyfta ett finger. händer inte!

skärpning! mår inte bra av att göra så här mot mig själv. det är ju inte så att jag njuter av att skjuta upp allt tills sen. Tvärtom! Hjärtklappning, andnöd, oro, ångest, tårar.... Ja,ja jag vet hur jag fungerar, har gjort det här många gånger om och på nått sätt så löser dig sig alltid i slutet.

känns som om det mesta i livet just nu pendlar mellan trygghet och panik. jag försöker maximera stunderna av trygghet å minimera tillfällena av panik...på så sätt blir livet ett ganska vanligt liv i guess.

dagens höjdpunkt har varit besöket hos mkt trevligt sjukgymnast som gett mig ett träningsschema och var positiv, vänlig och helt klart rätt man på rätt plats. Det var egentligen bara pom-poms som fattades för att han skulle vara en fullbordad cheerleader som hejade på mitt lag. iaf så måste missy göra massa övningar 2 ggr/dag så att axeln inte ploppar ur igen. om 3 månader ska jag på återbesök hos läkaren å är inte allt bra då...då kommer nog dr.Dahl föreslå en operation. Ingen ska operera i mig säger jag bara.

nu ska jag cheera för mig själv å se till att uppsatsen tar sig ordentligt.

vänsterblogg.

ja jag skriver detta inlägg m min långsamma vänsterhand. axel ur led efter trevlig, alternativ påskhelg. solen skiner å vem kan få nog?

on missy's mind:
.smärta.längtan. solvarm hud luktar gott. längtan suger. framtidsångest/hopp. grilldags med heartbroken vän. brustna hjärtans vår. hela hjärtans vår. skogspromenad m lillkusin tar bort dumma tankar ett tag. vin m gudinnorna värmer själen. längtar efter en fungerande kropp å ett soligt sthlm. känner för att gråta. vill hellre skratta. pollen is evil. är det folk på hörna i kväll? saknar att hörna i ett hörn på hörna å skriva listor. återkommer när jag kan skriva igen.

dags att gråta, rensa hjärta å själ....sen love, light & laugther.

tak över huvudet.

Jag har blivt erbjuden tak över huvudet från och med den 1a juni. Detta tak är placerat i Täby. (som Cora hade sagt: "jag vill visa er taket, det ligger en trappa upp" hehe). Under taket i Täby finns det 22 tillgängliga m2 för mig. Till det hutlösa priset 3567:-/månad. SSSBs hemsida låter mig veta att de 22 kvadratmeterna under taket i Täby är placerade tillsammans med 59 andra små små lgh i ett naturskönt område med bullerbykänsla. Nu är ju den stora frågan. Går missy å bullerbyn i hop? Ville inte missy till huvudstaden för att hon trivs med mkt människor som trängs på gatorna i vårsolen....hur blir det med det om hon flyttar. Hon flyttade ju från söndermarken för att hon inte ville bli försalad (för oinvigda är detta ord en kombination av två andra ord förslappad+Sala=försalad. logiskt? näe, men användbart och otroligt beskrivande). Kan man bli förbullerbyad?!

+
Tak över huvudet
Eget kök
1 av sthlms 3 Feelgood gym ligger där

-
hur länge till ska jag plugga egentligen? (=hur länge kan jag bo kvar?)
dyyyyyyrt
Täby
tänk om det dyker upp något bättre....?!

3 pros och 4 cons. Hmmmm. Jag får åka ut och titta. Utflykt till Bullerbyn i vårsolen. Ja, ska området charma mig så har det bra timing.


Nu åter till vardagsbestyr som tvätt & plugg. När jag tröttnar ska jag bege mig till blameit för att sätta guldstjärna på tillvaron.

release me.

I am the wilderness locked in a cage
I am a growing force you kept in place
I am a tree reaching for the sun
please don't hold me down
please don't hold med down

I am a rolling wave without the motion
a glass of water longing for the ocean
I am an asphaltflower breaking free
but you keep stoping me
release me
release me

I am the rain that's coming down on you
that you shielded yourself from with a roof
I am the fire burning desperately
but you're controlling me
release me
release

[Laura Sweden - Release me]

Sååååååååå vacker låt. Jag får goosebumps. Jag är redan released från många ting, personer & måsten. Några saker måste jag fortfarande frigöra mig ifrån. Tills det är kirrat är detta min themesong.

Annars så leker livet. Klyscha. Äsch, jag leker med livet, inte tvärsom. I'm in control and I liiiiiike it.....Bli onödigt berusad på köksgolv å spilla ner värdens matta med rödvin. Hubbabubba-bubbel tävling tills käkarna gör ont. Film-maraton. 3-timmars fika som resulterade i att kvinnorna bestämde sig för att öppna café och använda mr.cucumbercity´s recept. Ligga i sängen, under täcket med kläderna på å kolla på Grey's Anatomy. Bli excited över idén att plugga hela natten. Det är sånt jag menar. Jag leker med livet och jag har inga planer på att göra vidare mycket annat på länge.

Det var bara det här med uppsats, bostad och pengar. Sånt man inte mår bra av. Vad fan hände med självhushållningen?!?!?!? Alltså, jag plockar ägg från mina hönor, du mjölkar dina kossor, grannen kirrar vetemjöl...vi byter lite och vips så kan alla äta pannkaka. Vem blir inte glad av pannkaka?!

if.

"If red roses weren't so lovely,

if wine didn't taste so good,

if stars weren't so romantic,

then I could do what I should..."

[Sophie Zelmani - Always You]

Sophie Zelmani vet vad hon pratar om. Ibland är det helt jävla omöjligt att få något gjort. Alltså att göra något man måste, att jobba, att skriva uppsats, kirra vardagen helt enkelt. Ibland går det bara inte. För fåglarna sjunger, solen skiner, luften är underbar att andas, kroppen vill dansa, själen vill sjunga, ögonen vill ta in hela hela hela världen... Vad göra?! Det är bara att embrace denna fantastiska känsla, välkomna den in i kropp & själ, låta den tina upp resterna av höst & vinter...låta den väcka ett sovande hjärta.

Det kräver energi samtidigt som det ger energi. Man får inte så mycket praktiskt gjort, men seriöst, who cares? Om jag dör i morgon så dör jag bra mycket hellre med denna känsla i hela mig än med uppsatsångest in i minsta cell. Man måste komma ihåg att leka efter varje storm. /missy.

lite gråtig i vårsolen.

Ibland har man bara sånna här dagar när man känner sig tom fastän solen skiner, luften är varm och skön, livet är bra...men ändå. Jag känner mig liten i världen. Å det är ju iofs ett faktum, jag ÄR liten i världen. Det finns många många många fler människor på denna jorden, och många många många av dem gör enormt stora och viktiga saker. Det är liksom lite mer uppenbart att vissa bidrar till att göra den här världen till en bättre plats. Sen finns det ju många som förstör den här världen på en mängd olika sätt...jag får klappa mig själv på axeln för att jag inte är förstörande eller förgörande.

Jag känner mig nog bara lite ensam just nu. Det är lätt att känna sig liten då.

kan vardag.kan fest.

Ja ni. Efter en gudomlig helg kommer det alltid en vardag. Det är sånt man vet men är bra på att förtränga. Helt plötsligt ringer klockan (idag MYCKET tidigt :) ) och så är det bara måndag. Vad göra?

.Catch up på pluggandet har varit huvudpunkten idag, måste säga att jag är ganska nöjd med dagens produktion.
.Catch up med vänner å deras helgbestyr...ha ha jag fick en mycket intressant rapport från Uppsala som involverade rödvin på Nanso-klänningen å tvillingbattle om min kära vän. Ser fram emot rapporter från V-town å söndermarken!
.Catch up med träningen väntar fortfarande. Är inte så sugen på att gå på posh Ömalm gym tillsammans med permanentade-ligan med huvudstadens lilaste (jo, man kan säga så.) hår.
.Catch up på matfronten. Vad som har hänt med missy å matintaget är ett mysterium som genast måste tas tag i. Fick order om blodpudding från Uppsala. I obey.
.Inhandla inneskor till första dagen på nygamla jobbet i morgon.
.kolla film.

Mellan alla dessa missions så sitter jag å tänker på min braiga helg. I fredags var jag på teater med L som kirrat free tickets. Mycket uppskattat. Var och såg "Uppdraget" med skådisar som Pernilla August å Ann Petrén. Jag ville verkligen förstå den. Vi försökte förstå den tillsammans efteråt, över ett par glasvin på Skybar. Men nej. Jag fick ingen vidare klarhet efter dagens recension i DN heller. Ja ja. Det var väldigt trevligt hursom.
Lördag: splendid.sovmorgon.frukost på stan.lunch på stan.matinée på cherry road.melodifestival.vin.vackert väder.somnade mycket mycket gott.
Söndag: splendid.sovmorgon.promenad.pizza.säng.somnade mycket mycket gott.

Ja å sen var vi tillbaka på måndagen igen. Men som kär vän säger - man måste kunna både vardag och fest.

Missy mår mycket bra helt enkelt. Hur mår ni?!

det är visst nån som är tillbaka.

Här sitter jag och är lycklig över att jag fått i gång internet...även om det kostade mig 5000:- (i form av ny dator). Detta inköp betyder också att jag har no more excuses att missa fler deadlines. Jag har helt enkelt återigen tagit tag i mitt liv. Jag är tillbaka.

Jag har de senaste veckorna försökt att acklimatisera mig till min nya hemstad, nya rutiner å ja, det nya livet helt enkelt. I helgen gjorde jag min debut på stureplan utan att ha någon att dela spektaklet med - mycket mycket tråkigt (alltså jag var inte där själv, jag var i sällskap av 3 pojkar. vad jag menade var att jag inte hade en god vän med mig, nån som skulle skrattat åt det hela lika mkt som jag. nu fick jag vackert sitta å dricka mig berusad istället, å låtsas som om det var min naturliga miljö. jag + köket = sant. typ.) Fick jag mersmak? Njaaae, gratis bubbel å vandra före i köer var ju trevligt att prova på...men det är inte missy-style helt enkelt. Kvällen innan som spenderades på Soldaten Svejk var mer i min smak. Var längesen jag skrattade så mycket att jag hade ont i mungiporna. :)

ibland är det ett långtråkigt liv.

Jag vill börja denna blogg med att dedikera en låt av Marit Bergman till min kära kära farmor - "Girl Figure Skater". Japp. Det sagt om det.

Jag har haft en så tråkig helg. Såååååå tråkig. Pluggat, varit ensam, datanördat....ja skittråkiga saker helt enkelt. Hade en massa tempting förslag på helgaktiviteter i varierande orter i detta avlånga land. Men...jag håller hårt i plånboken, pengar får mig att må väldigt dåligt just nu. Försökte intala mig att det skulle vara skönt med en lugn helg i ensamhet innan livet sätter i gång med full fart på onsdag (det är då jag äntligen ska infria det 5 år gamla löftet om att bo med blameit i sthlm). Det var inte skönt, men det kanske var bra.

Har haft endast en rolig helgaktivitet....hålla tummarna för dejtande vänner.... :)
Har inte fått några rapporter ännu, kanske det hinns med innan det äntligen äntligen blir måndag?!

Tråkig helg innebär att jag inte har några roliga saker att skriva om. Ville väl bara meddela det helt enkelt.

Kan man gå och lägga sig 17:48?! /missy.

ipod-lista

Den här listan har jag snott från fialins gravida kompis, som snott den av sin kompis. Det bygger på att man sätter på shuffle på sin MP3-spelare och väljer första låten som svar på första frågan osv..

How are you feeling today?
Lead me into the night – the Cardigans
Hmmmm en riktig alla hjärtans dag låt…om man inte vore ensam.

What song describes you?
Tired – K’s choice
japp, sjukt trött.

How do your friends see you?
Hangin’ out – The Knife
Hörna i ett hörn på hörna?

Which is your best friend's theme song?
Beauty is the beast – The Ark
Hmmm ja, kan tolkas på många många sätt…

What is the best thing about your friends?
Trubbel – Håkan Hellström
Man måste omge sig med människor som förstår en!

How is your life going?
If you ever need a stranger (to sing at your wedding) – Jens Lekman
Oj oj oj.

What is the story of your life?
N.Y. – Frida Hyvönen
Why not?

What was your high school years like?
The most radical thing to do – The Ark
ja den här sången stammer in på hela mitt liv, inte bara high school

How can you get ahead of life?
Cricket song – Kristofer Åström
?????

What is tonight going to be like?
Murmullo – Buena Vista Social Club
Översättning tack! Hur ska jag annars fatta vad som väntar mig?

What is in store for this weekend?
Michelle – the Beatles
Jasså?! Mycket intressant.

Will you have a happy life?
Highschool stalker – Hello Saferide
oj!

How does the world see you?
London calling – the Clash
:)

What song will they play at your funeral?
Midnatt till sju - Moneybrother
Varför ska dem spela den?

what do your friends really think of you?
The Others – The Ark
hmmm….

Do people secretly lust after you?
Nothing like you when you’re gone – Hello Saferide
Tydligen!

How can you make yourself happy?
Yeah, oh that’s nice – Kristofer Åström
Tydligen igen, ha ha ha

What should you do with your life from now on?
Morning paper dirt – Mando Diao
Hmmm….vad ska detta betyda?

Will you get married?
So watcha’ want – Beastie boys
Ja, vad vill jag. Precis vad min farmor frågat mig idag.

Will you ever have children?
Last Goodbye – Jeff Buckley
Det där lät inte trevligt alls.

film = livskvalitet

God bless bibblan som lånar ut DVD-filmer till en lite uttråkad flicka. Jag har en riktig filmperiod just nu. Hmmm vad har jag lyckats se den senaste veckan....

1. Ta mina ögon - spansk film om våld i nära relationer, som ändå innehåller en massa kärlek.

2. Hawaii.Oslo. - norsk film som var mkt mkt bra, älskar fågelkvittret i sista scenen. åååhh..

3. Marie Antoinette - jag vill bli drottning å festa i vackra kläder!!!!!!!!!

4. En geishas memoarer - jag vill leka geisha ett litet tag, om det slutar så lyckligt som i filmen!

5. Masjävlar - Jag älskade filmen första gången jag såg den, men kunde bara inte komma på varför när jag stod där å valde film idag. Beslöt mig för att undersöka saken nu på eftermiddagen.... Jag grät idag igen, hade nog gråtit floder om det inte var så att min far satt bredvid å pratade hela tiden. fan. jag måste se den i morgon igen. Det är den sannaste filmen jag vet. Speaks right to my heart.

Nu är det snart dags att bevaka skid-VM igen. Sen ska jag lägga mig å läsa uppsatsgrejer, jag har lyckats lura in min hjärna i "jag älskar att skriva uppsats - mode". Måste passa på känner jag. Snart ska hjärnan koncentrera sig på flytt å andra angenämna saker.

Mer film åt folket! /missy.

det är ett tufft liv.

Jag hade tänkt blogga om vilken bra dag jag har haft. Nu är jag bara arg. Fan. Fan för farmor. Just nu känns det som om jag aldrig vill träffa henne igen. Fan fan fan. Jag visste att hon skulle ha många åsikter om the break up. Det var ganska självklart efter vad lillstrumpa fick stå ut med efter sitt break up. Jag har dragit mig från att gå dit, det har jag. I över 3 veckor. Det är kanske dåligt av mig. För nu har farmor (titta, jag skriver till och med farmor och inte farmis...så arg är jag. inga kära smeknamn här inte) laddat för denna diskussion.

Hon ringde när vi satt och åt idag. Detta är lite av vad jag fått höra:

"nu har jag väntat varje dag på att du ska höra av dig till mig och berätta vad du har gjort och hur du tänker. Jag har inte kunnat sova på nätterna"

"Du vet inte vad du vill, det märker jag uppenbart."

"Och X som varit så snäll mot dig, det här kommer du ångra många gånger om du lever lika länge som jag"

"nu har du gjort ditt livs misstag"

"Och X som flyttade till dig i lkpg för att du skulle få billigare hyra"

"X har gjort så många uppoffringar för din skull"

"X har försörjt dig sen ni flyttat till västerås, det är ju han som tjänat pengarna."

"Jaha, så det är stockholm du vill till. Ja, där lär du inte få nått jobb."

osv osv osv osv osv.....det är bara några små smakprov. Jag blev för en gångs skull inte stum av all kritik. Jag blev skitförbannad. Pappa såg det på mig och kom med en stol för att som han sa "snart svimmar du nog av chocken"....och "be henne dra åt helvete"... Mamma sa att jag skulle lägga på. Nej då. Jag tog skiten. Jag sa emot. Jag sa att jag skulle komma över någon dag, när jag blivit frisk, var på hon säger "ja du behöver ju inte berätta nu, det kan du göra om fem år när du ångrat dig, om jag lever då." The final guilt trip liksom.

Fick klapp på axeln efteråt av både mor och far som sa att jag inte skulle ta åt mig. Men det gör jag till viss del. Inte av det hon säger, för jag vet att hon har fel och jag har rätt. Men ATT hon säger det. Men att HON säger det. Hon ska älska mig no matter what. Hon ska vara ett stöd. Hon ska vilja se mig lycklig. Hon ska vara min farmis. Det är hon inte just nu. Jag vill inte gå dit. Jag vill inte se henne. Jävla skitkärring.

Som jag inledde denna text med, så har jag haft en väldigt bra dag. Jag minns inte ens vad det var som var så jävla bra.

det är ett fritt liv.

Absolutely No Decorum
Thank God I was born in a time when something new was about to start
Been shut down I've been kicked around now there's an a-bomb in my heart
And i know that the times are rough
but I won't play dead while I'm alive
So hang on and we'll turn up the sound of all the anger in our hearts

'Cause right now under this fevering moon
I wanna take you for a ride
To the reasons you need be it hunger or greed
It's ok

Tell me a joke and make me smile
Play me the part be the star for a while
And absolutely no decorum whatsoever, baby

Gimme a wink, Let me know you're alive
Do what you will, we're only here for a while
So absolutely no decorum whatsoever, baby
Absolutely no decorum whatsoever, baby

And I know that the times are rough but I won't play dead while I'm alive
For I long for the shock and the awe
Of speaking plainly from my mind
But I know there's a place downtown where they say there's a bug-free zone
So let's go, let's head out tonight and let the words in our minds spill out

'Cause right now under this fevering moon
I wanna take you for a ride
To the reasons you need be it hunger or greed
It's all and a little bit more as we come alive again

Tell me a joke and make me smile
Play me the part be the star for a while
And absolutely no decorum whatsoever, baby
Gimme a wink, Let me know you're alive
Do what you will, we're only here for a while
Absolutely no decorum whatsoever, baby
Absolutely no decorum whatsoever, baby

It's only ripples in the sand...
[the ark]

Hade jag varit en frisk flicka idag hade jag shakat till den här låten just nu. Jag dansar inombords i stället (åh, fick mig att tänka på en underbar irländsk film "inside i'm dancing" - har ni inte sett den är det ett måste!). Hela jag blir alldels glad när jag tänker på pre-valborg resan till Oslo, vi måste köpa biljetter snart grrrls! Är övertygad om att också denna roadtrip kommer vara wonderful, även om den är i swebus regi. :) Jag vill NU!

I dag har jag promenerat i skogen med galen hund i minus 14 grader...sjuk... Var inte en av mina trevligaste moments ever, men men. jagmåste bara säga att jag är en junkie för skogens tystnad, vackra snöflingor, rosor på kinderna...knaster under skorna...bara jag och min inre röst. Det är så livet måste få vara då och då. Jag önskar att jag gjorde sånt oftare. Jag tror att jag behöver ha ett hus på landet "när jag blir stor". Jag behöver stora, fria ytor. Jag behöver vind, regn, sol och åska. Jag behöver ett spår man kan springa i, som ligger alldeles utanför dörren. Jag behöver en vacker horisont att titta ut över när jag sitter ivårsolen en tidig morgon å dricker kaffe. Det är liksom öppna landskap som gäller.

Men jag behöver också en lgh mitt i sthlm...för det fårmig att känna mig levande på ett annat sätt. Å i stan behöver jag inte vara mörkrädd. Eller?

Det blir som det blir & det kommer att bli bra.


Det är ett fritt liv.

STHLM calling.

Jag tror att det här blir sjätte gången gillt för mig i huvudstaden. Tredje gången gillt om man räknar livet efter 20. Jag vet inte hur man räknar. Jag tror inte att det spelar någon roll. Kirrat är det i allafall. Jag lever ett omvänt studentliv...från bostadsrätt till korridorsrum. :)
Det är ett litet rum. Men det är mitt rum. Mitt rum där jag kan sitta å tänka, plugga, svära, skratta, gråta,hata och älska. Ska bara fixa dit en madrass så att jag kan ta emot gäster...för ni kommer väl å hälsar på på körsbärsvägen?!
Mitt hjärta bankade väldigt hårt i går, på tåget hem. Många saker som händer just nu...då hör jag alltid mitt hjärta banka en massa. Jag tar det som ett mycket gott tecken. Att jag lever.

Ser fram emot en vår med studier, extra arbete (oh yes, nödvändigt), häng, bokklubbar, låååånga nätter å ja. Det finns ingenting jag inte ser framemot att tackla....brinn hjärtat brinn....

träningsvärk & deadline.

Jag tar tillbaka allt mitt gnäll om träningsvärk i går, om det gör det legitimt att klaga ännu mera idag. Fan, idag gör det vidrigt ont! ha ha. Blameit å jag hade premiär på längdskidsträningen i lördags. Solen strålade, snön gnistrade och vi var rejält utrustad med skidgears å varmchoklad. Måste säga att vi var grymt imponerade av oss själva innan vi ens börjat åka..... att vi ens var där...att vi lyckades slita oss från Johanssons å ta tag i saken. Jag vill åka idag igen trots att varenda muskel i kroppen värker....såååå kul. Så, nu är uppladdningen inför damklassikern igång här uppe i norr - hur går det för våran medtränande flicka i gbg?!

Har nog också lite värk efter lördagens dansmaraton...tack för en trevlig fest gurkchixs! Kan vi inte ses varje lördagskväll å dricka bål, bubbel och dansa? Ni får mig att må så bra å jag älskar att hänga med er...är det jag som fyller år nästa gång? Får kanske fundera på att ordna fest jag med. Fast varför ska man fira att man fyller 27? usch.

Har inget vettigt att skriva. Det är måndag. Deadline coming up i morgon 16.00. Har fått hotmejl nummer två av odräglig professor. blääää. Måste verkligen sätta igång nu, kniven mot strupen ännu en gång. mitt liv i ett nötskal. tjoho.

vem ska fixa missy?

When you try your best, but you don't succeed
When you get what you want, but not what you need
When you feel so tired, but you can't sleep
Stuck in reverse

When the tears come streaming down your face
When you lose something you can't replace
When you love someone, but it goes to waste
Could it be worse?

Lights will guide you home
And ignite your bones
And I will try to fix you

High up above or down below
When you're too in love to let it go
If you never try you'll never know
Just what you're worth

Lights will guide you home
And ignite your bones
And I will try to fix you...

[Fix You - Coldplay]

Ja jag måste fixa mig själv tror jag. Jag måste få vara ledsen och arg och besviken och förvirrad. Jag får inte utrymme till det hemma...dagarna går bra....då kan jag roa mig eller plugga. Men kvällarna...när tankarna kommer, då vill jag vara i fred. Jag måste komma på hur jag ska bli jag igen. Jag måste få lyssna på sjukligt hög musik så att jag inte hör tankarna när de blir för jobbiga. Jag måste få prata i telefon i timmar om jag behöver...utan att bli störd.

Jag måste få vara jag.

Såååååå.....leta lägenhet är högt upp listan just nu.

Jag måste fixa mig själv.

Fast det vore bra skönt om nån skrivit den där jävla vackra låten till mig,

och den personen kunde hålla vad han/hon hade lovat.

arg.

i dag är jag arg. fråga mig inte varför. jag vet inte själv. det började när fialin släppte av mig här kl 15.00 och nu har jag alltså varit arg i 2 timmar. jag behöver gå på ett boxpass. jag behöver slåss. sticka hjälper inte.

tar tacksam emot tips på hur man blir glad, snabbt. merci.

om att sticka.

Oj, det där blev en mening med två innebörder. Jag tänkte skriva om vilken bra terapi det är att sticka när man mår dåligt. Alltså,

stickor + garn + tålamod = halsduk

att sticka är bra terapi när man har stuckit. Så kan vi säga.
I dag har jag köpt mig dyrt och fint garn, självklart grönt, för framtida bruk. Tills ångesten börjar krypa i ryggraden å skickar signaler till min andning, som genast blir fucked-up. Framtida bruk visade sig vara cirka en timme efter jag kommit hem efter najsig promenad med en flicka som e lika förvirrad som jag (jo, det finns sånna). Kom på att jag inte visste hur man lägger upp maskor, det gjorde mormor åt mig senast. PANIK!, så jag googlade...fick upp hur många bloggar som helst som handlade om stickning. Helt sjuk roligt. Men men ingen som gick igenom the basics. Så, flickan fick lov att genast bege sig hem till mig, hon var här inom10 min, förstod nöden i mina desperata msn meddelanden. Tack och lov! Nu har jag stickat så att axlarna värker och huvudet är tömt på dåliga tankar. Fantastiskt. Ännu mer fantastiskt är att ångesten blir till en värmande halsduk!!!!!

Kommer sova gott i natt, kan leva med mardrömmar om tappade maskor. I helgen ska jag lära en vän i nöd hur man stickar. Jag tror att det kommer att göra henne gott.